Rörelse i skolan
Vanligtvis arbetar Fredrik Johansson som förstelärare i fritidshem på Lorensborgsskolan i Malmö. Men just nu är han tjänstledig för att arbeta som utvecklingssekreterare på grundskoleförvaltningens utvecklingsavdelning. Där är han involverad i många olika delar av verksamheten, men främst är det hans hjärtefråga och satsningen ”Rörelse i skolan” som upptar mycket av det dagliga arbetet. Satsningen är ett samarbete med Skåneidrotten och dess syfte är utveckla och bygga in mer rörelse för eleverna i skolan. Fokus har lagts på tre delar – rastverksamheten, aktiva klassrum samt rörelse i anslutning till skoldagen.
I läroplanens värdegrund står det att ”skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen”. Det är något vi alla som jobbar inom skolans värld bör ta till oss.
Fredrik Johansson, Projektledare på Grundskoleförvaltningen
Fredrik Johansson, Projektledare på Grundskoleförvaltningen
Varför är det viktigt med rörelse i skolan?
– Fysisk aktivitet är viktigt och bra för barns mående, för resultaten i skolan och för folkhälsan. Ändå så sitter barn idag mer still än någonsin förr. Färre barn hittar till föreningar, både för rörelse och gemenskap, och fler elever väljer att sitta av rasten eller inte ens gå ut alls. På fritiden blir man skjutsad med bil till skolan, till affären eller kompisen istället för att cykla eller gå. Den spontana rörelsekulturen har minimerats, och det påverkar hälsan negativt. Det vet vi. Studien "De aktiva och De inaktiva – om ungas rörelse i skola och på fritid", publicerad 2017 av Centrum för idrottsforskning, visar att endast 44 % av pojkar och 22 % av flickor uppnår den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Det är en timme per dag.
– Skolan och fritidshemmet bär här, tycker jag, ett stort ansvar att prioritera och kompensera för det underskottet i sin verksamhet. Vi behöver bryta invanda mönster och utveckla goda vanor för mer rörelse.
Vad tror du behövs göras för att förebygga stillasittandet?
– I barnets tidiga år skapas vanor som har stor påverkan på deras mående och hälsa, även senare i livet. Om man har en vana av att röra sig från tidig ålder är chansen större att intresset för rörelse inte bara består utan utvecklas. Inspirera barnen att dansa, springa, hoppa, krypa, kasta och så blir det automtiskt roligare att röra på sig. Forskare kallar det rörelseförståelse och det betyder att man låter eleverna utveckla sin fysiska, sociala och psykiska förmåga att vilja, våga och kunna vara aktiv genom hela livet.
Vilka positiva effekter har rörelse för barnen?
– All forskning pekar på barn som rör sig mycket också presterar bättre. Man lär sig bättre, kan koncentrera sig bättre, får bättre arbetsminne och framförallt ett ökat självfötroendet. Det stärker immunförsvaret och får oss att må bättre fysiskt och psykiskt. Skelettet blir starkt, koordination och balans förbättras. Det är sådant vi kan mäta. Men jag tycker de viktigaste resultaten är de som inte är så fysiskt synliga, de som rör humöret och därmed bidrar till en upplevd gemenskap, glädje och kreativitet.
Vad ska man tänka på om man vill utveckla arbetet med rörelse på just sin skola?
– Som skolledare kan du skapa ett rörelseråd på din skola där fler yrkeskategorier ingår. Där arbetar man fram en handlingsplan med syfte och mål för att få in mer rörelse för eleverna. Att organisera rörelse och fysisk aktivitet inom ramen för undervisningen i skolan krävs planering och tid. Det kan vara lite knixigt att få till i början men det kommer belöna sig i slut ändan. Under årens gång har det växt fram både spännande och lekfulla varianter av rörelse under skoltid – aktiva raster, aktiv undervisning och fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen.
Fredrik tipsar: 3 smarta sätt för att få dina elever att röra sig mer i skolan
1. Aktiva raster
Låt ett antal utvalda pedagoger ansvara för att organisera, planera, initiera och leda aktiviteter på skolgården under rasten. En organiserad rastverksamhet med pedagogledda aktiviteter gör så att alla elever får en allsidig fysisk aktivitet under skoltid som är både stimulerande och glädjefylld. Det bidrar även till utvecklingen av elevernas rörelsevokabulär, det vill säga att klara av och känna sig bekväm i olika rörelser, vilket indirekt ökar elevens vilja till att delta vid andra framtida fysiska aktiviteter. Initiativet kommer leda till mer rörelse bland alla elever på skolan, ökad trygghet på skolgården och sänkta trösklar in i gemenskapen.
2. Aktiv undervisning
Fysisk aktivitet ökar inlärningsförmågan och kunskapsinhämtning, vilket ökar chansen till bättre skolresultat. Aktiv undervisning handlar om att få tillbaka koncentrationen genom rörelse eller rörelsepauser, men det kan också handla om att använda rörelse för att aktivera hjärnan och öka inlärningsförmågan. Stillasittande undervisning ska helst brytas var halvtimme med rörelse eller korta rörelsepauser.
- Brainbreaks är korta 1-2 minuters hjärnaktivitet som hjälper elever att återfå fokus och energi.
- Tabata-pass på 3-5 minuter är högintensiv fysisk aktivitet med syftet att få upp pulsen. Detta hjälper eleverna att hitta fokus och energi för fortsatt arbete.
- Minipauser är korta 3-5 minuter rörelseövningar, tillexempel RÖRIS (klassrumsgymnastik) eller Just Dance (korta danser). Dessa bidrar även till att få igen fokus och energi.
3. Fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen
Skolan är en viktig plats för barnen då de vistas en stor del av sin vakna tid där. Man kan se en trend i att fler och fler skolor erbjuder fysisk aktivitet före och efter skoldagen för att både främja elevernas hälsa och skolresultaten. Man förespråkar även till fysisk aktivitet på egen hand. Exempel på fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen kan vara att skolan:
- Uppmuntrar att eleverna tar sig till och från skolan genom att gå eller cykla (om möjligt).
- Uppmuntrar och informerar om aktiviteter som anordnas av skolan.
- Uppmuntrar elever till aktiv fritid.
- Bjuder in närliggande föreningar till skolan.
- Bildar en skolidrottsförening.