Ny analys: Öresundsmetron ger samhällsekonomiskt överskott

Kortare restider och tätare kollektivtrafik kommer att innebära ökad tillgänglighet till Öresundsregionens arbetsmarknad och Skandinaviens största flygplats i Köpenhamn. Översatt till penningvärden betyder det att för varje krona som investeras i en Öresundsmetro får samhället tillbaka 1 krona och 23 öre.

I en ny analys av strategi- och teknikföretaget WSP beskrivs för första gången hur finansiering, organisation, ägande, drift och samhällsnytta hänger ihop.

– Ett projekt som Öresundsmetron kan förverkligas med alternativ finansiering, biljettintäkter och en välkänd organisationsmodell från både Stockholm och Köpenhamn. Försiktigt räknat blir då den faktiska kostnaden för byggandet 22 miljarder. Och de pengarna får samhället igen med marginal, säger Leif Gjesing Hansen, projektledare för Öresundsmetron i Malmö stad.

Låt oss börja med den största frågan. Att bygga en Öresundsmetro under Öresund är en stor investering – cirka 60 miljarder kronor. Men med biljettintäkter och driftskostnader avräknade blir den faktiska kostnaden mellan 16 och 22 miljarder. Med de samhällsnyttiga effekter som Öresundsmetron ger betalar investeringen igen sig.

Kostnadsspannet beror på vilken genomsnittsränta och avbetalningstid – 40 eller 50 år - man kalkylerar med. Sättet att räkna på infrastrukturprojekt skiljer sig mellan Sverige och Danmark.

– Man kan säga att 16 miljarder är det bästa utfallet och 22 miljarder är prognosen med hängslen och livrem, säger Leif Gjesing Hansen.
Se detaljer i WSP-rapporten.

Kostnader täcks av biljettintäkter

Huvudparten av Öresundsmetrons kostnad täcks av biljettintäkter över en 40-årig period medan finansieringen av anläggningen skulle kunna bestå av en kombination av medel från EU-bidrag, framtida intäkter från Öresundsbron, statlig-, kommunal- och regional medfinansiering, privata investerare samt lån. Den totala finansieringen behöver delas mellan Sverige och Danmark.

Här är några av möjligheterna:

• I mellanstatliga infrastrukturprojekt som Öresundsmetron bedöms potentialen för EU-stöd till mellan 20 och 40 procent.
• Möjligheterna för privat investering genom t.ex. pensions- och investeringsfonder beräknas till cirka 16 procent.
• I infrastrukturpropositionen, som kom i höstas, är inriktning att framtida intäkter efter 2029 från Öresundsbron ska användas till infrastruktur i Öresundsregionen.
  
  

– En sådan här bred finansiering är det som kommer att behövas för många framtida infrastrukturprojekt. Det är signalen från politiken i både Sverige och Danmark, säger Leif Gjesing Hansen.

Organisationsmodell

För att ta lån och driva projektet mellan två länder behövs en organisation som utgår från ett samägt bolag, till exempel Öresundsmetron AB. Modellen för Öresundsmetron bygger på internationell praxis. Det liknar både Metroselskabet som driver Köpenhamns metro och Stockholmsförhandlingen som står bakom utbyggnaden av nya tunnelbanelinjer i Stockholm.

Förstorad arbetsmarknad och kortare resor

Många kommer att tjäna på en Öresundsmetro. Störst nytta och bättre livskvalitet får invånarna i Öresundsregionen med kraftig reducerad restid på ett hållbart sätt. Arbetskraftspendling och besök i stort beräknas till nästan 40 000 resor om dagen. Med Öresundsmetron stiger man på i Malmö och får på 20 minuter direkt tillgång till Köpenhamns effektiva transportsystem och mångdubbelt fler jobb- och affärsmöjligheter.

Även den svenska industrin kommer kunna dra nytta av att den lokala persontrafiken flyttas från Öresundsbron och ger plats för ökade godstransporter till och från kontinenten.

Den stora samhällsekonomiska effekten av Öresundsmetron, mätt i offentliga intäkter och innovation, finns i näringslivet och på den offentliga arbetsmarknaden. Siffrorna talar för sig själv: Skåne har nästan tio procents arbetslöshet, Malmö tolv procent. Utvecklingen är dessutom negativ.

Köpenhamn har tre procents arbetslöshet. Arbetsgivarna skriker efter olika typer av medarbetare. I framtiden spås än mer brist på arbetskraft.

I en ny rapport skriver Greater Copenhagen att om 10 procent av de arbetslösa i skånska kommuner nära Danmark, får jobb i Danmark uppskattas den ekonomiska vinsten till 2,3 miljarder svenska kronor per år. Om andelen ökar till 30 eller 50 procent kan vinsterna stiga till 6,8 miljarder respektive 11,3 miljarder SEK. Se länk nedan till rapporten.

Läs också mer om danska arbetsgivares behov i ”Hade Sveriges huvudstad legat i Skåne hade det redan funnits en Öresundsmetro”.

Ekonomiska effekter - WEB

WSP har i sin analys utrett exemplen på bredare ekonomiska effekter som går utöver de direkta effekterna som följd av ett projekt som Öresundsmetron – kallad "Wider Economic Benefits" (WEB)

Det är bland annat ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden i Öresundsregionen och Copenhagen Airport som ger ringar på vattnet. En annan värdeskapare är stads- och affärsutveckling, inte minst runt nya stationer på den svenska sidan. När man räknar med WEB blir den långsiktiga avkastningen för Öresundsmetron 1,23 kronor per investerad krona.

Experterna på WSP, som har internationell erfarenhet av flera liknande projekt, har bedömt att Öresundsmetron har bättre samhällsekonomisk lönsamhet än de senaste tunnelbaneprojekten i både Stockholm och Köpenhamn.