Frågor och svar - Planprogram för Klagshamn

Vad omfattar planprogrammet för Klagshamn?

Vilka typer av bostäder planeras?

Planförslaget innehåller ett varierat utbud av bostäder som passar för människor i olika skeden av livet. Olika bebyggelsetyper såsom parhus, radhus och flerbostadshus fördelas jämnt över området. Småhus dominerar, men det finns möjligheten att öka blandningen av bostadstyper och upplåtelseformer, till exempel genom fler marklägenheter och hyreslägenheter.

Detta kan skapa en miljö som tilltalar flera grupper och ökar möjligheten för unga vuxna att skaffa sin första lägenhet eller för separerade eller äldre att bo kvar i Klagshamn när villan ska säljas.

Hur många nya bostäder planeras?

Sammanlagt möjliggör planprogrammet för cirka 1 300 nya bostäder.

Tidsramar för byggstart och färdigställande.

Det finns ingen beslutad tidplan för byggstart och färdigställande. Bedömningen är dock att det kan ta upp mot cirka 15 år innan hela planområdet är färdigställt och att planprogrammet beräknas vara färdigbyggt cirka år 2040. Men det kan både ta längre eller kortare tid beroende på konjunkturen och efterfrågan på bostäder.

När planprogrammet är antaget kan arbetet med detaljplaner för området påbörjas. Området föreslås delas upp i två detaljplaner. En för den norra delen och en för den södra och östra. Det norra området kan planeras fristående från det östra och södra området, men bygger på ett politiskt beslut om att anlägga en ny öst-västlig väg.

Innan ny bebyggelse kan uppföras behöver ny infrastruktur i form av vägar, ledningar, fördröjningsytor för dagvatten och skyfall och grönytor anläggas. Detta innebär alltså att stora investeringar behöver göras först och därefter kan en etappvis utbyggnad av bostäder och mobilitetshus ske.

Norra området är fristående från det östra området. Dock behöver den nya huvudgatan genom norra området anläggas innan en ny busslinje ska kunna förlängas ner till Klagshamn.

Behovet av fler förskoleplatser och en ny skola i Klagshamn kommer troligtvis uppkomma först efterhand som utbyggnaden fortskrider. Detta innebär att det är först när kommunen ser att det finns ett behov som förskolan och skolan kommer uppföras.

Hur påverkas trafik och mobilitet?

Hur kommer kollektivtrafik, bilvägar, cykelvägar och gångförbindelser att förändras?

Sammanfattningsvis planeras en ny huvudgata i norr för att avlasta Borrebackevägen. Kollektivtrafik flyttas över till denna gata, vilket möjliggör en utökning av kollektivtrafiken till Klagshamn. Planområdets lokalgator planeras som gångfartsgator där bilarna håller en låg hastighet.

Utmed de nya huvudgatorna planeras separerade gång- och cykelbanor som kopplar vidare in i såväl befintlig som ny bebyggelsestruktur och vidare ut ur Klagshamn. De separerade cykelstråken, kompletteras med ett finmaskigt gång- och cykelnät i planområdets inre i blandtrafik utmed lokalgatorna.

Mobilitetshus och andra trafiklösningar?

Parkeringsbehovet för bil tillgodoses främst i mobilitetshus och mobilitetshubbar. Vid torget placeras ett större mobilitetshus kombinerat med livsmedelsaffär och lägenheter. Detta avses att användas av besökare till verksamheter runt torget, boende i närområdet och skolpersonal till den närliggande skolan. Runt om i planområdet föreslås också mindre mobilitetshubbar som förslagsvis kombineras med andra publika servicefunktioner som cykelreparation, återbrukshus, återvinningsstation, bil- och cykelpool med mera. Ambitionen är att stötta en mer cirkulär ekonomi på kvartersbasis och ge området en social nod.

Vilken service och infrastruktur planeras?

Skolor, förskolor.

En ny grundskola planeras för att inrymma upp till 780 elever och två nya förskolor planeras för vardera 120 barn. Skolan föreslås ligga centralt i planområdet vid Badvägens förlängning, på södra sidan av det nya torget. De båda förskolorna föreslås placeras i den norra respektive den södra delen av planområdet.

Handelsytor, centrumtorg, mötesplatser.

Förslaget innebär att ett nytt centrum, med verksamheter runt ett torg, skapas i planområdets östra del. Blandningen av funktioner och torgets placering bidrar till att platsen kommer att befolkas en stor del av dygnet och bli en trygg mötesplats.

