Mot ett klimatneutralt byggande i Malmö

Malmö är Sveriges tredje största stad, med få ytor som inte redan är bebyggda. Klimatneutralt byggande i en storstad handlar om att bygga multifunktionella ytor som ger flera nyttor och mervärden, att bygga mindre, bättre nyttja det som redan finns och skapa stadsdelar där människor kan leva hållbart.

”Vi blir fler och ytan är begränsad. Då måste vi fråga: Vad får plats här? Och hur gör vi det på ett energismart, transportsmart och klimatsmart sätt?” säger Andreas Eggertsen, klimatstrateg på Malmö stad.

I Malmö påverkar byggnationen både de utsläpp som sker inom stadens gränser – och de utsläpp som sker långt bort där materialen tillverkas. Därför arbetar staden brett med att minimera klimatpåverkan: från planering till byggproduktion, drift och förvaltning av de områden som byggs.

Den mest effektiva åtgärden för att minimera klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn är att minska behovet av nybyggnation, därför har Malmö stad tagit fram och infört en fyrstegsmodell för klimateffektivt byggande och anläggning:

1. Använd befintligt – kan nya behov mötas genom smartare användning av befintliga lokaler?
2. Anpassa – kan vi bygga om eller bygga till?
3. Återbruka och återvinna – kan vi utgå från de material vi redan har?
4. Nyproduktion – bygg med låg klimatpåverkan och hög kvalitet

”Det är så lätt att prata om nya, häftiga projekt. Men egentligen är det sista steget,” säger Linnea Folkesson, processledare för Klimatomställning Malmö.

Logiken skapar också mer utrymme för kulturvärden och befintliga stadsmiljöer. Varvsstaden, en stadsdel i centrala Malmö, visar hur historiska miljöer kan utvecklas hållbart samtidigt som utsläppen minskar och områdets identitet bevaras. Detta har uppnåtts genom att utnyttja och anpassa befintliga byggnader, samt genom återbruk.

När nyproduktion ändå behövs ska materialen vara långlivade, återbrukbara och ha låg klimatpåverkan. Därför granskar Malmö alltid vilka material som kan återanvändas vid ombyggnad eller rivning.

Kommunen arbetar på samma sätt i sina egna byggprojekt, bland annat i skolor, fritidsanläggningar, kulturbyggnader och vårdboenden. 

”Malmö stad är en föregångare i arbetet med klimatneutralt byggande. Återbruk är en viktig del av den riktningen,” säger Linnea. 

Klimatpåverkan från byggnation avgörs i stor utsträckning av mängden material som används. Det är särskilt stommar och grundläggning som ger de största utsläppen av växthusgaser. Därför blir materialval, konstruktion och effektiv resursanvändning avgörande i arbetet med att minimera klimatavtrycket. Och transporterna spelar roll: ju tyngre material, desto högre utsläpp i varje steg av leveranskedjan.

Arbetet med att minimera klimatpåverkan i bygg- och anläggningsbranschen omfattar även fossilfria arbetsplatser och transporter. Genom att ställa krav i upphandling kan kommunen bidra till att påskynda investeringar i utsläppsfria fordons- och maskinflottor, vilket samtidigt bidrar till förbättrad arbetsmiljö och minskad påverkan på omgivningen.

“Elektrifiering av arbetsmaskiner och fossilfria byggarbetsplatser är ett effektivt sätt att minimera klimatpåverkan från byggnation i Malmö,” säger Andreas.

En central del av Malmös klimatarbete är det breda samarbete som vuxit fram inom LFM30 – den lokala färdplanen där över 200 aktörer gemensamt arbetar mot klimatneutralt byggande till 2030.

”Det är frivilligt att ansluta sig, men aktörerna gör det för att de vill ligga långt framme. Det skapar en stark rörelse i branschen. Vi har gått från vision till praktisk metodik. Nu handlar det om att skala upp arbetssätt som fungerar och få hela värdekedjan att dra åt samma håll,” säger Andreas.

Linnea utvecklar:  ”Det finns i dagsläget ingen tvingande lagstiftning i linje med 2030-målet för byggbranschen. Aktörer vill det här, de pushar varandra och delar kunskap – det är det som gör skillnaden.” 

Samarbetet inom LFM30 bygger på en gemensam avsiktsförklaring där aktörer arbetar mot samma mål: att Malmö ska ha en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Att dela kunskap och konkreta arbetsmetoder har blivit en viktig del i arbetet för att driva omställningen framåt i hela branschen.

Som en stor markägare har Malmö stad en unik möjlighet att påverka hur staden byggs. Genom markanvisningar vävs klimatkrav in redan i de tidiga planeringsskedena – till exempel krav på klimatberäkningar och tydliga gränsvärden för nya projekt. 

”Genom marken kan vi hjälpa till att lyfta marknaden framåt. Vi kan höja ribban tillsammans med branschen,” säger Linnea. 

Klimatneutralt byggande handlar inte bara om byggnadernas utsläpp – det handlar om hur människor ska kunna leva hållbart i dem. 

”Vi bygger inte bara hus. Vi bygger strukturer som avgör hur livet kan levas här – hur människor rör sig, hur de delar resurser och vilka energisystem som fungerar långsiktigt,” säger Linnea. 

I stadsplaneringen vägs klimatperspektivet in på områdesnivå – bland annat genom att titta på:

• Mobilitet: hur människor kan resa hållbart i vardagen genom gång, cykel och delade transporter
• Energisystem: hur byggnader och kvarter kan försörjas med energi på ett effektivt och långsiktigt sätt
• Delningsfunktioner: hur delning och gemensamma funktioner kan minska behovet av konsumtion av jungfruliga resurser
• Klimatanpassningsåtgärder: hur områden kan utformas för att klara skyfall, värmeböljor och stigande havsnivåer

Det gör att klimatneutralitet, klimatanpassning och social hållbarhet knyts samman – och att byggnationen bidrar till ett mer robust Malmö. 

Inom klimatneutralt byggande handlar nästa steg om att förena omställning, resiliens och jämlikhet. Klimatutmaningen kan därför inte ses isolerat, utan blir en del av hur nya stadsdelar planeras, byggs och utvecklas.

”Det handlar om att bygga en stad som klarar framtidens klimat och samhällsutmaningar,” säger Andreas.