”Det är viktigt att prata om det som är svårt"

Niklas Gyberg Ivarssons pappa har druckit alkohol så länge Niklas kan minnas. I ett försök att närma sig sin pappa föreslog han att de skulle bygga en husbil tillsammans. Samtidigt började han filma sig själv och sin pappa. Den 6 oktober, på Nationella anhörigdagen, besöker Niklas Stadsbiblioteket för att prata om sina erfarenheter.

När Niklas för några år sen var utbränd, höll han på att tappa kontrollen. Precis som sin pappa hade han börjat dricka alkohol för att må bättre. Men han sökte en väg ut ur det. Samtidigt såg han att hans pappa också mådde dåligt.
– Då kom jag på idén om att vi skulle bygga en husbil tillsammans. Vi har byggt saker tillsammans innan och bilen blev ett sätt att komma varandra närmre och hitta ett annat sätt att förhålla oss till varandra och livet, säger Niklas.

Under tiden som de byggde började Niklas filma sig själv och sin pappa. Till en början utan någon plan på en egentlig film.
– Jag började filma ganska vilset, men filmen blev en del av min resa för att förstå mig själv och min pappa och för att kunna fördjupa vår relation. Att ta med en kamera gjorde att jag kunde ställa frågor jag inte annars vågat. Varken jag eller pappa trodde att det skulle bli en långfilm från början, på sin höjd kanske tio minuter på Youtube.

”Att veta att jag inte var ensam hade kunnat göra skillnad"

Niklas minns sin uppväxt som bra. Vilsenheten och ångesten kom längre fram i livet under tonåren och som vuxen.
– Jag behövde väl, som alla andra barn, känna mig sedd, hörd och förstådd. Men är det något som jag tror hade kunnat hjälpa mig, när jag var 16 år och tänkte att jag var ensam i hela världen om att ha en pappa som dricker, så hade det nog varit att bara få förstå att jag inte var ensam. Det hade kunnat göra skillnad för mig.

– Som vuxen är det ofta lättare att freda sina egna behov, men det är lika viktigt för vuxna som för barn att bli sedda, förstådda och lyssnade på. Missbruksproblematik drabbar familjen hårdast, och i det privata. Det blir så ofta partnerns, barnets eller förälderns ansvar.

”Viktigt att prata om det som är svårt”

I sin film ställer Niklas på ett väldigt rakt sätt svåra frågor till sin pappa om deras relation och om pappans drickande.
– Jag tror att det är jätteviktigt att prata om det svåra. Mycket av mina problem kom från att jag isolerade mig. När man pratar med andra om det som är svårt, blir det också lättare att förstå sig själv. För mig har det också varit det enda sättet att komma framåt, gå vidare och acceptera det som varit.

– Den här filmen hade aldrig kommit till om det inte vore för att andra trodde på mig eller utan andras hjälp. Precis så är det i en läkande process – man kanske inte kan komma framåt om man inte får hjälp av andra.