Årsredovisning
2023 var ett år präglat av en orolig och osäker omvärld, ett försämrat säkerhetsläge och lågkonjunktur. I Malmö stads verksamheter gjordes insatser för ökad tillväxt, trygghet och likvärdig delaktighet. Fler Malmöbor blev självförsörjande, gymnasiebehörigheten ökade och ett stort antal bostäder färdigställdes. Årets ekonomiska resultat uppgick till 321 miljoner kronor.
Årsredovisningen berättar om hur Malmö stad lyckats med de mål som kommunfullmäktige satt upp, hur skattepengarna använts och vilka viktiga händelser och beslut som påverkat kommunens ekonomi och verksamhet under året.
Arbete för ökad tillväxt
Under året har ett brett arbete gjorts för att stärka Malmös tillväxt och attraktionskraft, till exempel genom stadsutvecklingsprojekt som Storstadspaketet och Öresundsmetron.
Även insatser inom kultur, idrott och evenemang bidrar till att stärka stadens attraktionskraft. Flera stora evenemang har varit populära och lockat många besökare. I arbetet med evenemang har det funnits ett särskilt fokus på aktiviteter för barn och personer med funktionsnedsättning.
Tillväxten stärks också av att Malmöbornas möjlighet till självförsörjning ökar. Till exempel har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samverkat med hälsa-, vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden för att medarbetare ska kunna läsa en yrkesutbildning och möta kompetensbehov i verksamheterna. Ytterligare kraftsamling kommer dock krävas framöver för att matcha kompetensbristen inom vissa yrken med arbetslösa Malmöbor.
Kompetensbrist fortsatt en utmaning
Kompetensförsörjning är en utmaning för flera verksamheter inom Malmö stad. Trots flera insatser råder det kompetensbrist och hög personalomsättning inom vissa yrken. Framför allt inom pedagogik och vård- och omsorgssektorn. Flera nämnder rapporterar att kompetensbristen påverkar möjligheten att ge Malmöbor stöd, service och omsorg som är trygg och har god kvalitet.
Insatser för ökad likvärdighet, delaktighet och trygghet
Under året har nämnder och bolag arbetat brett för att öka tryggheten, motverka diskriminering och öka jämlikheten mellan Malmöborna. Det handlar exempelvis om satsningar för en mer jämlik fritid, att göra stadens platser tillgängliga för fler och ökad tillgång av kultur till Malmöbor som är äldre eller har en funktionsnedsättning.
Under året har satsningar genomförts för att öka tryggheten, så som projektet Trygg relation – Fri från våld och även barnkrissamtal med barn som bevittnat våld. Sluta skjut har utökats med riktade besök till unga mellan 15 och 17 år. Arbetet med Tryggare Malmö har fortsatt för att öka tryggheten och motverka oseriösa och illegala verksamheter. Arbetet har lett till 500 åtgärder från deltagande myndigheter.
Steg framåt för klimatomställning
Genom processen klimatomställning Malmö har miljönämnden fortsatt arbeta tillsammans med en rad aktörer för att minska Malmös klimatpåverkan. Malmö stad har under året tecknat klimatkontrakt om klimatneutralt byggande. Ett annat verktyg är Klimatkontrakt Malmö där företag kan välja mellan ett fyrtiotal konkreta klimatinsatser. Hittills har över 250 aktörer tecknat klimatkontrakt med Malmö stad. Malmö har under året utsetts till pilotstad inom EU:s arbete med 100 klimatneutrala och smarta städer.
Uppföljning av arbete för mänskliga rättigheter
Inför årsredovisning 2023 ställde kommunstyrelsen en särskild fråga till nämnder och bolag om deras systematiska arbete med mänskliga rättigheter. Detta har sammanställts i en rapport som ligger som bilaga till årsredovisningen. Rapporten visar att nämnder och bolag arbetar brett, men på olika sätt, med att säkerställa Malmöbornas rättigheter. Bland annat med att integrera arbetet i ordinarie processer för till exempel budget, uppföljning, intern kontroll och upphandling och investering. Det finns även ett flertal forum för dialog i staden för att ge Malmöborna möjlighet att vara delaktiga i beslut som berör dem.
Översikt över verksamhetens utveckling
Befolkningsutveckling
4 756 fler Malmöbor innebar att staden vid årets slut hade ett invånarantal på 362 133 personer. Ökningen på 1,3 procent är något lägre än 2022 (1,6 procent). Enligt prognos framåt väntas antalet personer som är 80 år eller äldre öka, något som påverkar Malmö stads verksamheter inom hälsa, vård och omsorg. Även antal unga i gymnasieåldern väntas öka snabbt. Samtidigt sjunker antalet födda barn, vilket i sin tur påverkar planeringen av förskoleverksamhet.
Ekonomiskt bistånd
Färre Malmöbor behöver ekonomiskt bistånd. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har minskat med 10 procent. Arbetslösheten i Malmö ökade marginellt jämfört med föregående år, men är fortsatt lägre än vad den var innan coronapandemin. Bland utrikes födda sjönk däremot både den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten.
Daglig verksamhet
Antalet brukare med daglig verksamhet enligt LSS ökade under året, till 943 jämfört med 905 föregående år. Behovet av daglig verksamhet har ökat under flera års tid. Under året har samverkan mellan nämnder och myndigheter utvecklats för att ge fler Malmöbor med funktionsnedsättning möjlighet att gå från daglig verksamhet till arbete och studier.
