Augustenborg – en grön testbädd för hållbar omställning

Augustenborg byggdes åren 1948-1952 enligt modellen för en grannskapsenhet. I början var det här något av ett mönsterområde, men så småningom ökade problemen: arbetslöshet, segregation, hög omflyttningsfrekvens. I mitten av 1990-talet klassades Augustenborg som ett av Sveriges fattigaste områden. Parallellt med sociala problem, fanns aven tekniska problem som återkommande källaröversvämningar och en sliten miljö.

I slutet av 90-talet inleddes den process som kom att bli Ekostaden Augustenborg. Tre av huvudaktörerna i området – VA-verket (idag VA Syd), Malmö stad och MKB – gick samman om en ansökan till dåvarande Lokala investeringsprogrammet. I ansökan var miljömålen i sig högt satta, men åtgärderna sågs också som en möjlighet att skapa nya jobb och socialt rusta upp området. Ekostaden Augustenborg pågick åren 1998-2005 och bland annat genomfördes följande:

Dagvatten

För att komma tillrätta med återkommande källaröversvämningar i Augustenborg byggdes ett öppet dagvattensystem i området. I ett sinnrikt system av diken och kanaler samlas regnvatten från tak och hårdgjorda ytor och leds till dammar. Vattnet fördröjs och risken för översvämningar minskar. Hela utemiljön blir dessutom grön och tilltalande, samtidigt som den biologiska mångfalden ökar.

Gröna tak

Gröna tak med fetbladsväxter och mossa samlar upp regnvatten, skyddar byggnader och bidrar till en ökade biologisk mångfald. 2001 öppnade Augustenborgs botaniska takträdgård på ett industriområde i Augustenborg, för att på 9000 kvm kunna studera, initiera forskning, utveckla och visa upp gröna tak. Men det finns gott om gröna tak och gröna fasader i hela Augustenborg, bland annat har alla miljöhusen gröna tak.

Avfall, mobilitet och energi

Augustenborg var tidigt ute i att införa källsortering. Det finns idag 15 miljöhus med full källsortering och kompostering som servar Augustenborgs hushåll. Miljöhusen har byggts i miljöanpassade material och med gröna tak

Under Ekostaden testades Gröna linjen, två eldrivna gatutåg som kompletterade det befintliga kollektivtrafiknätet. Gröna linjen lades ner efter några år i drift eftersom lönsamheten ansågs för dåligt.

En hel rad energilösningar testades inom Ekostaden Augustenborg, exempelvis individuell mätning och debitering av värme i några hus, program för koldioxidbantning, satsning på energieffektivisering och även på förnyelsebar energi, däribland 450 kvadratmeter solfångare för varmvattenproduktion och solcellsanläggningar för elproduktion

Bygga och bo

Under 80-talet sattes plåtfasader upp på många av husen i området. Fem av dessa återställdes under Ekostads-epoken samtidigt som husen tilläggsisolerades. Skolan var en viktig partner i Ekostaden och det nya kretsloppshuset som byggdes utrustades med solfångare, värmepump, närvarostyrd belysning. Skolgården byggdes om, i nära samarbete med skoleleverna, och blev både grönare och en del i det öppna dagvattensystemet. I Ekostaden testades också att ta fram ett nytt koncept för Framtidens tvättstuga. Genomgående uppmuntras och stöds odling på många håll i stadsdelen.

Samverkan och deltagandeprocesser

En bärande del i Ekostaden-projektet var en nära samverkan mellan olika aktörer, inte minst augustenborgsborna själva. Några exempel på deltagandeprocesser är att de boende var med i upprustningen av gårdarna, att de tog initiativ till att starta en bilpool och starten av Gnistan, en mötesplats för barn och unga.

Augustenborg idag

Det formella projektet Ekostaden avslutades år 2005, men området har fortsatt att fungera som en slags testbädd i gröna frågor i Malmö, till exempel när det gäller att pröva urban vindkraft eller gröna fasader. Det senaste gröna utropstecknet i området är Greenhouse, ett 17 våningar högt hyreshus som MKB har byggt för att stödja en hållbar livsstil. I Greenhouse tas arvet från ekostaden vidare, bland annat genom stora odlingsbalkonger till varje lägenhet, ett modernt miljöhus för avfallet och smarta energi- och mobilitetslösningar som underlättar klimatsmarta val i vardagen.