Sista numret av Vårt Malmö

I 57 år har tidningen Vårt Malmö varit stadens utsträckta hand, hem i brevlådan till dig. Ett smörgåsbord med samlad samhällsinformation som också haft som uppgift att främja demokrati, skapa gemenskap och uppmuntra till samhällsengagemang. Hela tiden skildrat utifrån Malmöbornas perspektiv.

Text: Lisa Appelqvist och Tony Ernst, Vårt Malmö

Allt detta fortsätter nu i andra kommunala kanaler. I det här sista numret av Vårt Malmö berättar vi hur, men passar också på att blicka tillbaka på några av alla möten med Malmöborna. Tack för att ni har delat med er av ert Malmö!

Samhällsinformationen om de kommunala verksamheterna, och om insatser som görs för kommuninvånarnas skattepengar, är lagstadgad. 1968 fattades därför beslutet att skapa en återkommande informationsbroschyr till hushållen i Malmö. Arbetsnamnet blev ”Hej Malmö”.

I det skrivmaskinsnedtecknade protokollet från kommunens dåvarande statistikchef står att läsa:

”Hushållens informationsbehov kan lämpligen delas upp i följande grupper:

1. Information om aktuella kommunala beslut och kommunal planering
2. Information om bestämmelser och rättigheter
3. Information om kontaktvägar och öppethållandetider

De tre informationsbehov som angivits är alla angelägna. En personlig fundering är att hushållen vid ett val mellan dessa tre väljer punkt 2 och 3 medan man på den kommunala sidan vill prioritera punkt 1.”

De tre punkterna står sig än i dag. Där, i slutet på 1960-talet, sattes tidningens innehåll av statistikenheten på Malmö stad. Drätselkammarens ordförande, den tidens politiskt tillsatta kommunstyrelsens ordförande, blev ansvarig utgivare.

Publishingpriset

Men Malmö är en klok stad. Utgivarskapet flyttades så småningom över till tjänstenivå och kommunikationsdirektören. Politiker har medvetet lyst med sin frånvaro i tidningen, och sedan 20 år tillbaka har Vårt Malmö gjorts av en extern redaktion journalister, med uppgiften att sätta Malmöbornas perspektiv i första rummet. Kanslisvenskan är bannlyst, innehållet har flyttat inifrån tjänsterummen ut i staden.

Det har gett resultat. Förtroendet för tidningen har varit högt bland läsarna. Vårt Malmö har använts i undervisningen i grundskolan och vid Sfi (Svenska för invandrare) som ett sätt att öva språket och samtidigt lära känna sin stad och hur en kommun fungerar. 2022 blev tidningen nominerad till det svenska publishingpriset i kategorin Medborgartidning print. En utmärkelse som premierar trovärdighet, anslag, identitet, målgruppsanpassning, kvalitet och begriplighet. Vårt Malmö fick maxbetyget för förmågan att kommunicera budskap och ämne – högst betyg bland samtliga nominerade.

Mer än det värmer alla samtal och mejl från läsarna genom åren, ofta om hur tidningen förklarar sammanhang och skapar förståelse för vår hemstad. Eller klagomålet från en pappa, som berättade att hela familjen turades om att läsa tidningen när den kom i brevlådan, men att det nya tryckeriets trycksvärta inte var tillräckligt torr utan färgade av sig på fingrar och bordsdukar.

I glädje och oro

Många, många är de Malmöbor som har bjudit på sig själva och delat med sig av sina erfarenheter i tidningen. Genom åren har Vårt Malmö fått skildra deras vardag i kontakten med skola, vård, omsorg, arbete, service, fritid och kultur.

Men tidningen har även skildrat ett Malmö i ständig förändring – för näringsliv och stadsutveckling, i mångfald och i oro:

”Om man inte har lärt sig att räkna till tjugo än, så kan man räkna till tio två gånger”, var förskoleeleven Elmers bästa tvätta händerna-tips till läsarna i majnumret 2020, när pandemin var ett faktum och information om stöd och rekommendationer behövde nå hela vägen hem till medborgarna.

