Hur ska framtidens Malmö se ut? Och hur vill vi att stadens rum, gatorna och torgen ska bidra till vårt välbefinnande? Vad saknar vi i stadsbilden och hur förvaltar vi det som vi redan har? Storsatsningen ”Malmö in the making” är ett nytt sätt att upptäcka det som redan finns, för att skapa det som komma ska. Men framför allt göra det tillsammans.

Text: Lisa Appelqvist, Vårt Malmö

Arkitekturkritikern Mark Isitt inleder sitt sommarprat i radions P1 med att kliva ut från Malmö centralstation, bara för att mötas av ... ”ett ingenmansland av galvaniserade ventilationsrör, likbleka transformatorstationer och broar täckta av fågelskit och fimpar. Det är inte värdigt en stad som Malmö att tas emot på det här viset!”

I sitt timslånga program sommarpratar tv-profilen om arkitekturens roll i skapandet av alla de livsmiljöer som vi stadsbor kallar vårt hem. Ett hem som är i konstant utveckling. Och insikten hos den där gamle grekiske filosofen, att ”det enda vi vet med säkerhet är att allting är i ständig förändring”, kan kännas både lite läskigt – men också väldigt spännande.

För 25 år sedan fanns inget universitet, ingen citytunnel, inget Turning Torso eller Västra hamnen. Hyllie var en åker och Malmös främsta landmärke en lyftkran nere i hamnen. Där och då var det inte mycket i stadsbilden som skvallrade om att dagens Malmö höll på att ta form – hur Malmö var ”in the making”.

I år är Köpenhamn utsedd till global arkitekturhuvudstad, med aktiviteter, upplevelser och samtal för alla som är intresserade av människans livsmiljö.

Här deltar även Malmö med ett unikt pilotprojekt som ska ge ringar på vattnet för lång tid framöver: ”Malmö in the Making”.

– I Malmö finns ett fantastiskt föreningsliv, verksamheter och engagemang. Nu undersöker vi vad som händer när vi verkligen försöker skapa något tillsammans, säger Finn Williams, Malmös stadsarkitekt.

Under hela året har han och hans kollegor lämnat sina skrivbord på stadsbyggnadskontoret och begett sig ut för att möta de som tillbringar sin vardag i Malmös gemensamma stadsrum.

– Vi har varit på olika ställen, lyft olika frågor, bjudit in människor med olika perspektiv och försökt få många olika discipliner att delta. Allt för att kunna lära oss mer, berättar Nina Warnolf, projektledare för ”Malmö in the Making”.

Gränsöverskridande runda bord-samtal

Satsningen har resulterat i tre delar:

• En ambulerande nedslagsserie för samtal om framtidens livsmiljöer.
• ”Power of places”, en utlyst tävling med fokus på Nyhamnen och Rosengård.
• Ett publikt program iscensatt genom ”open call”-principen som äger rum nu i september.

Under året har en uppsjö av kulturutövare, forskare, unga, beslutsfattare, arkitekter, verksamheter, byggbransch och föreningsliv bjudits in till nedslagsserien och samtidigt fått upptäcka nya och kanske oväntade platser runtom i Malmö.

– Samtal om arkitektur brukar vara arkitekter i samtal med andra arkitekter. I nedslagsserien har vi skakat om formatet för att verkligen spegla det vi har i staden. I stället för att presentera redan formulerade idéer och färdiga förslag har det varit öppna reflekterande runda bord-samtal utan hierarki, där alla åsikter är likvärdiga, beskriver Finn Williams.

Nyhamnen och Rosengård utvalda

Till ”Power of places” har man efterlyst deltagare, som vanligtvis kanske inte jobbar med just stadsutveckling, för att vill undersöka vad som händer när man tar med lokala resurser i arbetet att utveckla ett närområde. Nyhamnen och Rosengård har valts ut. Två team vann utlysningen och har fått jobba fram varsin studie som ska bidra till det fortsatta utvecklingsarbetet av respektive stadsdel.

– Både Nyhamnen och Rosengård är befintliga områden som redan har sina värdefulla miljöer, nätverk och kulturer. Det vi vill förstå är hur vi kan bli mer lyhörda för att utveckla en plats utifrån det som redan finns, berättar Finn Williams.

– Det här är något som är relevant även på internationell nivå. Man har blivit mer mån om att vi inte längre kan bygga från början, utan att vi behöver bygga vidare på redan existerande värden. Det farligaste en stadsplanerare kan säga är: ”Det finns ingenting där”, konstaterar stadsarkitekten.

Power of places – and people

Lotta Ström är samordnare för ”Power of places”. Hon har tidigare varit festivalgeneral för Malmöfestivalen och har med det en stor erfarenhet av hur möten mellan olika kulturyttringar kan bidra till både större upplevelse och större insikter.

– Malmö har ett väldigt starkt kulturliv. Ett sådant här initiativ visar hur kulturlivet kan vara med redan i början av en process, i stället för mer traditionellt i slutänden, ofta som en skulptur av en konstnär på en redan färdig plats, beskriver Lotta Ström.

Det stora syftet är att hitta nya sätt att planera stadens framtida miljöer, mer direkta, engagerande sätt. Att undvika fågelperspektivet från ritbordet och i stället hålla en aktiv dialog med krafterna som redan finns på platsen, och att ge utrymme till att experimentera under resans gång. Utlysningen till ”Power of places” fick ett stort gensvar, hela 89 ansökningar från olika team.

