Så blir du mer motståndskraftig
De flesta som sprider felaktig information är omedvetna om att de sprider felaktigheter och att det kan vara skadligt. Information som framstår som relevant, övertygande och engagerande (till exempel avslöjande, upprörande eller rolig) sprids ofta utan onda avsikter och utan att källan granskas.
Stanna upp!
Om du reagerar mycket på något du läser exempelvis i sociala medier bör du vara på din vakt.
Felaktig information använder ofta känslomässigt språk och är utformad för att väcka uppmärksamhet. Det gör att den ofta sprids och effekten av den felaktiga informationen stärks eftersom vi känner igen den. Det är nämligen mer sannolikt att vi tror på någonting som vi hört många gånger än på ny information.
Kolla källan!
Ställ dig dessa frågor om källan bakom informationen:
- Stämmer informationen?
- Är detta rimligt? Går det att dubbelkolla genom andra källor?
- Var kommer informationen ifrån? Är det en normalt trovärdig källa?
- Hur gammal är informationen? Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
- Varför sprids informationen? Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?
Bekräfta infon!
För bekräftad information om det som hänt, vänd dig till myndigheter som ser till att informationen stämmer.
Om något allvarligt händer vill vi ha information om det så snabbt som möjligt. Men ibland kan det ta tid att få fram information om vad som faktiskt hänt. Då är vi mer benägna att ta till oss felaktig information hellre än att stå utan.
Det är här som rykten och felaktigheter lätt uppstår – ibland av den enkla anledning att man i brist på information försöker skapa sig en egen bild av det som hänt. Men det är också här krafter som medvetet vill sprida desinformation har en fördel och möjlighet att göra detta framgångsrikt. Felaktig information är därför alltid vanligt vid kriser oavsett om den sprids med goda avsikter eller är medvetet vilseledande.