An Order of Things

När Malmö konstmuseum grundades 1841 som en del av Malmö Museum, var ambitionen att skapa en encyklopedisk samling i upplysningens anda – ett universellt system för kunskap där världen kunde kartläggas och göras begriplig genom insamling och kategorisering. I denna ordning samlades naturhistoriska, etnografiska, arkeologiska och konsthistoriska föremål sida vid sida, som delar av en gemensam världsbild.

Men indelningar och systematik är inte neutrala handlingar. Att namnge och ordna är också att skapa gränser, hierarkier och värderingar. ”An Order of Things” synliggör dessa strukturer och reflekterar över hur museala samlingar både möjliggör och begränsar vår förståelse av världen, och hur dessa idéer fortfarande lever vidare i dagens kunskapsproduktion.

Utställningens titel tar inspiration från Michel Foucaults bok ”The Order of Things: An Archaeology of the Human Sciences” (1966), där han visar hur kunskapens system ständigt förändras och ersätts. På samma sätt skapar ”An Order of Things” en scen där historiska ordningar möter samtida tolkningar.

Utställningen är uppdelad i tematiska rum – naturhistoriskt, etnografiskt, arkeologiskt och konsthistoriskt – där verk ur Malmö Konstmuseums och Malmö museums samlingar möter verk av samtida konstnärer som ifrågasätter eller omformulerar dessa kategorier.

Bland de medverkande konstnärerna finns Ida Brockmann (DK), Mark Dion (USA), Maxime Hourani (LB), Clara Ianni (BR), Irene Margrethe Kaltenborn (NO), Michael Rakowitz (USA) och Cecilia Westerberg (DK).

• Ida Brockmanns skulpturer "Reading of a Ruin" (2024) och "One Moment and some Million Years" (2024) reflekterar över tid, förlust och översättningar mellan historia och samtid.
• Mark Dions grafiska verk ”The Lost Museum” (2021) låter museets släktträd växa genom historien, från de nio muserna till dagens institutioner, och kopplar vetenskap till mytologi.
• Maxime Houranis videoverk "Twice Removed" (2017) utforskar museets roll i att forma historieskrivning och visar hur borttagna berättelser blottar maktens ordningar och ideologiska förskjutningar.
• Clara Ianni synliggör genom sin installation ”Union (Syndicate)” (2024) hur västerländska klassificeringssystem och AI-teknik fortsätter att reproducera makt och ordning.
• Irene Margrethe Kaltenborns videoverk ”Choreographies Towards Loss” (2024) blir ett poetiskt rekviem över den utdöda garfågeln – och över vår relation till det förlorade.
  
• Michael Rakowitz återskapar förstörda arkeologiska objekt i färgglada vardagsmaterial i verket "The Invisible Enemy Should Not Exist (Room G, Northwestern Palace of Nimrud, Panel 28)" (2019) – som spöken som vittnar om förlust, skänker tröst och gör det orätta synligt.
• Cecilia Westerbergs ”Alkemistens laboratorium” (2025) öppnar upp ett rum för workshops där vetenskap, konst och magi möts i en samtida tolkning av renässansens kuriosakabinett. I tre olika rum bjuds besökaren in att utforska, upptäcka och skapa.

Som en dialog med utställningen presenteras ”The Condition Report”, curerad av Marie-Nour Hechaime och Sara Rossling – Videoverk som undersöker konserveringens och omsorgens politik, och hur berättelser och erfarenheter ofta osynliggörs i museernas system.

I projektet ”I Like Maps Because They Lie”, curerat av Marika Reuterswärd, utforskas kartans dubbla natur – som både vetenskapligt verktyg och kulturell konstruktion – där makt, subjektivitet och symbolik flätas samman.

Antikvariatet Anti har curerat ett bibliotek med böcker som kommer gå att läsa på plats. Böckerna resonerar på olika sätt med utställningens tematiker och väcker både tankar och engagemang.

Tillsammans skapar dessa perspektiv rum för reflektion kring vad det innebär att ordna världen och vilka berättelser, kroppar och erfarenheter som ryms i dessa ordningar, och vilka som faller utanför.

Malin Forssell, curator och Clara Hainault, projektkoordinator.