I det sista numret 2019 byttes halva innehållet ut precis före tryck. Efter den tragiska gängskjutningen vid Möllevångstorget ett par dagar tidigare krävdes en helt annan helhetsbild än planerat – om den sociala insatsgruppens brottsförebyggande arbete, om kraftsamlingen CTC för att skapa goda uppväxtvillkor för Malmös unga, om Sluta skjut-insatsen som pushar gängkriminella ut ur våldsspiralen. Och om Malmö stads samarbetspartner, frivilligorganisationerna som gör det vi Malmöbor är bäst på: att se och ta hand om varandra.

Bredd av olika digitala kanaler

De senaste åren med pandemi, energikris och inflation drabbar inte bara den egna plånboken. Omvärldsläget påverkar även ekonomin för de kommunala verksamheterna. Tryck och distribution av en papperstidning är kostnadskrävande och Malmö är Sveriges snabbast växande stad. Hälften av kommuninvånarna är under 35 år, och fler än så är vana vid att söka information i det digitala medielandskapet.

Vårt Malmö har varit stadens utsträckta hand till dig i 57 år, men nu är det alltså slut. Hur ska då staden nå ut till alla medborgare när tidningen försvinner?
– Vad vi måste göra är att rikta oss mot de olika målgrupperna, konstaterar stadens kommunikationsdirektör Mats Holmström.

– Vår ambition är rätt berättelser till rätt målgrupp. Det blir en tydligt riktad kommunikation. De flesta Malmöborna eftersöker specifik information. Den mer allmänt hållna informationen, där finns inte samma behov. Och så måste vi se till att vara närvarande i samhället, där Malmöborna är.

I och med att papperstidningen försvinner så kan man fråga sig: blir allt digitalt nu?
– Allt blir inte digitalt, lovar Mats Holmström.
– Men det mesta i samhället är redan digitalt. Malmö stads digitala kanaler är bra, mycket bra till och med och de når ut, men vi ska utveckla det ännu mer. Det ska finnas en bredd av olika digitala kanaler. Sedan har vi stor respekt för de som kommer att sakna Vårt Malmö, och vi ska göra allt vi kan för att nå dem också.

Alla Malmöbor som har fyllt 70 år får fortsatt två tidningar hem i brevlådan. ”Vi tillsammans” delas ut fyra gånger om året, med artiklar om äldreomsorgens förebyggande arbete, och program över aktiviteterna hos stadens tio mötesplatser för seniorer.

Tidningen ”Spaning” delas ut tre gånger om året. Här hittar man nyheter om vardag och utveckling inom hemtjänst, vård- och omsorgsboende. Tidningarna görs av hälsa-, vård och omsorgsförvaltningen och går även att läsa digitalt.

Satsar på närvarande medborgardialog

En av de viktigaste vägarna för att kunna nå ut och kommunicera med medborgarna är just att ha välfungerande digitala kanaler. Här ligger Malmö stad i framkant. Inte bara i storlek, utan även hur man arbetar dialogfrämjande.

Om vi börjar med storleken, är det inte till och med så att Malmö stad är allra störst på sociala medier bland svenska kommuner?

– På Facebook så stämmer det, konstaterar Gabriella Karlsson, kommunikatör på stadskontoret.
– Där har vi runt 50 000 i följarantal och är därmed störst i Sverige. På Instagram är vi inte störst, men bland de största.

Malmö stad finns bland annat på Facebook, Instagram, LinkedIn och YouTube. Här finns samhällsinformation, uppgifter om evenemang, vad det är som händer i staden. När det gäller dialogen så är den viktigt för Gabriella Karlsson:
– Det är vårt huvudfokus i de här kanalerna – medborgardialogen. Vi ska även bemöta felaktig information, rykten och annat som lätt sprids i
kommentarsfälten.