– Det säger något om Malmö och nationellt, att statens centrum för arkitektur och design har velat vara med och satsa på ”Power of places”. Men det säger samtidigt något om alla de lokala krafterna som vi har här i staden, konstaterar Finn Williams.

Till Rosengård, som står inför stora förändringar för att skapa mer sammanhållande, livfulla gator och rum, har det lokala Konstkollektiv för Rumsliga Praktiker (KoRP) djupdykt i det rika utbud av konst, poesi, musik, nyhetsförmedling, forskning och även bygghandlingar, som kommer ifrån och handlar om området.

Till Nyhamnen, där gammal hamnindustri ska förvandlas till en levande stadsdel med boende och arbetsplatser för tusentals, har man i stället valt en internationell grupp, team Layered med rötter i bland annat Sydafrika och Colombia. Två arkitekter, en konsthistoriker och en performanceartist har med färska ögon utifrån undersökt platsens potential.

– Det har varit jättespännande att följa teamens arbete, hur respektive grupp har kartlagt sitt område! Bara där har de byggt upp en jättestor bank med skisser, förslag, tankar och insikter som Malmös stadsplanerare kommer att kunna ta vidare långt in i framtiden, konstaterar Lotta Ström.

100 programpunkter i september

Resultatet av ”Power of places” ska även göra ett fysiskt avtryck på respektive plats innan året är slut. Det blir kanske redan lagom till den sista delen av ”Malmö in the making”. Tidigare i år skickade Malmö stad ut en öppen anmälan för att vara med och skapa ”Malmö in the making”-evenemang som på olika sätt lyfter stadens rum, arkitektur och kultur. Det kom in över 180 förslag. 100 av dem blir av nu i september:

– Intresset har varit helt enormt! Från enskilda personer till bibliotek, stora arkitektbyråer och kulturutövare, berättar projektledaren Nina Warnolf.

– Det blir alltifrån guidade visningar till öppet hus, workshoppar, quiz, konst- och ljudinstallationer. Från väldigt lekfullt till mer vetenskapligt. Vi har fått ihop ett program där varje Malmöbo, oavsett bakgrund eller ålder, kan ta del av något som ger möjlighet att veta mer om platsen där man bor.

Ny syn på inkludering

Evenemangen är också en manifestation av den unika röda tråden i ”Malmö in the making”. Det som gör projektet till det första i sitt slag när det gäller inkluderingen. Men inte som man vanligtvis tänker. Finn Williams förklarar:

– Vi behöver definiera om synen på inkludering. Ju mer jag lär mig om det som pågår i Malmö, om föreningslivet från Kirseberg till Nydala och Limhamn som verkligen håller världsklass, allt engagemang för sitt område som redan finns och händer därute – det är vi stadsplanerare som behöver inkluderas!

– Det är vi som behöver vara på plats i samtalen som redan pågår därute, bland de som faktiskt redan jobbar med utvecklingen av staden och gör det i dess bredaste form.

Olika städer har olika förhållningssätt kring hur mycket det är arkitekten som bör bedöma vad som är fult eller fint i medborgarnas stadsrum.

– I Malmö kommer det aldrig att kunna finnas en enda arkitekturstil som skulle kunna uttrycka den fantastiska kultur och brokighet som finns i staden. Det är precis därför vi vill ha ett bredare arbetssätt, säger stadsarkitekten.

Malmö har ett rykte som stad, i Sverige och Europa, om att vara progressiv, öppen och våga testa nya modeller. Och en bredare process för att skapa framtidens livsmiljöer kräver egentligen bara en sak enligt stadsarkitekten: mod.

– Att det faktiskt finns en vilja och angelägenhet att vara ännu mera modig. Att vara ännu mer öppen och ställa ännu högre förväntningar, kräva det experimentella och hela tiden utmana varandra. Modet hos var och en att säga: ”Ni behöver kräva mer
av oss!”

Hur ser era egna framtidsvisioner ut för staden – beskriv ditt eget ”Malmö in the making”?
– Visionen för mig är att alla Malmöbor känner att det är självklart att delta i den här typen av frågor, att man både vill och kan skapa framtid<ens stad, säger Lotta Ström.

– Jag håller med. Jag är mindre intresserad av att Malmös utveckling ska utformas av en stadsarkitekt. Vi alla upplever arkitektur i sin bredaste form varje dag. Vi alla har värdefulla upplevelser och erfaren-
heter. Det är väldigt viktigt att de som planerar och gestaltar staden, kan lyssna in och förstå den mångfald av upplevelser och idéer som redan finns här, säger Finn Williams.

– Modet, generositeten och öppenheten. Det som har känts så tydligt med nedslagsserien är att det finns en stark vilja att föra samtalet vidare och att samverka över disciplinära gränser, inte minst med aktörer som man annars inte hade träffat, säger Nina Warnolf och fortsätter:

– Malmö som stad är tillräckligt liten och tillräckligt stor, för att vi kan ha en öppen dialog med varandra. Man är generös med att dela idéer, kunskap och kontakter här. Det är unikt för Malmö.

”Bor du i en stad så är du en del av en gemenskap”, avrundar Mark Isitt. Han har kommit till ändhållplatsen i sitt sommarprat, om sin syn på arkitekturens roll för en stads utveckling – vikten av det där välbefinnandet. Och han har hittat det i sällskapet med ett par bronskatter som lapar sol. Allt medan trampbåtarna glider förbi kanaltrappan på Södertull ...