Tio år efter Malmökommissionen – Malmö går åt rätt håll
Det har gått 10 år sedan Malmökommissionen lade fram sina rekommendationer för ett socialt hållbart Malmö. Siffrorna och erfarenheterna visar att Malmö går åt rätt håll men skillnaderna i levnadsvillkoren är fortfarande stor.
Malmös väg mot en socialt hållbar framtid är lång men staden är på god väg. Det framkom under en eftermiddag den 19 december då före detta kommissionärer, forskare, civilsamhälle samt chefer och sakkunniga från stadens verksamheter samlades 10 år efter Malmökommissionens avslut.
Ett samhälles utveckling kan bedömas utifrån hur dess befolkning mår och hur rättvist hälsan är fördelad mellan olika sociala grupper.
Så inleddes kommissionens slutrapport 2013 som landade i två övergripande rekommendationer av särskild vikt och som fungerar som en språngbräda mot samhällets utmaningar:
- Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika.
- Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen.
Forskning och praktik i samverkan
År 2010 kom en folkhälsorapport om Malmöbefolkningens hälsa. Den visade att det fanns en skillnad i medellivslängd på sju år mellan stadsdelarna.
Samtidigt släppte Världshälsoorganisationen WHO rapporten Closing the gap in a generation under ledning av den framstående epidemiologen sir Michael Marmot. Folkhälsoinstitutet, numera Folkhälsomyndigheten, föreslog att något liknande skulle göras i Sverige. Det var endast Malmö stad som nappade och ett nära samarbete med sir Michael Marmot inleddes.
En politiskt oberoende kommission bestående av 14 forskare och personer med särskild Malmökompetens fick i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag för hur hälsan ska kunna förbättras för alla Malmöbor, särskilt för de mest utsatta.
Tidiga insatser i livet ger resultat
Ett av de första politiska besluten efter Malmökommissionen var en omorganisering till tre skolförvaltningar. Sedan 2013 har det skett en ökning av barn som går på förskola från 81 till 85%. Första kullen har nu gått igenom grundskolan och stadens nior har den högsta andelen gymnasiebehörighet på över 20 år.
Samtidigt har det kommunala servicestödet minskat från cirka 10 000 personer i månaden till cirka 6 600 personer och fler Malmöbor är i sysselsättning. De två senaste åren har minskningen i Malmö varit 33 procent, jämfört med 25 procent för landet i stort. Gällande ekonomisk utsatthet för barn ser vi stora skillnader från 2011 till 2019. Gapet har krymt från 51 till 39 procentenheter. Malmö tampas dock fortfarande med hög arbetslöshet.
Slutsatser från utvärderingen och vägen framåt
Malmökommissionens betydelse för utvecklingen av jämlik hälsa har främst haft påverkan på idéer, tankar och arbetssätt och lett till en generell förbättring av jämlik hälsa. Däremot har den gett sämre förutsättning för långsiktig och strukturell påverkan, så här finns mer att göra. Det gäller särskilt arbetslösheten som har minskat under decenniet men fortfarande är högre i Malmö än i landet i stort.
Idag styr hållbarhetsfrågorna i budgeten och Malmö stad är först i Sverige att integrera agenda 2030 i sina budgetar och mål. Det hjälper staden att ha den långsiktiga riktningen som följs upp och utvecklas. Här är de gemensamma kommunfullmäktigemålen ett viktigt verktyg. Men också att fortsätta att arbeta kunskapsbaserat och i kunskapsallianser över förvaltningsgränser och tillsammans med akademi, civilsamhälle och andra aktörer.
Resultat i korthet
Stadens arbete utifrån Malmökommissionens rekommendationer har bland annat lett till:
- Fler barn i förskola
- Fler niondeklassare går ut med gymnasiebehörighet
- Fler Malmöbor i sysselsättning och arbete
- Färre Malmöbor i behov av försörjningsstöd
- Minskad brottslighet
- Den grova, organiserade brottsligheten har tryckts tillbaka tack vare ett tätt samarbete med polisen
- Ökad trygghet enligt trygghetsmätningar
Malmökommissionen: siffror och statistik 10 år senare Pdf, 276.2 kB.