Hållbarhetsrapport

Sammanfattning av hållbarhetsrapport 2021

Hållbarhetsrapport 2021 ger en nulägesbild av hur Malmö ligger till i förhållande till Agenda 2030 och FN:s Globala hållbarhetsmål. Ett antal indikatorer har valts ut för att spegla utvecklingen på lokal nivå inom respektive mål och dessa indikatorer ligger till grund för nulägesbilden. Rapporten ger en översiktlig beskrivning av utvecklingen, men för en mer heltäckande och fördjupande bild behövs analyser av mer komplexa orsakssamband och samhällsförändringar. I rapporten redovisas inte utfallet för olika grupper av Malmöbor annat än i undantagsfall. En sådan analys gjordes dock i Hållbarhetsrapport 2020. Att växa upp, leva och åldras i Malmö (Stadskontoret, Malmö stad, 2021–1). I den analyserades den sociala dimensionen av hållbarhet och det konstaterades att ojämlikhet är en av de största utmaningar Malmö stad har att hantera.

Sammantaget visar det redovisade utfallet i Hållbarhetsrapport 2021 att utvecklingen i många fall går åt rätt håll i Malmö när det gäller den sociala dimensionen. Samtidigt handlar det ibland om en utveckling som vänt från en låg nivå där Malmö fortfarande ligger sämre till än övriga storstäder eller riket. Det gäller till exempel för arbetslöshet och barnfattigdom, som dessutom hänger intimt samman. Ett annat område där utvecklingen går åt rätt håll är utbildning. Allt fler barn går i förskola och för många skolelever går det allt bättre och fler avslutar gymnasiet nu än tidigare. Avslutad skolgång är enligt bland annat Malmökommissionens slutrapport (Malmö stad 2013) en av de faktorer som mest påverkar chanserna för att få ett jobb, en inkomst och bli delaktig i samhället, vilket i sin tur har en positiv påverkan på hälsa och välbefinnande. Ytterligare ett område där det mesta pekar på en utveckling i önskad riktning är trygghet. Över tid känner sig Malmöborna allt tryggare i sin stad. Det är dock viktigt att poängtera att det kvarstår många utmaningar inom ramen för den sociala dimensionen av hållbarhet. För en enskild indikator kan utvecklingen gå åt rätt håll på övergripande nivå, men utfallet kan se olika ut för olika grupper av Malmöbor. En ojämlikhet som inte alltid synliggörs i denna rapport, men som lyftes fram i Hållbarhetsrapport 2020.

Vad gäller miljömålen pekar utvecklingen i önskad riktning för flera av indikatorerna, till exempel minskar växthusgasutsläppen inom kommunens gränser över tid i Malmö Men för andra syns ingen eller till och med en oönskad utveckling. Det gäller bland annat för ekosystem och biologisk mångfald. Inom flertalet miljömål behöver indikatorerna dessutom fortsätta att ses över för att möjliggöra bättre nulägesbedömningar. Det handlar till exempel om de konsumtionsbaserade utsläppen där det än så länge inte finns adekvata sätt att mäta, vilket gör det svårare att säga hur Malmö ligger till vad gäller utsläpp. För både biologisk mångfald och konsumtionsbaserade utsläpp pågår dock ett nationellt och lokalt arbete för att ta fram nya indikatorer och sätt att mäta, vilket gör att kommande uppföljningar kommer att kunna ge en mer rättvisande bild av utvecklingen.

När det kommer till den ekonomiska dimensionen av hållbarhet visar indikatorerna att både medel- och medianinkomster har ökat för Malmös befolkning som helhet. De ligger dock kvar på nivåer som är cirka tio procent lägre än riket. Även den ekonomiska ojämlikheten har minskat något i Malmö som helhet under perioden 2011–2020, en utveckling som följer rikets. Indikatorer för att mäta hållbar, inkluderande tillväxt på lokal nivå behöver kompletteras. De indikatorer som finns visar att antalet arbetsplatser i Malmö har ökat med över 40 000 under de senaste tio åren och var i slutet av 2020 över 190 000. Det motsvarar en ökning på 29 procent, en större ökning än vad Stockholm (25 procent) och Göteborg (26 procent) upplevde under samma period. Malmö blir således allt viktigare för den skånska arbetsmarknaden. Vad gäller arbetspendling till och från Malmö har den ökat marginellt, samtidigt som resor med kollektivtrafik inom staden ökat snabbt sedan 2015. När det kommer till energi ökar mängden förnyelsebar och återvunnen energi som produceras i Malmö i stort, vilket kan bidra till att skapa förutsättningar för en mer hållbar industri.

Avslutningsvis lyfts i rapporten att hållbarhetsrapporteringen behöver fortsätta utvecklas i staden. Det handlar bland annat om att se över indikatorurvalet som ligger till grund för stadens uppföljning av de 17 Globala för att än bättre spegla helheten och komplexiteten inom varje målområde. Detta arbete måste också gå hand i hand med att utveckla andra metoder i hållbarhetsrapporteringen som kompletterar statistiken med forskning, kunskap och annan data, främst av kvalitativ karaktär. Ett förbättrat indikatorurval, tillsammans med andra former av analyser, kan lägga en bra grund för hållbarhetsrapporteringen i staden framåt.

Sammanfattningar av tidigare hållbarhetsrapporter