Flyktingmottagande
Antalet asylsökande har minskat kontinuerligt sedan 2016. Under de senaste åren har minskningen förstärkts av coronapandemin och en restriktiv migrationspolitik. Antalet asylsökande väntas öka 2025 och de närmast följande åren till följd av att massflyktsdirektivet löper ut och en stor del av de ukrainska flyktingar som haft tillfälligt skydd i Sverige väntas söka asyl.
Bostadsbyggande
3347 nya bostäder stod klara under 2023, vilket är bland det högsta under 2000-talet. Byggbranschen har dock påverkats av lågkonjunkturen och antalet byggstarter sjönk under året jämfört med föregående år. Totalt började 840 bostäder att byggas under 2023, vilket innebär att antalet färdigställda bostäder framöver förväntas minska.
Arbetslöshet
Arbetslösheten i Malmö ökade något mellan oktober 2022 och oktober 2023. Ökningen var dock marginell och arbetslösheten i Malmö är fortsatt lägre än vad den var innan coronapandemin. Bland utrikes födda sjönk både den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten mellan samma period.
Hemtjänst och särskilt boende
Antalet äldre med hemtjänst och trygghetslarm ökade något under 2023. Antalet äldre med hemtjänst ökade från 4 845 till 4 939 personer. Även antalet äldre i särskilt boende ökade något, till 1 917 personer jämfört med 1 848 föregående år.
Hemlöshet
Antalet hemlösa personer har minskat jämfört med föregående år från 1 782 till 1 610 personer. Av dessa minskade antalet barn från 401 till 322. Minskningen bedöms bland annat bero på utvecklat förebyggande arbete, ökat stöd till långsiktiga boendelösningar, minskat kommunmottagande av nyanlända och färre hushåll med försörjningsstöd.
Barn i förskola
Antalet barn i åldersgruppen 1–5 år minskar i Malmö och var under året cirka 22 000, varav 19 772 av dem gick i förskola. 2023 gick 95 procent av barn 3–5 år i förskola, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2022.
Gymnasiebehörigheten
I jämförelse med föregående läsår ökar måluppfyllelsen för årskurs 9 något och det är elevgrupper med svagast resultat som har ökat meritvärdet. Flickor har fortsatt något högre gymnasiebehörighet än pojkar. Skillnaden mellan de lågpresterande och högpresterande elevernas resultat är den minsta sedan 2015/2016. Ett resultat som bland annat förklaras av att elevers socioekonomiska förutsättningar förbättrats, tillsammans med långsiktiga satsningar inom vissa ämnen så som matematik och svenska som andraspråk
Årets ekonomiska resultat
Resultatet för Malmö stad 2023 blev + 321 miljoner kronor, justerat för realistationsvinster* på 13 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för 2023 var -500 miljoner kronor, vilket innebär en budgetavvikelse på 834 miljoner kronor. Förklaringen till budgetavvikelsen är framför allt högre skatteintäkter, högre statsbidrag och överskott i vissa verksamheter.
Kommunkoncernens resultat, inklusive bolag och kommunalförbund* uppgick till 361 miljoner kronor.
Årets resultat innebär att Malmö stad uppfyller kommunfullmäktiges mål om en hållbar ekonomisk utveckling och att Malmö stad har en fortsatt stark ekonomisk ställning.
* Realisationsvinster uppstår när staden säljer mark för exploatering eller när exempelvis bostadsrättsföreningar som hyr mark av staden, så kallad tomträtt, väljer att friköpa marken. Realisationsvinsten är mellanskillnaden mellan anskaffningsvärdet (bokfört värde) och försäljningsvärdet. Realisationsvinster budgeteras inte och utgör därmed alltid ett överskott.
** Boplats Syd AB, Copenhagen - Malmö Port AB, Malmö Kommuns Parkerings AB, Malmö Leasing AB, Malmö Live Konserthus AB, Malmö Stadsteater AB, Minc i Sverige AB, MKB Fastighets AB, Parkeringsövervakning i Malmö AB, Räddningstjänsten Syd, Sysav AB, Sydvatten AB och VA SYD
Investeringar för en växande stad
I en växande stad behövs investeringar i samhällsservice och stadsutveckling. Malmö stads nämnder gjorde investeringar för totalt 2 749 miljoner kronor. Det är mer än under 2022 men lägre än budgeterat. Avvikelsen mot budget beror främst på att tidplaner förskjutits framåt. Investeringar har gjorts i till exempel lokaler för förskola, grundskola och gymnasieskola, solceller och investeringar i stadens fysiska miljö och stadsutvecklingsprojekt.
Om årsredovisningen
Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige och ger en bild av hur kommunens ekonomi och verksamhet har utvecklats under året. Den vänder sig också till dig som bor eller verkar i Malmö och till andra intressenter så som media, kreditgivare, leverantörer och andra myndigheter. Årsredovisningen visar hur verksamheterna har finansierats och hur ekonomin ser ut vid årets slut. Den visar hur det ekonomiska resultatet blev i förhållande till det som förväntades i årets budget, beskriver vad pengarna har använts till samt hur kommunen som helhet har lyckats med det som var planerat. Den innehåller också en bedömning om den framtida utvecklingen.
Verksamheten i Malmö stad är fördelad på nämnder, bolag och kommunalförbund som tillsammans utgör koncernen Malmö stad. Årsredovisningen innehåller även en sammanställning av resultaten från de kommunala bolagen och kommunalförbunden och en koncernredovisning, där bolagens och kommunens redovisning slås samman.