Vad är biologiskt kön?

Detta är ett fördjupningsmaterialet kopplat till utställningen Sexus - om biologiskt kön.

Kön kan beskrivas ur olika perspektiv:

• juridiskt kön
• socialt kön
• biologiskt kön

Det juridiska könet är det som anges av M:et eller F:et i våra pass eller av den näst sista siffran i våra personnummer. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön. Vissa länder har fler än två juridiska kön.

Den sociala aspekten av kön delas ibland upp i:

• Könsidentiteten handlar om ditt självupplevda kön, det vill säga hur du själv känner dig.
• Könsuttryck beskriver hur en person uttrycker sitt kön, till exempel genom klädval, frisyr och kroppspråk.

Biologiskt kön

Biologiskt kön är ett begrepp som biologen använder för att skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar. Hos arter med två kön är de individer som producerar stora könsceller honor och de som producerar små könsceller hanar.

Hos både djur och växter kallas de stora könscellerna för ägg. De små könscellerna hos djur kallas för spermier och hos växter kallas de för pollen. Begreppet biologiskt kön används bara om arter som förökar sig sexuellt. Majoriteten av alla arter som finns är dock asexuella, det vill säga de har varken sex eller kön.

Varför finns sexualitet?

I ljudfilen berättar Bengt Olle Bengtsson, Jessica Abbott och Anna Nordén från Lunds universitet om varför sexualitet finns och hur det har utvecklats. Produktionen är från Vetenskapsradion, Sveriges Radio och den är 19 minuter lång.

Livets träd

Alla levande organismer kan delas in i tre stora grupper varav två enbart innehåller bakterier:

• De äkta bakterierna och arkebakterier. Gemensamt för dessa är att de saknar cellkärna, de är så kallat prokaryota organismer.
• Prokaryoter fortplantar sig oftast asexuellt genom celldelning men ibland utbyter de genetiskt material med varandra genom att delvis smälta samman.
• I den tredje stora gruppen ingår alla eukaryota organismer, det vill säga organismer som har en cellkärna. Till denna grupp hör alla djur, växter och svampar.

Det är bara hos växterna och djuren vi hittar arter med biologiskt kön. Hos svampar och encelliga organismer förekommer olika parningstyper men inte egentliga kön eftersom dessa inte producerar några könsceller.

Hermafrodit

Hos vissa organismer är varje enskild individ både hona och hane, det vill säga de har två kön, och kan föröka sig som både hona och hane. Sådana organismer kallas hermafroditer.

Plattmasken (Macrostomum lignano) är ett exempel på en art som är hermafrodit. Filmen nedan visar plattmaskar som parar sig, båda som hona och hane samtidigt.

Könsbestämning

Könsbestämning är mekanismer som avgör vilket kön en individ kommer att utveckla. Hos många arter är könsbestämningen genetisk, det vill säga styrs av gener i organismens DNA. Hanar och honor har då olika varianter av gener som styr utvecklingen av kön. Ibland förekommer dessa gener på specifika kromosomer som kallas könskromosomer.

Genetisk könsbestämning förekommer hos bland annat däggdjur, fåglar och vissa växter. Hos andra arter bestäms könet av miljöfaktorer. Det vanligaste är att temperaturen som fostret utsätts för under fostertiden avgör könet. Ljusförhållanden, födotillgång, pH-värde, ålder eller social status kan också vara avgörande faktorer.

I vissa insektsgrupper förekommer ytterligare ett genetiskt könsbestämningssystem, där honor utvecklas från befruktade ägg och hanar från obefruktade. Detta betyder att honor har en dubbel kromosomuppsättning medan hanar har en enkel kromosomuppsättning.

Könsbyte under ytan

Bland 34 500 beskrivna fiskarter har könsbyte dokumenterats hos cirka 2 %. Detta gör fiskarna till de mest flexibla organismerna när det gäller kön. Ett könsbyte kan ta mellan 8 dagar och upp till flera månader, beroende på hur omfattande förändringen är.

