Rapport om romskt liv i Malmö ger rekommendationer för stadens fortsatta arbete
Romskt informationscenter och Malmö universitet har släppt en studie om erfarenheter av att leva som rom i Malmö. Den beskriver bland annat antiziganismens olika uttryck och påverkan, behov och önskemål för framtiden samt rekommendationer för Malmö stads fortsatta arbete.
Rapporten Lycklig är den som har en öppen väg framför sig – En rapport om förutsättningar och hinder för romskt liv i Malmö berör utifrån intervjuer med romska Malmöbor fyra centrala teman: stolthet över sin romska identitet, behovet av att dölja den på grund av antiziganism, minoritetsstress och generationstrauma, antiziganism i livets olika områden och perspektiv på Malmö stads arbete avseende den romska minoriteten.
– Rapporten visar att det finns en stolthet över den romska identiteten och att Malmö stads arbete sedan många år tillbaka bidragit till förflyttningar. Samtidigt berättar flera att de i många sammanhang döljer sin romska identitet. Det är fortfarande mycket arbete kvar för att skapa en öppen väg, som det romska ordspråket lyder, säger Mujo Halilovic, enhetschef vid Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö stad.
Antiziganism formar förutsättningarna för romer
Den romska minoriteten har levt i Sverige sedan 1500-talet. I Malmö finns idag en stor romsk befolkning som omfattar flera olika undergrupper och som talar flera varieteter av romani chib. Sverige har en mörk, och för många än idag okänd, historia om hur landet har behandlat den romska minoriteten.
Antiziganism är inte ett historiskt fenomen, utan tvärtom ett fenomen som idag formar många romers vardag och möjligheter. Rapporten fångar bland annat hur romer i Malmö utsätts för öppen antiziganism och samtidigt osynliggörs – vilket döljer romers historiska som nutida del i Malmö.
– En stor del av de romska Malmöbor som vi intervjuar berättar att de är stolta över att vara romer men att de utsätts för antiziganism i livets olika områden, från skolan till arbetsplatser, från gatan till kontakt med myndigheter. Till exempel berättar några att det inom skolan finns föreställningar om att romska föräldrar och barn saknar framtidsambitioner. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla det arbete som staden har byggt upp och som många av de intervjuade lyfter fram, säger docent Paula Mulinari vid Malmö universitet.
Rekommendationer för stadens fortsatta arbete
I studien presenteras åtta rekommendationer till staden utifrån de erfarenheter, behov och önskemål som framkommit i intervjuerna samt en 10-stegsmodell för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Det som framträder är behov av insatser på såväl individuell och strukturell som diskursiv nivå. En sammanfattning av rekommendationerna:
- Identifiera och motverka den ekonomiska utsatthet som många romer befinner sig i samt se över den ojämlika resursfördelningen i staden
- Öka kunskap om nationell minoritetslagstiftning, antiziganism och diskriminering bland stadens anställda, särskilt inom HR och skola
- Meritera romsk språkkunskap vid rekrytering
- Främja barns användning av sitt romska modersmål inom för-, grund- och gymnasieskola
- Lyfta romskt kulturarv
- Förbättra folkhälsan med särskilt fokus på minoritetsstress och generationstrauma
- Värna det institutionella och långsiktiga arbete som staden byggt avseende den romska minoritetens mänskliga rättigheter
Om undersökningen och rapporten
Rapporten bygger på djupintervjuer med 28 romska Malmöbor, 15 kvinnor och 13 män i åldrarna 18–74 år, samt tio tjänstepersoner som på olika sätt arbetar med frågor rörande romsk inkludering eller mänskliga rättigheter i bredare form. Rapporten utgår även från nationell och internationell forskning inom ämnet.
De frågeställningar som väglett arbetet är:
- Vilka erfarenheter har romska Malmöbor av att leva i staden?
- Vilka olika uttryck tar sig antiziganismen i Malmö?
- Har de romska Malmöbor vi intervjuar erfarenhet av minoritetstress och generationstrauma och i så fall på vilka sätt?
- Hur ser de vi intervjuar, såväl romer som tjänstepersoner, på det arbete som görs i Malmö stad avseende implementering av nationell minoritetslagstiftning och arbetet med romsk inkludering.