Så blir Malmös uppvärmning en del av lösningen i klimatarbetet

Malmö värms till över 90 procent av fjärrvärme – ett system som har blivit allt mer hållbart sedan 1990 tack vare bränslebyten och smart återvinning. I dag är 98 procent av bränslena förnybara eller återvunna, som biogas, avfall och spillvärme. Men trots förbättringarna är uppvärmning fortfarande en av Malmös största utsläppskällor.

Den största delen av utsläppen kommer från energiåtervinningen vid Sysavs kraftvärmeverk på Spillepengen, där restavfall omvandlas till el och värme. En stor utmaning är plasten – vid förbränning av plast uppstår fossila utsläpp. Nästa steg är att minska mängden plast som går till energiåtervinning och samtidigt fånga in och lagra koldioxid.

”Det som ger upphov till fossila utsläpp i Malmö från energiproduktionen är att vi bränner plast. Därför har vi så mycket fokus på plastfrågan,” säger Jonas Kamleh, klimatstrateg på Malmö stad. ”Vi behöver minska mängden plast som går till energiutvinning och samtidigt fånga in och lagra koldioxid.”

För att nå klimatmålen krävs en kombination av åtgärder: ökad utsortering av plast, utfasning av de fossila bränslen som finns kvar i värmesystemet och infångning av koldioxid vid kraftvärmeverket. Sysav planerar nu för fullskalig CCUS-teknik (Carbon Capture Utilisation and Storage), där koldioxiden som uppstår vid förbränningen fångas in, kyls, komprimeras och transporteras till en lagringsplats djupt under jord – ofta under havsbotten. Målet är driftstart 2030.

”Utan CCUS kan Malmö inte bli en klimatneutral stad 2030,” säger Jonas. ”Men med tekniken kan värmeproduktionen gå från att vara en av de största utsläpparna till att bli en av de minsta – och skapa en stor kolsänka.”

När kraftvärmeverket blir klimatpositivt får det ringar på vattnet.

”Det hjälper inte bara Malmö stad att nå våra mål,” säger Jonas. ”När fjärrvärmen blir klimatneutral gynnas alla företag och hushåll som använder fjärrvärme. Det är 90 procent av värmebehovet i Malmö.”

Den öppnar dörrar för innovation och nya affärsmöjligheter. När plast sorteras ut kan den bli råvara för nya produkter. Och den infångade koldioxiden kan användas för att skapa elektrobränslen – bränslen som flyget behöver för sin omställning.

”Vi kan helt plötsligt börja producera produkter som andra delar av samhället behöver för att ställa om,” säger Jonas.

Det innebär att Malmö inte bara minskar utsläppen, utan också skapar en grogrund för nya industrier och jobb.

Malmö stad arbetar med Sysav för att minska plastförbränningen och införa CCU och med E.ON för att utveckla framtidens värmesystem. Dessutom pågår ett aktivt påverkansarbete mot EU och nationella myndigheter. ”Vi behöver förklara att avfall till energi kan vara en hållbar investering – när vi kombinerar det med koldioxidinfångning,” säger Jonas.

Det handlar om att få rätt regelverk och finansiering på plats. Och det stannar inte där. Malmö stad arbetar också med att koppla investerare till aktörer som vill satsa på omställningen. ”Vi går inte in i affären, men vi skapar möten mellan de som har kapital och de som har lösningar,” säger Jonas.

Det är en viktig pusselbit för att få igång investeringar i tekniker som CCUS och i innovationer kring återvunnen plast. När uppvärmningen ställs om får det effekter långt utanför Malmö – från nya klimatpositiva produkter till en fjärrvärme som gör hela staden mer hållbar.

”När vi gör stora systemförändringar hjälper vi inte bara Malmö stad, vi hjälper alla som använder fjärrvärme – hushåll, företag och hela näringslivet,” säger Jonas. ”Det är så vi skapar ett klimatneutralt Malmö.”