Trädgårdens förskola är med sina tre våningar och två flyglar nästan lite herrgårdslik. Höjderna och rymden märks också invändigt. Foto: URSZULA STRINER, Vårt Malmö

Tillbaka till framtiden – skolan växer med staden

Skolstart och hösttermin, förhoppningsvis utan distansundervisning. Äntligen är det dags för Malmös skolelever att gå tillbaka till framtiden. I dubbel bemärkelse. Malmö har på kort tid fått många nya skolor – och fler är på gång. Sätten som morgondagens klassrum byggs är väl genomtänkta.

Text: Johan Benzel, Vårt Malmö

På sju år har Malmö byggt 44 nya förskolor samt renoverat och utökat många befintliga. I höst öppnar två till. Parallellt har många gamla lokaler försvunnit. Ändå finns det över 2 000 fler förskoleplatser i dag än 2013.

– Tidigare hade vi en enorm brist. Nu har vi plats för alla barn som behöver förskola, även om platserna inte är helt jämnt fördelade över staden, säger Gabriella Fricke, enhetschef på förskoleförvaltningen.

Under samma period har 13 nya kommunala grundskolor byggts och eleverna blivit över 10 000 fler. I höst har Neptuniskolan invigts och Annebergsskolan flyttat tillbaka till nya lokaler. Nästa år öppnar Malmö Idrottsgrundskola. Äldre skolor har också byggts om och till.

– I snitt har vi fått två nya skolor per år. 2019 slog vi rekord. Då skapade vi cirka 2 800 nya elevplatser. Det motsvarar ungefär fem nya skolor. Av dem var Elinelundsskolan, Limhamnsskolan, Mellersta
Förstadsskolan och Toftanässkolan helt nya, säger Nedim Buri, enhetschef på grundskoleförvaltningen.

Bild till vänster: Nora El-Beyrouti trivs på avdelningen Squashen, som har barn i åldrarna tre till fem år. Bild till höger: Det är stor skillnad på Trädgårdens förskola jämfört med förra förskolan Skrållan. De nya lokalerna är betydligt mer stimulerande, anser pedagogerna Amra Hajdarevic och Carina Kristensson.

Bild till vänster: Nora El-Beyrouti trivs på avdelningen Squashen, som har barn i åldrarna tre till fem år. Bild till höger: Det är stor skillnad på Trädgårdens förskola jämfört med förra förskolan Skrållan. De nya lokalerna är betydligt mer stimulerande, anser pedagogerna Amra Hajdarevic och Carina Kristensson. Foto: Urzula Striner, Vårt Malmö

Det lilla i det stora

Förskolan rör sig tydligt bort från små lokaler med få avdelningar, mot större byggnader med minst 80 platser. Kommande Rönneholms förskola har plats för 295 förskolebarn.

Mer personal på samma plats betyder mer kunskap i huset, vilket är bra för barnen, menar Gabriella Fricke. Vid sjukfrånvaro kan ofta medarbetare som barnen redan känner rycka in. Även utemiljön blir större och mer varierad. Förskolan kan också ha öppet längre.

– Många föräldrar tycker att de små förskolorna känns mer familjära. Men när vi har samlat mind-re förskolor i större byggnader har även de flesta föräldrar blivit nöjda. Det blir ändå det lilla i det stora, säger Gabriella Fricke.

Komplexa byggnader

Trenden ser inte riktigt likadan ut inom grundskolan, som redan har rymliga lokaler.

– Vad är egentligen en stor skola? En del kommuner har byggt skolor för 1 500 elever. I Malmö bygger vi skolor för mellan 525 och 780 elever. Det hänger samman med att vi måste hitta tomter att bygga på i den redan täta staden, säger Nedim Buri.

Likt sjukhus är skolor rätt komplexa byggnader, betonar han, då många lokaler för olika ändamål ska in under samma tak: klassrum, grupprum, labbsalar, bibliotek, restaurang, matsal, verkstad, skolsköterskemottagning och idrottshall.

– Vi har ett väldigt tydligt program för hur skolorna ska se ut invändigt och vilka funktioner de ska innehålla.

Flexiskolor allt vanligare

Skolorna byggs också för att delvis kunna hyras ut till andra verksamheter utanför skoltid. Fritidsgårdar är ett exempel. Därför läggs specialsalar på bottenplan.

Bygglovsarkitekt David Melander, som handlägger bygglov för skolor och förskolor, lyfter dessutom fram flexiskolor som en intressant lösning. När behoven ändras kan byggnaden snabbt ställas om, från en förskola till en grundskola eller tvärtom.

– Jag tror att det är något som vi får se mer av framöver.

Malmö är även på väg att få en ny gymnasieskola nära Västra hamnen, berättar David Melander.

– Senast det byggdes en helt ny gymnasieskola i staden är nog 30 eller 40 år sedan!

Rymligt och nära på nybyggd förskola

På Trädgårdens förskola lever det lilla och ombonade sida vid sida med stora rum för gemensamma aktiviteter.

Vid årsskiftet öppnade Trädgårdens förskola intill Gyllins Trädgård i Toftanäs, med områdets lika nya grundskola som granne.
Förskolan ligger i en pampig trevåningsbyggnad med tio avdelningar och plats för upp till 185 barn. Två avdelningar är helt nya, men hit har även de två mindre förskolorna Tussilagon och Skrållan flyttat.
Före detta Skrållan finns nu bland annat på avdelningen Squashen, där leken ”Hundens ben” pågår för fullt. Snart väntar pizza till mellanmål.

Inspirerande

Pedagogerna Amra Hajdarevic och Carina Kristensson är glada över de nya möjligheter som lokalerna ger. Med fler kollegor i huset blir arbetet också mer inspirerande.

– Vi hjälps mycket åt och lär oss mycket av varandra. Det är jättebra, säger Carina Kristensson.
Amra Hajdarevic nickar instämmande:
– Jag tycker även om att ledningen är på plats här. Om man behöver dem tar man bara några steg dit och frågar. Det går fortare att lösa problem.

Carina Kristensson upplever att även föräldrarna är nöjda.
– Men framför allt märker vi att barnen trivs. Det är det viktigaste.
De yngre barnen lär tidigt känna pedagogerna på avdelningarna för de äldre barnen.
– Så de är redan inskolade, när de kommer hit, säger Amra Hajdarevic.

Lek och odling utomhus

Förskolans stora, kuperade gård smälter nästan samman med den omgivande naturen. Här finns det plats för allt från lek till odling.
Även invändigt har förskolan gott om gemensamma utrymmen. Sex stora rum har fått särskilda användningsområden: musikrum, bibliotek, skaparverkstad, sinnesrum, rollspelsrum och
naturateljé.

– Det är såklart en extra tillgång, säger Carina Kristensson.
Förskolan har också en egen vikariepool, berättar rektorn Jennie Åkerlind.
– Då är det inte vikarier utifrån som kommer in, utan pedagoger som är här hela tiden. Det skapar en trygghet för barnen och föräldrarna men också ett lugn för personalen.