
"Vi kan inte ha ett system där människor måste planera sin dusch efter elpriset. Det måste bli enklare och mer förutsägbart – annars blir omställningen varken effektiv eller rättvis." säger Jonas Kamleh, klimatstrateg i Malmö stad.
När fler väljer de hållbara färdsätten minskar utsläppen och staden blir både tryggare och mer trivsam. Frida Beijer, mobilitetsstrateg i Malmö stad uttrycker det så här: ”Minskat bilanvändande är inte en förlust – det frigör plats för ett mer levande Malmö.”
”Vi börjar där behoven är störst – där människor har minst tillgång till grönska. Det är en rättvisefråga. Grönska är inte pynt, det är kritisk infrastruktur för hälsa och livskvalitet.” säger Ludwig Wahlund Sonesson, klimatanpassningsstrateg i Malmö stad
”Det handlar om att utmana invanda beteenden och se värdet i det vi redan har. Vi behöver skapa strukturer som gör det enkelt att dela och återbruka – och samtidigt ställa krav när vi köper nytt,” säger Hanna Pedersen, samordnare i Malmö stad.
"Vi har rådighet över 30 % av marken – resten är privatägd. Vi måste samarbeta med fastighetsägare. Om alla bidrar kan vi göra stor skillnad.” säger Emanuel Toft, klimatanpassningsstrateg i Malmö stad.
”När beteenden och strukturer förändras tillsammans blir det möjligt för alla att leva inom planetens gränser – utan att livet blir sämre," säger Veronika Hoffman, klimatstrateg på Malmö stad.
”Allt vi gör landar i vattnet till slut. Ju bättre vi blir uppströms i systemet, desto renare blir havet som Malmö möter,” säger Rasmus Fredriksson, miljöstrateg i Malmö stad.
"Barn är extra känsliga. Därför är miljöer där barn vistas alltid vår viktigaste utgångspunkt,” säger Sara Marklund som samordnar kemikaliearbetet i Malmö stad.
"När vi gör stora systemförändringar hjälper vi inte bara Malmö stad, vi hjälper alla som använder fjärrvärme – hushåll, företag och hela näringslivet. Det är så vi skapar ett klimatneutralt Malmö." säger Jonas Kamleh, klimatstrateg i Malmö stad.