Plattform för demokratiska samtal

Spontant så känns det här som ett svårt jobb? Att försöka hålla ordning på sociala medier kräver skinn på näsan? Gabriella Karlsson svarar försiktigt:

– Det är utmanande. Men det är en väldigt viktig del av vårt uppdrag. Vi vill erbjuda en plattform för ett demokratiskt samtal. Alla får ställa frågor och diskutera. Det är den sociala aspekten av det: att det vi lägger ut lever vidare i dialogen med medborgarna.
Malmö stads anställda som arbetar med det här uppgår till drygt 15 personer som jobbar i skift.

– Vi har personal som är duktiga på att hantera detta. Och som även är vana vid troll och botar. Att de är så duktiga är en kombination av utbildning och erfarenhet.

Gabriella Karlsson ser positivt på hur Malmö stad har tagit sig an sitt uppdrag. Det är viktigt för henne att det inte blir en envägskommunikation:
– Det ska man ha med sig, att dialogen också är en av de mest givande sakerna i det här. Det är då vi får direkt feedback.

Några av medarbetarnas favoritminnen

Camilla Westemar, skribent
”Rullstolsburna Thomas och servicereseföraren Peter. Eva och Gunilla som odlar med grannarna på Augustenborg. Dorkhany som öppnade sitt hem för Mohammad och Azim, två ensamkommande killar från Afghanistan. Och så volontärerna Lasse och Petruska som med mat och varma kläder mötte flyktingar på Posthusplatsen under flyktingkrisen 2015. Det är svårt att hitta ett eller två favoritreportage i Vårt Malmö. Det är mötena och det riktiga Malmö som betytt mest för mig. Det är Malmöborna helt enkelt.”

Gustav Sigala Haggren, skribent
”Jag träffade Malmörapparen Ozz6y på Bennets väg i Rosengård, gatan där han växte upp. Det var i december 2018, tidigare samma år debuterade han med det hyllade albumet ’Ett öga rött’. Men intervjun kom inte att handla så mycket om Ozz6ys framgångar. I stället ville han berätta om hur han som barn fick hjälp med att övervinna sina mörkaste tankar. På Värner Rydénskolan uppmuntrade skolpsykologen honom att börja skriva. På Drömmarnas hus började han göra musik. En stad där vi ser varandra är den bästa av städer. Det har min tid på Vårt Malmö lärt mig.”

Johan Bentzel, skribent
”Våren 2020 låg det en ödesmättad stämning i luften. Ett nytt virus hade nästlat sig in och var på väg att påverka våra liv på djupet. Ingen visste riktigt var – och om – det skulle sluta. Vågade man ens andas? Mitt i detta ställde sig Malmö akademiska kör på
en innergård i centrala stan och sjöng in våren.
Huvudpubliken var de boende på Västergårds
äldreboende. På avstånd njöt de av sången som ekade mellan husväggarna. I melodierna och orden fanns ett löfte om bättre tider. Alla som var där kunde
känna det: hoppet.”

Miriam Preis, fotograf
”Alla jobb där jag får möta förskolebarn och personal i Malmö. Personalen gör ett så fantastiskt och viktigt arbete! De är sanna vardagshjältar varje dag. Och barnen är alltid öppna, nyfikna, stolta Malmöbarn med hopp om framtiden! Varje gång jag har varit i väg på ett VM-jobb med barn så vill jag börja jobba på förskola. Vi besökte en förskola inför valet för att se hur demokrati lärs ut tidigt och hur det ger barnen en känsla av tillhörighet, att deras åsikter spelar roll och att allt är möjligt för dem med. Att Malmö och världen är till för dem.”

Urszula Striner, fotograf
”När jag träffade förskoleanställda Amina Muse för fotografering fick jag direkt en känsla av att hon var rätt person på rätt plats. Hon utstrålade en varm energi som direkt förmedlades till omgivningen och barnen som hon jobbar med. En positiv person som hade både lugn och en värme. Det är viktigt för barn med andra vuxna förebilder som hjälper dem. Deras insats kan göra stor skillnad för hur barnens liv
utvecklar sig. Bilderna på Amina förmedlade den värld hon bjuder in till.”

