Malmös klimat- och miljöarbete: framsteg syns men takten behöver öka

Malmös miljöredovisning för 2024 visar att arbetet för en hållbar stad ger resultat. Växthusgasutsläppen har halverats sedan 1990 och luftkvaliteten har förbättrats markant. Samtidigt står Malmö inför stora utmaningar för att nå målen till 2030 – takten i omställningen behöver öka och samverkan mellan kommun, näringsliv och Malmöbor blir avgörande.

– Vi ser tydliga framsteg i Malmö, men vi behöver också växla upp tempot. Omställningen kräver gemensamma insatser från hela Malmö, dessutom att nationella och europeiska beslut stödjer den lokala omställningen. De kommande åren blir avgörande, säger Malmö stads miljödirektör Rebecka Persson.

Utsläppen har minskat över tid – men ökade något under 2024

Malmös växthusgasutsläpp har minskat med 50 procent sedan 1990 och 15 procent sedan 2019. Under 2024 ökade utsläppen med 1 procent – en lägre ökning än i landet som helhet, där utsläppen steg med omkring 7 procent.

– Malmö visar att det går att hålla nere utsläppen även när de ökar nationellt. Vi ser att våra satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik gör det lättare för Malmöborna att välja hållbara sätt att ta sig fram, säger Rebecka Persson.

Den lägre ökningen i Malmö jämfört med nationellt förklaras delvis av stadens satsningar på hållbart resande och minskad körsträcka. Satsningar på hållbart resande har tillsammans med den tekniska utvecklingen av fordon även lett till bättre luftkvalitet i Malmö. Bland annat har kväveoxidutsläppen sjunkit med 40 procent sedan 2020.

De största territoriella utsläppen i Malmö kommer från energi, vägtrafik och industri. För att kraftigt minska utsläppen behövs därför ett stort fokus på dessa områden.

Minskad klimatpåverkan i Malmö stads organisation

Som en stor organisation har Malmö stad möjlighet att påverka utvecklingen genom egna val och beslut. Under perioden 2024–2026 investerar Malmö stad drygt 230 miljoner kronor i solceller och batterier i kommunens egna fastigheter. Arbetet med återbruk ger också resultat – inköpssummorna för återbrukade möbler har ökat från 8,6 procent 2019 till 23 procent 2024.

– Det finns många positiva insatser runt om i Malmö stads organisation, samtidigt som vi behöver göra ännu mer. Det handlar mycket om att utmana invanda beteenden och se nya värden i det vi redan har. Kan vi laga, dela och återanvända mer? Den typen av förändringar gör stor skillnad, säger Rebecka Persson.

Vår konsumtion ger stora utsläpp

Malmöbornas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är cirka 6,2 ton per person och år, vilket är dubbelt så mycket som målvärdet på 3,1 ton till 2030. Efter en tillfällig nedgång under pandemin har utsläppen återgått till tidigare nivåer.

Kommuner har begränsade möjligheter att direkt minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Men Malmö stad arbetar med att underlätta mer hållbara val genom initiativ som Smarta Kartan, Fritidsbanken och Malmö by Bike. För att verkligen minska utsläppen från konsumtion är beteendeförändringar avgörande, och det krävs insatser längs hela kedjan – från produktion till konsumtion – i kombination med styrning på nationell och europeisk nivå.

Klimatanpassning och en grönare stad

Samtidigt som vi minskar utsläppen behöver vi anpassa Malmö till de klimatförändringar som redan sker. Malmö stad har rådighet över cirka en tredjedel av marken i Malmö, vilket gör att privata fastighetsägare har en viktig roll i arbetet.

– För att klara framtidens klimatutmaningar är fastighetsägare en viktig målgrupp som vi behöver tätt samarbete med, för att få till gemensamma lösningar, säger Rebecka Persson.

Malmö stad satsar på fler träd och grönare miljöer för att stärka stadens motståndskraft mot värme och skyfall. Sedan 2021 har 7 500 träd planterats i staden och planteringstakten ökar. Arbetet utgår från modellen 3–30–300, vilket innebär att alla Malmöbor ska kunna se tre träd från sin bostad, bo i ett område med 30 procent krontäckning och ha högst 300 meter till ett grönområde.

Gemensam kraftsamling med fem år kvar till 2030

Av stadens tolv miljömål bedöms ett kunna nås med redan planerade insatser, åtta kräver ytterligare åtgärder och tre omfattande insatser både lokalt och nationellt.

– Med fem år kvar till 2030 måste vi växla upp tillsammans. Lyckas vi så skapas stora mervärden för hela Malmö, eftersom klimat- och miljöarbetet handlar om Malmös utveckling och att bygga en stad som också ger bättre hälsa, minskad sårbarhet inför framtida kriser och ökad trygghet för Malmöborna, avslutar Rebecka Persson.