$left
$middle

Migrationsdata

Kriget i Ukraina och EU:s aktivering av massflyktsdirektivet har fortfarande en stark inverkan på migrationsområdet, trots att färre ukrainska flyktingar än väntat har kommit till Sverige och Malmö. I rapporten redogörs för de effekter vi ser inom staden.

Samtidigt fortgår konflikter och osäkerhet i andra delar av världen. Antalet personer från övriga världen som söker asyl i EU och EES ökade kraftigt under 2022 efter ett rekordlågt antal under coronapandemin, men en allt mindre andel söker sig till Sverige.

6532 personer flyttade till Malmö från utlandet år 2022. Antalet väntas minska under de kommande åren.

Under 2022 tog Malmö emot 304 personer i kommunmottagandet. Ungefär 40 procent av dessa personer hade bott i eget boende (EBO) i staden under asylprocessen och drygt en fjärdedel kom som anhöriga. Inga nyanlända kommer att anvisas till Malmö inom ramen för bosättningslagen enligt 2023 års anvisningstal.

Fortsatt färre av de inskrivna i mottagningssystemet (asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet) bor i de utsatta områden som staden har undantagit från eget boende med rätt till ersättning. 57 procent av de cirka 1960 personer som var inskrivna i EBO i Malmö i februari 2023 bodde i ett undantaget område. Detta kan jämföras med 64 procent ett år tidigare.

Under 2022 tog ankomstverksamheten i Malmö emot 184 asylsökande ensamkommande barn och 165 ensamkommande barn som sökte tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. 26 ensamkommande barn, varav 15 kom från Ukraina, anvisades kommunen och 26 beviljades uppehållstillstånd.

Baserat på Migrationsverkets februariprognos förväntas i genomsnitt 670 asylsökande och 1340 personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet per månad vara inskrivna i mottagningssystemet i Malmö under 2023. Cirka 300 nyanlända personer med uppehållstillstånd väntas tas emot inom kommunmottagandet i Malmö 2023.

I övrigt lyfter rapporten aktuella händelser inom migrationsområdet. Exempelvis belyses migrationsrelaterade delar av Tidöavtalet och ett antal aktuella statliga utredningar. Dessutom diskuteras de ökade drivkrafterna att lämna Ryssland och situationen i Uzbekistan, Iran och Afghanistan.

sv