Lyssna på Jesper Flygare från Akvariet här på Malmö Museum som berättar om några olika arter från vårt korallrevsakvarium:

Könsbestämning däggdjur

Hos däggdjur som till exempel och människa kallas könskromosomerna för X och Y. Hanar har vanligen en X-kromosom och en Y-kromosom och honor har två X-kromosomer. Utvecklingen av kön sätts igång av en gen. Hos människa kallas denna gen för SRY och den finns på Y-kromosomen. När SRY aktiveras följer mängder av andra gener efter i ett slags dominoeffekt. Processen är väldigt komplicerad med mängder av gener och hormoner som reglerar utvecklingen.

Fåglar

Fåglar har också könskromosomer, de kallas Z och W. Hos fåglar är det honan som har två olika könskromosomer (ZW) Och hanar som har två likadana könskromosomer (ZZ). Fjärilar har samma system för könsbestämning som fåglar.

Reptiler

Hos alla krokodildjur och hos de flesta sköldpaddor förekommer temperaturbetingad könsbestämning. Sambandet mellan temperatur och kön varierar mellan olika arter.

Varan

Inom varansläktet finns det åtminstone två arter som kan föda ungar utan föregående befruktning. Detta upptäcktes i en djurpark där en hona som varit ensam i tre år lade ägg som resulterade i en massa nya varaner. Varanbebisarna som föddes var av både hon- och hankön.

Toffeldjur och euglena

Toffeldjur (den lila) och euglena (den gröna) är exempel på encelliga organismer som båda förökar sig genom celldelning. Toffeldjur har ibland sex av en alldeles speciell typ som kallas konjugation. Det går till så att två toffeldjur av olika parningstyp smälter samman och utbyter genetiskt material med varandra. I verkligheten är toffeldjuret och euglenan cirka 50 mikrometer bred och 150 mikrometer lång. De är dessutom täckta av små fina flimmerhår.

Svamp

Svampar utgör ett helt eget rike bland de eukaryota organismerna. De har helt egna sätt att leva och föröka sig på. Svampar kan föröka sig asexuellt genom delning eller fragmentering men också med speciella sporer. Svampar har inga könsceller och därför inte heller egentliga kön men de har parningstyper, ibland flera tusen.

Hona/hane

Hos djur är det ganska vanligt att honor och hanar ser olika ut. Detta fenomen kallas för könsdimorfism. Det kan visa sig som skillnader i storlek, läte, form eller färg som till exempel hos ejderparet här bredvid. Motsatsen till dimorfism är monomorfism och det innebär att de båda könen ser likadana ut. Svanar utgör ett sådant exempel.

Däggdjuret människan

Biologens definition av kön är rättfram och enkel:

• Stora könsceller – hona
• Små könsceller – hane

När en människa föds inspekteras de yttre könsorganen. Denna bedömning ligger sedan till grund för det juridiska kön som barnet tilldelas. Ofta finns det en korrelation mellan yttre könskarakteristika och vilka könsceller en individ producerar – men inte alltid.

Oklar könsidentitet - intersex

Varje år föds ungefär 20 barn i Sverige som behöver utredas för att deras könstillhörighet är oklar. Det går alltså inte att avgöra om barnet är en flicka eller en pojke vid födseln bara genom att titta på de yttre könsorganen. Det kan handla om en stor klitoris eller en liten penis. Blygdläpparna kan vara sammanvuxna eller pungen tvådelad.

Detta är medfödda tillstånd där könsutvecklingen påverkats under fostertiden. Det kan handla om kromosomer, könskörtlar (testiklar eller äggstockar) eller könsorgan som har påverkats under fosterlivet. Ibland saknas något hormon och ibland kan det vara kroppens förmåga att svara på olika hormon som saknas. Vissa tillstånd kräver medicinsk behandling medan andra inte gör det.