Vi bygger för framtidens Malmö
Malmö är landets snabbast växande storstad och en plats där många vill bo och verka. Därför behöver vi fler bostäder, smidigare kollektivtrafik och mer gröna mötesplatser. Det ska bli säkrare att röra sig i trafiken, och det ska vara enkelt att cykla och gå till jobb, skola och kulturevenemang. Därför bygger vi mer Malmö åt alla.
Varför är det byggkaos på varenda @#!%& gata?
Vi förstår om det känns stökigt när Sveriges snabbast växande storstad bygger om. Vill du få bättre koll på byggkaoset? Här har vi samlat vanliga frågor och svar.
Välkommen till Malmös tidsresa!
Vår karta ritas ständigt om och vi vill gärna visa varför. För där det finns en grop i gatan eller ett byggstaket mitt i din vanliga cykelväg, där finns det också en plan.
Under fem höstveckor hade fastighets- och gatukontoret en utställning på Värnhemstorget där vi visade upp vår fantastiska 800-åriga stadsresa, tillsammans med den 60-talsbuss som en gång i tiden trafikerade just Värnhem. Hann du inte besöka utställningen får du en ny chans här, fast digitalt och utan buss. Ta del av våra planer och drömmar för framtiden och lär dig mer om var Malmö kommer ifrån.
Vi hoppas att vi kan bjuda på en större förståelse för stadens utveckling och att du får lite bättre tålamod under tiden vi skapar mer Malmö åt alla.
Percy Nilsson på Hyllievång i Hyllie, 22 februari 1999. Foto, Thomas Löfqvist.Från lerig åker till toppmodern stadsdel
För 25 år sedan var Hyllie en leråker och Malmös främsta landmärke var en 146 meter hög bockkran. Malmö som stad har genomgått en fascinerande förvandling på kort tid. Från varv och industrier till en pulserande framtidsstad med nästan 40 000 företag verksamma inom kreativitet, design och kommunikation, i symbios med tjänstedesign, analys och data.
Att bygga en modern stad där gammalt och nytt blandas är en konst. Och väldigt klokt. För historien formar oss, och när äldre byggnader samsas med nya projekt blir det en hyllning till det som var. Men också en investering i morgondagens kultur. En Kockums-hangar eller en nedlagd färjeterminal blir både levande påminnelser om en annan tid och visar samtidigt vägen framåt.
Ett område som verkligen kombinerar nytänk med historiska vingslag är Nyhamnen. Där pågår just nu ett intensivt arbete med att förvandla stadsdelen från bortglömd hamnindustri till en spännande blandning av bostads- och kontorskvarter och verksamheter.
Vad sägs om ett dopp i kanalen?
Vi bor i landets snabbast växande storstad. Det är därför vi renoverar, bygger nytt och stökar till, ofta på många ställen samtidigt. För vi behöver vara steget före med fler bostäder, bättre vägar och ett grönare Malmö.
Det ska bli lättare att bo här, tryggare att leva, närmare mellan människor. Vi vill bygga en smart, hållbar stad där alla får plats och kan trivas, både idag och i minst 800 år framåt. Och så måste våra gamla avloppsrör från 1800-talet bytas ut, det fattar ju vem som helst.
Visste du förresten att kanalen användes för just avloppsvatten förr i tiden? Med åren har vattnet fått en helt annan kvalitet, och det finns många drömmar och visioner om att det någon gång i framtiden ska gå att bada i kanalen. Det dröjer länge innan vi är där - om drömmen ens kan bli sann - men att någon gång kunna ta ett dopp mitt i stan, den är vi många som hoppas på!
Mer Malmö åt alla, helt enkelt.
Bilderna visar visioner över Malmö kanalrum från White arkitekter.
Förtätning - klimatsmart på flera sätt
Varje år växer grödorna på landets finaste odlingsjordar över hela Skåne. Samtidigt växer Malmö. Lösningen stavas stadsplanering och förtätning. Det betyder att när en stad utvecklas så byggs den inåt och uppåt. Nya byggnader uppförs inom befintlig bebyggelse, och ytor används på smartare sätt.
Det låter oss använda marken mer effektivt. Miljön belastas mindre med kortare resor, vilket underlättar för kollektivtrafiken. Bor vi närmare varandra blir investeringar i infrastruktur mer lönsamma. Kunder får närmare till sina butiker, elever till sina skolor och patienter till sin vård.
Samtidigt kan vi fortsätta odla och ta tillvara på närproducerade livsmedel. För som vanligt hänger allt ihop och då får vi mer av allt till alla.