För två år sedan kom Mukhtar Wafayee från Afghanistan till Malmö och blev kär – i stadens kulturella mångfald, människors värme och fristadsprogrammet som han beskriver som en trygg famn. De två fristadsåren tog nyss slut och nu fortsätter han sin kamp som journalist för yttrandefrihet och sanning med Malmö som bas för familjen.

Hur var det att komma till Malmö då för två år sedan?

Jag hade hört att Malmös himmel är mörk och deprimerande men tvärtom möttes vi av sol och ljus. Jag hade läst att svenskarna är kalla och ensamma människor, men många tog emot oss med öppna armar. Jag hade också läst att det talas 150 språk och att det bor människor från 174 länder i staden. Det stämde och jag blev kär. Jag pratar ofta med min fru Nilofar om den där första soliga dagen då jag sa till henne att vi äntligen är i en stad där terrorister inte kan hitta och attackera oss. Det var och är en extremt vacker dag i våra liv.

Vad har fristadsprogrammet betytt för dig?

Fristadprogrammet är just en fristad som blev en trygg och viktig famn för mig. Jag räddades bokstavligen av programmet i en tid då mitt liv och min familj var i livsfara. Under de sista dagarna i Afghanistan hade jag gett upp helt om att kunna fortsätta arbeta som grävande journalist vilket är mitt kall här i livet. De här två åren har gett mig nytt hopp och möjlighet att fortsätta arbeta och att på avstånd hjälpa afghanska journalister, fria medier och därmed yttrandefriheten i Afghanistan. Undersökande journalistik kan hjälpa samhällen att bygga demokratiska, ansvarsfulla och transparenta regeringar.

Hur ser du på demokratins situation i världen just nu?

Populismens uppkomst, terroriströrelser, inklusive extremistiska islamister, försvagningen av det civila samhällets institutioner och upprättandet av repressiva regimer i många delar av världen, indikerar att demokratin urholkas i demokratiska och fria samhällen. Men jag är inte alltför desillusionerad och tror att det finns goda krafter i många länder.

Vad har du för förväntningar på livet efter fristadsprogrammet?

Jag ser framför mig att min dotter växer upp i en fri värld utan att tillhöra en viss religion eller grupp här i Malmö. Min fru Nilofar Langar och jag försöker vara bra föräldrar för henne. Nilofar är poet och arbetar också som frilansjournalist. Jag kommer att fortsätta mitt arbete som journalist i yttrandefrihetens och sanningens namn, samtidigt arbetar jag och min fru med ett projekt som fokuserar på modersmål i Malmös skolor. Jag är också igång med att färdigställa min andra bok.

Berätta om den!

Boken som kommer att komma ut på svenska, är ett religiöst barns äventyr. Som tonåring tvingas barnet att emigrera och arbeta hårt, och det händer saker som förändrar hans syn på religion och religiösa skolor. Några av händelserna äger rum i Iran och lägren, en tung del om afghanska arbetare och invandrare. Den här boken är en sann historia byggd på personliga erfarenheter och ger en insyn i ett slutet religiöst samhälle.

Vad läser du själv just nu?

Jag läser ISIS Apocalypse: the Islamic, Strategy, and Doomsday Vision of the Islamic State av William McCants. Den är en bra undersökning av ISIS och islamiska jihadismens idéer och jag rekommenderar den.

Saknar du Afghanistan?

Inte än. Här i Malmö känns det som att jag är i min hemstad. Om jag bodde någon annanstans skulle jag nog sakna Afghanistan. Men jag saknar bara min pappa och mamma.

Har du hittat en favoritplats i Malmö?

Absolut; Kungsparken, Möllevångstorget och Malmö stadsbibliotek är mina favoritplatser!

Om fristadsprogrammet

Fristadsprogrammet innebär att en författare, musiker, bildkonstnär, tecknare, scenkonstnär etcetera som är utsatt för censur och/eller förföljelse i sitt hemland erbjuds ett tvåårigt stipendium, fri bostad och ett nätverk i staden och regionens kulturliv för att kunna utvecklas konstnärligt och att få arbeta fritt inom sitt konstområde.

2020 fick Malmö en ny fristadsmusiker, Yasmine El Baramawy, och snart påbörjas processen inför att en ny fristadsförfattare ska komma till Malmö.

Bakgrund
Malmö stad startade 2010 ett residensprogram i Malmö för förföljda författare och journalister. I samband med detta gick staden också med i det internationella fristadsnätverket International Cities of Refuge Network (ICORN). Under 2014 beslutade man att, som första svenska stad, utvidga residensprogrammet till två parallella stipendieprogram som också omfattar övriga konstformer.