Malmös motståndskraft mot klimatförändringar är beroende av samarbete

Temperaturen i Sverige ökar dubbelt så snabbt som det globala snittet, Malmö är inget undantag. Vinterdagarna blir färre, högsommardagarna fler - och de flesta känner nog till att det verkligen inte är något positivt.

Sedan 1970-talet har havsnivån stigit med omkring tio centimeter, och till år 2100 kan den i värsta fall ha ökat med nästan en meter – en nivå som riskerar att översvämma delar av Malmös innerstad.

De senaste åren har Malmö drabbats av både stormar, skyfall och värmeböljor. Under värmeböljan 2018 ökade dödligheten i Sverige med cirka 700 personer, varav forskningen bedömer att drygt 600 dödsfall kan kopplas direkt till värmen – mer än dubbelt så många som de cirka 250 personer som dör i trafiken under ett år.

”Värme är den mest direkta konsekvensen av klimatförändringarna,” säger Emanuel Toft, klimatanpassningssamordnare på Malmö stad. ”Men den är svår att kommunicera – den är inte lika visuellt påtaglig som en översvämmad gata, ändå påverkar den hälsa och liv.”

För Malmö, med sin långa kust och platta topografi, är klimatanpassning inte ett val – det är en nödvändighet. Staden bygger in klimatanpassning i planeringen. Sedan 2021 har 10 000 träd planterats för att ge skugga och minska platser med för höga värmetoppar.

Innovativa lösningar testas: nedsänkta fotbollsplaner som kan ta hand om stora mängder regnvatten, öppna dagvattensystem som minskar risken för översvämningar. Längs kusten finns en strategi för skydd mot stigande havsnivåer, där åtgärder genomförs stegvis i takt med att havet stiger.

Men Malmö stad äger bara en tredjedel av marken. Klimatförändringar bryr sig inte om fastighetsgränser, och ingen aktör kan lösa utmaningarna ensam.

”Vi har rådighet över 30 procent av marken – resten är privatägd,” säger Emanuel. ”Vi måste samarbeta med fastighetsägare. När vi planterar träd i ett område vill vi inspirera dem att göra samma sak. Om alla bidrar kan vi göra stor skillnad.”

Samarbetet är enklare kring värme än kring översvämningar, där juridiska hinder gör det svårt att bygga skydd på privat mark. Men även värmefrågan är komplex. Malmö har kartlagt vilka områden som är mest sårbara för värmeböljor – baserat på både temperatur och sociala faktorer – och använder kartan för riktade insatser.

”Vi har byggt en sårbarhetskarta som visar var värmen slår hårdast,” säger Emanuel. ”Den har redan lett till politiska beslut om trädplanteringskampanjer.”

Nästa steg är att ta fram riktlinjer för hur värme ska hanteras i fysisk planering. Inom vård och skola finns sedan länge en beredskap för höga temperaturer, och värmefrågan börjar succesivt integreras i fysisk planering. Det är ett skifte i perspektiv: byggnader som uppförs i dag ska stå i hundra år – i ett helt annat klimat än det vi har nu.

”Vi har planerat för ett kallt klimat i alla år,” säger Emanuel. ”Nu måste vi bygga för ett varmare.”

Men klimatanpassning handlar inte bara om teknik och träd. Det är också en kunskapsfråga.

”Vi behöver få människor att se värme som ett potentiellt problem – utan att skrämma dem,” säger Emanuel. ”Det är en hälsofråga. Och det är kanske den viktigaste delen av klimatanpassningsarbetet.”

För Malmö är målet tydligt: att växa med både hus och lösningar som gör staden robust inför framtiden – på ett sätt som är rättvist och demokratiskt.