Unga Malmöbor har en meningsfull fritid - men inte alla

Hållbarhetsrapporten visar att många unga Malmöbor är aktiva och nöjda med sina fritidsaktiviteter och det finns mycket att välja mellan i Malmö. Samtidigt framgår det att alla inte har samma möjligheter.

De flesta av stadens unga deltar i någon form av aktivitet varje vecka, antingen arrangerad av föreningar, kulturskolor, bibliotek, fritidsgårdar eller allaktivitetshus. Men om man deltar, och i vilken typ av aktivitet i så fall, varierar mellan olika grupper av barn.

– Pojkar deltar oftare i sport och fysiska aktiviteter, medan flickor fördrar kulturaktiviteter som kulturskola och besök på bibliotek. Vi såg också att unga med sämre socioekonomiska förutsättningar eller utländsk bakgrund deltar mindre i idrottsföreningar eller kulturskolor än andra unga, men är mer på bibliotek och andra öppna verksamheter såsom fritidsgårdar, allaktivitetshus och badhus, säger Marcus Ohlström, enhetschef på stadskontoret, som ansvarade för framtagandet av Hållbarhetsrapporten – en fördjupad analys av unga Malmöbors fritid.

Flickor mindre aktiva än pojkar

Generellt kan man se att flickor, barn med utländsk bakgrund och barn med sämre socioekonomiska förutsättningar totalt sett deltar mindre i det samlade kultur- och fritidsutbudet jämfört med pojkar, barn med svensk bakgrund eller bättre socioekonomiska förutsättningar.

Trots att flickor är mer involverade i kulturella aktiviteter kompenserar det inte för deras totalt sett lägre deltagande i fritidsaktiviteter, vilket resulterar i en övergripande underrepresentation.

– Att flickor inte deltar lika mycket som pojkar i idrottsföreningar och fritidsgårdsaktiviteter kan delvis förklaras med att utbudet ofta är mer inriktat på pojkars intressen än på flickors. Sannolikt skulle fler flickor delta om fler aktiviteter som flickor efterfrågar erbjöds, förutsatt att inte andra hinder finns för deltagande, såsom känslor av otrygghet eller för höga kostnader. Det finns även skillnader mellan grupper av unga beroende på var i staden man bor. I områden där folk har mer pengar är deltagandet i aktiviteter högre och upplevelsen av tillgänglighet större, än i områden med sämre ekonomi, säger Marcus.

Sänka trösklar en framgångsfaktor

Redan i hållbarhetsrapporten 2020 kunde man se att det fanns skillnader i hur unga Malmöbor spenderade sin fritid. Med hjälp av intervjuer och enkäter som kompletterat det man tidigare visste, har kunskapen fördjupats ytterligare.

Resultaten i rapporten kommer att användas som ett besluts- och planeringsunderlag för förvaltningar och nämnder i det dagliga arbetet, men också för stadens politiker när de beslutar om budget och verksamhetsinriktning för kommande år eller mandatperiod.

– Utifrån våra analyser har vi kunnat identifiera vad som kan utvecklas eller förbättras för att alla unga ska få en jämlik tillgång till kultur och fritid. Att lyssna på unga själva är viktigt. Att förankra arbetet lokalt och inkludera en mångfald av aktörer är andra framgångsfaktorer för att skapa bättre förutsättningar för unga Malmöbor att ha en meningsfull och utvecklande fritid. Vi kan också sänka trösklarna för unga att delta genom att till exempel förlägga fler kultur- och idrottsaktiviteter i anslutning till skolor och skoltid, säger Marcus.

Kostnadsfria aktiviteter och öppna mötesplatser

Utöver det långsiktiga arbete som redan pågår i Malmö stad för ett likvärdigt deltagande i fritidsaktiviteter, så samarbetar kultur- och fritidsförvaltningen kring till exempel lovaktiviteter under skolårets samtliga lov och framtagande av ett gemensamt ungdomsråd.

– Vi kommer att fortsätta samarbeta mellan fritids- och kulturförvaltningen genom att bland annat utveckla satsningar på trygga verksamheter och mötesplatser och ordna gratisaktiviteter där alla kan träffas oavsett bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar, säger Annika Cedhagen, kulturdirektör i Malmö stad.

Större satsningar inom området

Sedan rapporten färdigställdes har Malmö stad gjort flera större satsningar som möter slutsatserna i rapporten. Bland annat:

• Ett nytt allaktivitetshus – stadens femte i ordningen.
• I budget 2025 avsattes totalt 29 mnkr till jämlik fritid, allaktivitetshus Kulturskolan, Kulturhyllan, allmänna samlingslokaler och lovverksamhet.
• Arbetet med lokal utveckling och kraftsamlande insatser har inletts med fokus på geografiska skillnader och ungas skilda förutsättningar.
• Under 2025 utvecklar nämnderna en gemensam samverkansmodell för att fler barn ska få en aktiv fritid.