Planprogram för Klagshamn

I planprogrammet ställs höga krav på en stärkt biologisk mångfald i området. Planprogrammet omfattar sammanlagt 54 hektar mark, varav 17 kommer att bestå grönområden, allmänna gröningar och naturmark. Det kommer även att finnas plats för kommunala odlingslotter.

Området innehåller ett inre grönstråk med stora ytor för rekreation, som kombineras med områdets dagvatten- och skyfallshantering. På så sätt får Klagshamn nya, varierade gröna miljöer med en hög biologisk mångfald, jämfört med jordbruksmarken som ur ett ekologiskt perspektiv har låga värden. Tillsammans skapar detta ett klimatsäkrat område och en gynnsam miljö för både människor, djur och växter.

Malmö är en populär stad att bo i och många flyttar hit varje år. För att möta efterfrågan på bostäder behöver Malmö förtätas och växa. En viktig princip i den politiskt beslutade översiktsplanen handlar om att bebygga så lite jordbruksmark som möjligt. Klagshamn är ett av få områden i Malmö där man gjort bedömningen i översiktsplanen att staden kan växa på jordbruksmark för att göra plats för fler Malmöbor.

I arbetet med planprogrammet har en omfattande miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. I den har man gjort avvägningen att de 54 hektar jordbruksmark som planprogrammet innefattar ska användas till bostäder, eftersom bostadsförsörjningen är ett väsentligt samhällsintresse. Därtill kommer cirka 17 av dessa hektar att bestå av grönområden, allmänna gröningar och naturmark. Det kommer också att finnas plats för kommunala odlingslotter som ger boende utan tillgång till egen trädgård möjligheten att odla själva.

För att ta så lite värdefull jordbruksmark som möjligt i anspråk samtidigt som Klagshamn växer kommer man att bygga med hög täthet i området. Man ser även till att tillföra områden med grönska och plats för dagvattenhantering som hög biologisk mångfald. Dessutom skapas möjligheter för god service, handel, mötesplatser och kollektivtrafik genom att samla bebyggelse på det sätt som planprogrammet föreslår, vilket kommer att gynna invånarna i Klagshamn. Detta blir en mer hållbar utbyggnad än spridd bebyggelse på landsbygden.

I utvecklingen av Klagshamn är det viktigt att skapa förutsättningar för hållbara val i vardagen. Detta kan göras genom att skapa strukturer och funktioner som gynnar miljö- och klimatsmarta val.

Det kan handla om strukturer som hjälper en att resa och förflytta sig på ett hållbart sätt, till exempel trivsamma och trafiksäkra gång- och cykelvägar och mobilitetshubbar som erbjuder olika typer av service. Det kan handla om att skapa en trivsam utomhusmiljö som lockar till rörelser i vardagen. Det kan också handla om att tillhandahålla mark för odling eller att förbereda för solceller och laddstolpar. Många klimatsmarta val gynnar den egna hälsan, att promenera till bussen, förskolan eller till mobilitetshubben ger motion och också förutsättningar till möten med grannar.

Planförslaget innehåller ett varierat utbud av bostäder som passar för människor i olika skeden av livet. Olika bebyggelsetyper såsom parhus, radhus och flerbostadshus fördelas jämnt över området. Här finns möjligheten att öka blandningen av bostadstyper och upplåtelseformer, till exempel genom fler marklägenheter och hyreslägenheter. Detta kan skapa en miljö som tilltalar flera grupper och ökar möjligheten för unga vuxna att skaffa sin första lägenhet eller för separerade eller äldre att bo kvar när villan ska säljas. Sammanlagt blir det cirka 1 300 nya bostäder.

Utöver det planeras det också för en skola för 500 elever, en förskola för 120 barn, ett centrumtorg med verksamheter, ett sammanhängande grönstråk och en stadsdelspark med lekpark.

Malmö stad reglerar vad som byggs på marken genom de detaljplaner som kommer att tas fram i området efter det att planprogrammet godkänts av stadsbyggnadsnämnden.

I en detaljplan bestämmer kommunen vad som får byggas på platsen, till exempel småhus, flerbostadshus, lokaler för handel, parker, gator eller idrottsanläggningar. Detaljplanen bestämmer också hur stora byggnaderna får bli och innehåller ibland även riktlinjer för hur byggnaderna ska se ut. Detaljplanen kan ibland också innehålla bestämmelser av skydd av till exempel kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Malmö stad kan däremot inte bestämma om det till exempel ska byggas hyres- eller bostadsrätter på platsen eller vad de ska kosta.

Under arbetet med att ta fram en detaljplan görs bedömningar av hur stor påverkan planen har på omgivning och miljö, allmänhet och enskilda intressen. Här utreds också olika frågor och risker som till exempel bullernivåer, trafik, vind- och ljusförhållanden, dagvattenhantering, påverkan på kulturmiljöer och naturen. När den som ska bygga inom detaljplanens område skickar in sin bygglovsansökan kontrollerar en bygglovshandläggare på Malmö stad att ansökan stämmer med detaljplanen. Om den inte gör det kan inte bygglovet beviljas.

Planprogrammet innefattar sammanlagt cirka 54 hektar. Av dessa ägs cirka 10 hektar av Malmö stad, medan resten ägs av PEAB, Projektinvest AB och Fler bostäder AB. En mindre yta i nordost ägs av en privatperson.