Barn bjuds in i stadsutvecklingen genom ”Min plats”

I slutet av maj begav sig fastighets- och gatukontoret, tillsammans med involveringsteamet från stadsbyggnadskontoret, till Klagshamnsskolan för att träffa ett gäng andreklassare. Allt enligt metoden ”Min plats” som hjälper staden att involvera barn och unga i stadsutvecklingen.

Syftet med dagen var att låta barnen berätta om sin upplevelse av området, vad som funkar bra respektive mindre bra där de dagligen rör sig. Utifrån metoden ”Min plats” fångar man upp vad som är viktigt för barnen och inkluderar dem därmed i stadsbyggnadprocessen.

Vi ställde några frågor till Johannes Karlsson, landskapsarkitekt på Fastighets- och gatukontoret, som ledde vårens projekt i Klagshamn.

Berätta kort om Min plats

– Vi har jobbat vidare med projektet "Min plats" som Steffanie Esse och Kajsa Lawaczeck Körner på stadsbyggnadskontoret varit med och tagit fram. Det första tillfället ägde rum i Klagshamn 2023 och gick kortfattat ut på att barnen fick vara med och tycka till om sitt närområde och lära sig hur man skriver Malmöinitiativ. Ett av dessa initiativ handlade om att rusta upp Stationsparkens lekplats ute i Klagshamn, som de bland annat ville skulle anpassas till fler än bara dom minsta barnen, säger Johannes och fortsätter:

– Eftersom vi redan före barnens Malmöinitiativ har flaggat för att rusta upp Stationsparkens lekplats såg vi en möjlighet att få hjälp av de engagerade andreklassarna från Klagshamnsskolan. Så vi planerade in två förmiddagar tillsammans med 35 elever per dag. Totalt 70 elever.

Hur gick ni tillväga?

– Veckan innan vi kom ut hade barnen fått rita hur dom skulle vilja använda lekplatsen. Vi frågade vad de ville göra. Fokus handlar framför allt om "verb" (göra) i stället för att titta på specifik lekutrustning. Utifrån underlaget har jag fått så mycket inspiration och fantasirika teckningar. Jag har även kvantifierat det som ritats för att få ett hum om vad barnen tenderar att vilja rita in.

– Under de två förmiddagarna berättade vi om vad det innebär att vara landskapsarkitekt. Sen gick vi ut med barnen som i mindre grupper fick känna in platsen samtidigt som dialog fördes kring varför de tycker mer eller mindre om vissa platser och vilken utrustning som funkar bra respektive mindre bra.

Vad fångade ni upp?

– Med hjälp av barnen kunde jag förstå vad på platsen de tycker om, saknar och även bättre förstå vilka rumsligheter de dras till. Det var fint att se att många av barnen också var starka förespråkare till att bevara skogen. Det var i stället vi vuxna som klagade på att det fanns mygg.

På vilket sätt hjälper Min plats till i stadsbyggnadsprocessen?

– Jag ser projektet Min plats som ett holistiskt viktigt verktyg för att få människor att tidigt känna att man kan vara med och påverka sin närmiljö. Sen kan vi som planerar få med oss deras idéer och synpunkter när vi gestaltar platser.

Vilka planer finns för metoden framåt?

– Jag hoppas att vi ska kunna använda min plats mer framöver, hitta nya samarbeten mellan förvaltningar och få malmöborna delaktiga i staden.

Teamet på plats i Klagshamn bestod av: Johannes Karlsson (FGK) Kina Bergdahl (FGK), Johan Bergljung (FGK), Åsa Holmqvist (FGK), Petra Bengtsson (FGK), Malin Magnusson (FGK), Steffanie Esse (SBK), Kajsa Lawaczeck Körner (SBK).