Vid torget möts flera viktiga stråk – Slättängsvägen, Badvägens förlängning och det inre rekreativa grönstråket. På Slättängsvägen, i närheten av torget, planeras för en ny busshållplats. Utmed huvudgatorna finns separerade gång- och cykelbanor och i direkt anslutning till torget föreslås ett större mobilitetshus. I mobilitetshusets bottenvåning föreslås en större matbutik placeras. I omgivande bostadshus kan andra mindre verksamheter och service som till exempel blomsterbutik, café, fotvård med mera etablera sig.

Planförslaget innehåller en stor andel allmän platsmark i form av parker och gator, vilket ger goda förutsättningar för att nya mötesplatser kommer att skapas. Även skolan, förskolorna och odlingslotterna kommer att fungera som mötesplatser.

Hur påverkas den gröna strukturen och miljön?

Bevarande av befintlig natur och biologisk mångfald samt tillskapandet av nya grönytor och rekreationsområden.

I planprogrammet ställs höga krav på en stärkt biologisk mångfald i området. Planprogrammet omfattar sammanlagt 54 hektar mark, varav 17 kommer att bestå grönområden, allmänna gröningar och naturmark. Det kommer även att finnas plats för kommunala odlingslotter.

Planprogrammet föreslår ett sammanhängande, inre grönstråk med naturkaraktär, som sträcker sig genom hela planområdet. Det är utformat som ett kombinerat grön- och dagvattenstråk och ligger omgivet av bebyggelse. Grönstråket består av en sekvens av varierande små och större gröna rum och länkar att vistas i och röra sig utmed. Tanken är att det ska fungera både för rekreation och dagvattenhantering och även öka den biologiska mångfalden.

Sammantaget får Klagshamn nya, varierade gröna miljöer med en hög biologisk mångfald, jämfört med jordbruksmarken som ur ett ekologiskt perspektiv har låga värden.

Klimat och hållbarhet.

Områdets har planerats utifrån att det ska vara enkelt att göra klimatsmarta val i vardagen. Det handlar dels om strukturen som gynnar en hållbar mobilitet, till exempel trivsamma och trafiksäkra gång- och cykelvägar och mobilitetshubbar (mindre parkeringsanläggningar som också erbjuder olika typer av service). Mobilitetshuset och mobilitetshubbarna är viktiga för områdets identitet som klimatsmart och gångvänlig ort med bykänsla.

Andra viktiga klimat- och hållbarhetsaspekter är att skapa en trivsam utomhusmiljö som lockar till rörelser i vardagen samt att tillhandahålla mark för odling och att förbereda för solceller och laddstolpar.

Planförslaget innehåller ett inre grönstråk med generösa, rekreativa ytor som kombineras med områdets dagvatten- och skyfallshantering. Detta ger varierade gröna miljöer med hög biologisk mångfald, en gynnsam miljö för både människor, djur och växter och ett klimatsäkrat område.

Visionen för området energimässigt är en klimat- och framtidssäkrad lösning med en hög grad av energi som produceras lokalt via till exempel lagrad bergvärme och solenergi, vilket är en klimatmässigt bra lösning.

Vad händer med jordbruks- eller åkermark?

Vilken grad av exploatering sker på jordbruksmark?

Planprogramsområdet består till största del av jordbruksmark idag, vilket innebär att jordbruksmarken runt Klagshamn kommer att minska. Detta ställer höga krav på ett effektivt markanvändande, en framtidssäkrad dagvattenhantering och en stärkt biologisk mångfald inom planområdet.

Det finns en komplex balans mellan att bevara jordbruksmark av hög kvalitet och att möta det växande behovet av bostäder och service, speciellt i en växande stad som Malmö. Även om jordbruksmarken utanför Klagshamn är bördig och därmed en viktig resurs för bland annat livsmedelsförsörjning, är behovet av bostäder och lokal service i Malmö och dess närområde ett väsentligt samhällsintresse som behöver prioriteras.

Hur påverkas fastighetsvärden?

Kan utbyggnaden leda till ökning eller minskning i värde?

Om utbyggnaden kan leda till en ökning eller minskning i värde för befintliga bostäder är svårt att sia om och inget som planprogrammet hanterar. I plan- och bygglagen, vilken reglerar detaljplaneprocessen, finns det inte någon reglering kring kompensation eller annan ersättning till intilliggande fastigheter som skulle kunna drabbas av minskade fastighetsvärden på grund av planprogram eller detaljplaner.