Ludwig Wahlund Sonesson, klimatanpassningsstrateg i Malmö stadMalmös strävan efter att både växa och blomstra
Malmö är en tät stad med stora ambitioner – men varje kvadratmeter måste noga tänkas igenom. Nya bostäder och infrastruktur ska samsas med grönska, som är avgörande för klimatet, hälsan och stadens attraktivitet.
Nästan alla träd vi ser i Malmö i dag är planterade
Malmö har en unik utgångspunkt: från början hade staden knappt någon sammanhållen grönska, däremot mängder av jordbruksmark. Nästan alla träd vi ser i Malmö i dag är planterade. Det gör att arbetet med grönska är mer komplext än på många andra platser.
Sedan 2021 har Malmö stad planterat 10 000 träd och anlagt nya parker, som Hyllievångsparken. Samtidigt har andelen grönyta minskat marginellt, från 36,2 till 35,8 procent. Så staden fortsätter sitt arbete med att plantera träd och annan grönska. I dag har 80–90 procent av Malmöborna ett grönområde inom 300 meter, men krontäckningen är bara 15,6 procent – långt från målet på 30 procent.
Mycket arbete kvarstår och vägen mot målet är kantad av målkonflikter
Ambitionen är hög, men det finns en del hinder som måste övervinnas på vägen,” säger Ludwig Wahlund Sonesson, klimatanpassningsstrateg på Malmö stad. ”Vi ska bygga bostäder och hållbar mobilitet, men allt tar plats. Och under marken finns ett avancerat ledningssystem som slåss om utrymmet med trädens rötter.”
Det är viktigt att bevara befintliga träd – som bidrar med sänkta temperaturer vid värmeböljor, fördröjning av vatten vid skyfall och främjar biologisk mångfald. Men ibland behövs mer plats för infrastruktur och bostäder, då försöker staden flytta dem. Ett bra exempel är vid Stadion och Stapelbäddsskolan där träd har omplacerats i stället för att fällas.
Det är inte bara träd som gör skillnad
Buskar och perenner bidrar till biologisk mångfald och är dessutom mer kostnadseffektiva att sköta. Samtidigt görs klippta gräsmattor om till blommande ängar – ett arbete som accelererat sedan 2021. Att sköta våra grönytor med naturens behov först har blivit en prioritet, ängsytorna har ökat med 20 procent på tre år.
Under etableringsfasen kan ängarna upplevas stökiga, men på sikt ger de mer liv, pollinatörer och biologisk mångfald – något som är viktigt när flera artgrupper, som fåglar, fjärilar och groddjur, har blivit färre i Malmö. Genom ängar och naturvårdsinriktad skötsel stärker staden livsmiljöer för djur och skapar plats för både människor och natur.
Malmö stads trädexperter arbetar strategiskt med att välja arter som klarar både dagens och framtidens klimat.Historien har också format Malmös strategi
På 1980- och 90-talet slog almsjukan ut 40 000 träd. Lärdomar drogs, och i dag förvaltar staden över 100 000 träd och har byggt upp en hög kompetens kring rätt träd på rätt plats.
”Vi är väldigt bra på kvalitet,” säger Ludwig. ”Vi väljer arter som klarar stadens mikroklimat och kan växa länge. Det är viktigt, för stora träd ger mycket mer nytta än små – skugga, vindskydd och biologisk mångfald.”
"Grönska är inte pynt, det är kritisk infrastruktur för hälsa och livskvalitet."
På Möllevången märks skiftet tydligt. Där krontäckningen var som lägst har staden satsat på trädplantering och gröna mötesplatser.
”Vi börjar där behoven är störst – där människor har minst tillgång till grönska,” säger Ludwig. ”Det är en rättvisefråga. Grönska är inte pynt, det är kritisk infrastruktur för hälsa och livskvalitet.”
Den rättviseaspekten styr också satsningar på skolgårdar och socioekonomiskt utsatta områden. För Malmö handlar klimatomställningen om att växa med både hus och grönska – på ett så rättvist och demokratiskt sätt som möjligt.