My Ericson, skribent
”Att få skriva för Vårt Malmö har varit ett uppdrag fyllt av spännande, roliga och helt grymma möten.
I intervjuerna med olika Malmöpersonligheter fick jag till exempel träffa sjuksköterskan Zainab Jones. Hon berättade om att vården i Sverige, som i så många
andra länder, haft alldeles för låga kunskaper om mörk hud. Men nu är Malmö, tack vare Zainabs engagemang, faktiskt bäst i landet när det kommer till mer jämlik vård inom hud. Både som läsare och journalist har mina upplevelser och känslor för Malmö blivit större och starkare!”

Tobias Christoffersson, skribent
”Hur kan livet fortsätta för den som varit med om några av de värsta grymheter mänskligheten frambringat? Lea Gleitman överlevde Förintelsen och hittade sitt svar på den frågan i Malmö. För Vårt Malmö berättade hon, 92 år gammal 2017, om svåra minnen och mardrömmar, men också om att lycklig åka treans spårvagn hem från sitt bröllop julaftons-
kvällen 1950 – och om att fortsätta berätta, och aldrig glömma. ’Alla människor vill ju leva, så är vi skapta’, sa Lea och blickade ut över sundet som hon kom över till Malmö med båt. Ett oförglömligt möte.”

Peter Kroon, fotograf
”Det är enormt roligt att få tillträde till platser som man annars inte har tillgång till. VA Syd-jobbet i Söderkullaparken kvalar in som en klar favorit. Jäkla kul att hänga i ett av Mamös underjordiska vatten-
magasin! Eller Oxie vattentorn som tömdes på vatten för renovering, bakom kulisserna på Malmö rådhus och Hippodromen. Platser som få utifrån har fått se och komma in i. Det känns som ett privilegium att ha fått uppleva stadens mer dolda rum. Och kunna fånga det för alla andra.”

Tony Ernst, skribent
”Malmö är drömmarnas stad. Här kan det mesta gå i uppfyllelse. Ingen annan stad i norra Europa är så förförisk. Anita Ekberg satt uppe på Kirseberg på 1940-talet som tonåring och drömde om den stora filmvärlden. Några år senare vadade hon i Fontana di Trevi.
Som ung ville Frans Suell göra Malmö till en lika stor och viktig handelsstad som Hamburg. När han rodde iland en särdeles lyckad tobaksaffär på 1770-talet kunde han finansiera stadens nya hamn och fick se Malmö blomstra. Ser ni? I den här staden kan man bli den man vill.
Finn Williams arbetade under Boris Johnson i London men ville något mer med sitt liv. Han nappade åt sig erbjudandet som stadsarkitekt för Malmö. ’Den perfekta rollen och den perfekta staden’, som han sa när jag intervjuade honom 2022. Han är en man med en mission – i Malmö ska alla medborgare kunna hitta sin plats. Var Finn Williams hamnade när han kom hit till drömmarnas stad? I exakt den lägenhet Zlatan Ibrahimovic växte upp i ute i Rosengård. I Malmö samverkar turen, ödet och det några skulle kalla den gudomliga försynen, för att ge alla möjligheten att bli sitt allra bästa jag.”

Lisa Appelqvist, redaktör
”Som redaktör de senaste sju åren har jag fått en unik inblick i mycket av det som görs för oss Malmöbor. Allt det som jag omöjligt kan känna till, om jag inte plötsligt behöver det. Ett av mina första inslag var reportageserien ’Malmö om natten’, där vi fick träffa flera av de Malmöbor som ser till att staden rullar på medan vi andra sover. Sociala jouren, nattsjuksköterskan och halkbekämparna, redo att rycka ut. Och nattis för alla barn vars föräldrar är redo när vi andra sover. Jag älskar vårat Malmö. Det har varit en fantastisk förmån att få skildra varför.”