Luft och buller – så skapar Malmö en friskare, tystare och mer trivsam stad
Luftföroreningar och buller påverkar både hälsa och vardagsliv i Malmö. Därför arbetar kommunen långsiktigt med att minska utsläppen från trafiken och skapa tystare miljöer där människor bor och vistas. Trafiken är fortfarande den största källan till både luftföroreningar och buller, och åtgärder som minskar den gör alltid dubbel nytta.
Minskade samhällskostnader vid omställning av trafiksystemet
I dag orsakar luftföroreningar och buller stora samhällskostnader. Genom att ställa om trafiksystemet kan sjukdomar och förtida dödsfall kopplade till dålig luft och buller minska, liksom behovet av vård och medicinering. De samlade kostnaderna uppskattas till omkring 3 miljarder kronor per år.
”Historiskt har luftföroreningar dominerats av fabriker, men från femtiotalet och framåt är det trafiken som stått för de största problemen. Och när det gäller buller är det samma sak – trafiken är den stora källan,” säger Mårten Spanne, miljöingenjör i Malmö stad.
Luft – en fråga där Malmö tagit stora steg framåt
Luftkvaliteten i Malmö är i dag bättre än på flera decennier. Halterna av kvävedioxid och flera andra föroreningar har sjunkit kraftigt, och flera av stadens mest trafikerade gator visar historiskt låga nivåer.
Förbättringarna beror på ett långsiktigt arbete i flera led:
- elektrifiering av fordon
- fler elbussar och renare drivmedel
- bättre trafikledning och förändrade körmönster
- fler som går, cyklar och reser kollektivt
- miljökrav på arbetsmaskiner
- minskat vägdamm genom bland annat sopning
Susanna Gustafsson, miljöingenjör i Malmö stadPartiklar i fokus i det fortsatta arbetet
”Vi har minskat utsläppen så mycket att vi klarar de nationella gränsvärdena med god marginal, men för att nå vårt eget mål behöver vi fortsätta minska luftföroreningarna – särskilt partiklarna,” säger Susanna Gustafsson, miljöingenjör i Malmö stad.
Partiklarna kommer bland annat från däck- och vägslitage, bromsar, sandning och vägens egna material. De är svårare att hantera än avgaser, eftersom de uppstår oavsett drivmedel och påverkar hälsan hos framför allt barn, äldre och personer med hjärt- och lungsjukdomar. Därför följer Malmö luftkvaliteten vid förskolor noggrant.
Stora förändringar i trafiksystemet har också bidragit
Citytunneln har minskat trafik in och ut ur centrum, parkeringsregler har justerats och cykelvägnätet har byggts ut. Malmö stads mätningar visar att även små skiften i resvanor snabbt märks i luften.
”Det handlar inte bara om att trafiken ska flyta, utan om att minska behovet av att köra bil,” säger Susanna.
Samtidigt påverkas Malmö av luft som förs in från andra delar av Europa. Det gör att luftföroreningar utanför Malmö ibland påverkar luftkvaliteten, även när utsläppen minskar lokalt. Därför behövs åtgärder på lokal, regional och internationell nivå.
Stadsplaneringen spelar också en viktig roll. Nya områden utvecklas för att göra hållbara transportsätt till det självklara valet. Grönska används som filter och ljuddämpare och bidrar samtidigt till trivsel och trygghet.
Mårten Spanne, miljöingenjör i Malmö stadÄven buller gör väsen av sig i Malmös miljöarbete
Malmö är en stad byggd på slätten. Till skillnad från städer med mer kuperad terräng finns få naturliga ljudskydd. Ljudet får större spelrum.
”I Malmö måste vi skapa de tysta sidorna själva. Vi kan inte luta oss mot geografin,” säger Mårten.
Flest Malmöbor exponeras för buller längs de större innerstadsgatorna, där trafikmängden är hög. Förutom trafiken bidrar också andra källor till störande ljud – som byggarbetsplatser, verksamheter, restauranger och tekniska installationer som fläktar och värmepumpar. På kvällar, när trafiken minskar, kan ljud från nöjesliv och serveringar bli mer framträdande i vissa områden.
Buller i planeringen – tysta sidor och smarta lösningar
Till skillnad från luftkvaliteten är bullerregleringen starkt integrerad i stadsplaneringen. Alla detaljplaner för bostäder ska innehålla en bullerutredning. Det har skapat en etablerad metodik: bostäder som placeras nära bullriga stråk ska ha en ljuddämpad sida, exempelvis mot en innergård.
”Det är därför man ofta kan ha kök och vardagsrum mot den bullriga sidan, och sovrum mot den tysta,” säger Mårten.
Nya nationella utredningar tittar nu på att avreglera delar av bullerskyddet för att möjliggöra mer byggande. Det ställer samtidigt stora krav på stadsplaneringen för att säkerställa en god ljudmiljö vid nya bostäder.
Bullerutredningar, kartläggningar och åtgärdsprogram
Vart femte år tar Malmö fram en bullerkartläggning som används i stadsplaneringen.
”Det är ett stort jobb. Vi beskriver all trafik, kör modeller och får kartor som visar exakt hur bullret ligger vid varje bostad, våning för våning,” säger Mårten.
Utifrån kartläggningen tar Malmö fram ett åtgärdsprogram för att minska buller i staden. Programmet omfattar bostäder, skol- och förskolegårdar samt rekreationsområden och styr vilka åtgärder som ska genomföras.
I arbetet används en åtgärdstrappa: först minskas bullret vid källan, till exempel genom minskad trafik eller lägre hastigheter. Om det inte räcker byggs bullerskydd. I sista hand handlar det om åtgärder i bostaden för dem som bor i de mest utsatta miljöerna.
Luft och buller handlar i grunden om samma sak: livskvalitet
Ren luft gör att fler kan leva friska liv. Tystare miljöer gör att fler kan sova, återhämta sig och känna trygghet.
Malmö fortsätter därför att minska luftföroreningar, skapa tysta sidor, forma lugna rum och göra det enklare att välja hållbart resande. Kommunen testar nya arbetssätt, bygger nya lösningar och närmar sig steg för steg målet: en stad där fler kan leva ett friskare, lugnare och mer hållbart liv.
”Minskat störande buller och renare luft är inget man alltid ser – men man känner det direkt. Det gör vardagen bättre,” säger Mårten.