Agenda 2030 i Malmö

Malmö stad och Agenda 2030

Malmö är en global stad med över 180 nationaliteter. Händelser i världen påverkar Malmö och händelser i Malmö påverkar i världen.

Klimatförändringar är kanske det tydligaste exemplet på en ohållbar utveckling som får tuffa konsekvenser. Ekonomisk ojämlikhet är en annan utmaning som slår hårt mot städer, även Malmö. I hela världen är det tydligt att prioriteringar för utveckling och framsteg på lokal nivå hänger tätt samman med de globala utmaningarna, och tvärtom.

Malmö stads strategi för genomförandet av Agenda 2030

Med stöd i den politiskt antagna Strategi för Malmö stads långsiktiga arbete med Agenda 2030, har kommunstyrelsens förvaltning (stadskontoret) uppdraget att leda och kommunicera det övergripande strategiska arbetet med Agenda 2030. Uppdraget innebär också att samordna och stödja förvaltningarnas och bolagens arbete med att göra de Globala målen relevanta för grunduppdraget och den lokala verksamheten.

I uppdraget ingår också att omvärldsbevaka och bygga kunskapsallianser för att öka kapaciteten kring hållbar utveckling, enligt Malmökommissionens rekommendationer. Att initiera, bidra till och stärka innovativa externa partnerskap för ökad samverkan i genomförandet av Agenda 2030 är också viktiga delar i arbetet.

Globala målen i kommunfullmäktiges budget

I Malmö stads budget har Agenda 2030 arbetats in som den långsiktiga riktningen för Malmös väg framåt. Analyser av Malmös utveckling i förhållande till de 17 Globala målen ska bidra till formuleringen av kommunfullmäktigemål för staden. I budgeten, som är det övergripande styrdokumentet för nämnder och helägda bolag, har stadens prioriteringar kopplats ihop med de olika Globala mål som de bidrar till, direkt eller indirekt.

Det fortsatta arbetet kring styrning, ledning och utveckling med mål, inklusive uppföljning, är en betydande del i arbetet att omsätta de Globala målen till en lokal kontext.

Årlig hållbarhetsrapport följer upp arbetet med Agenda 2030

För att förstå de Globala målen ur ett lokalt perspektiv och kunna säga något om hur stadens utveckling i förhållande till målsättningarna i Agenda 2030 är stadens hållbarhetsrapport ett viktigt underlag. I rapporten har ungefär 100 lokala och nationella indikatorer som går in under samtliga 17 Globala mål identifierats och undersökts för att få en första bild av hur framstegen mot Agenda 2030 ser ut i Malmö.

Malmö delar kunskap med andra städer genom Voluntary Local Review

Malmö stad delar kunskap och jämför sig med andra städer i världen genom att rapportera sin utveckling till FN. Genom att skriva under Voluntary Local Review Declaration 2019, åtar sig Malmö stad att använda de sjutton Globala målen som ramverk för att ge sitt lokala bidrag i det globala arbetet för hållbar utveckling.

Granskningarna rapporteras till FN och syftar till att världens städer och länder lättare ska kunna lära av varandra för att nå FN:s globala hållbarhetsmål till år 2030.

2021 genomförde Malmö stad sin första granskning som i stora drag:

1. Identifierade hur existerande strategier, program, data och mål ligger i linje med de sjutton Globala målen,
2. Visade hur Malmö stad arbetar med principen om att ”ingen ska lämnas utanför”
3. Beskrev Malmös utveckling mot målen

Fakta om Agenda 2030

Det övergripande syftet med Agenda 2030 är att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. De 17 Globala målen konkretiseras med 169 delmål och 230 globala indikatorer.

De globala målen ses som integrerade och odelbara – ett mål kan inte uppnås på bekostnad av ett annat. Och en viktig princip som genomsyrar hela agendan är att ”ingen ska lämnas utanför”. Principen är både en förutsättning och ett mål för hållbar utveckling och handlar om att göra aktiva val för att nå grupper i samhället som lever i utsatthet, är diskriminerade eller exkluderade.

Det är endast i samspelet mellan tre dimensioner som hållbar utveckling kan ske:

• Ekologisk dimension: att hushålla med naturresurser och ekosystemtjänster för människor och andra arter på lång sikt
• Social dimension: att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls
• Ekonomisk dimension: att tillgodose allas grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, det vill säga en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala dimensionen.