Nyhamnens historia

1775 tog köpmannen Frans Suell initiativ till att börja anlägga en hamn i Malmö. Sedan dess har Malmös kustlinje flyttats längre och längre ut i havet genom utfyllnader och förlängningar av kajerna.

Nyhamnen är ett relativt gammalt namn, som finns med på kartor från tidigt 1900-tal. Nyhamnsbassängen kom till när Nyhamnspiren och Hullkajen byggdes ut år 1903. Från början sträckte den sig ända ner till Jörgen Kocksgatan. I början av 1990-talet fylldes den innersta delen av hamnbassängen igen och blev uppställningsplats för bilar som skulle fraktas till Tyskland.

Emigration

Nyhamnen har också varit en utgångspunkt för emigration. Under den stora utvandringen från Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var Malmö landets näst största avresehamn för emigranter. Mellan åren 1874–1939 lämnade 160 000 personer Sverige härifrån. 

Livsmedelshantering

Industrialiseringen i slutet av 1800-talet och de goda möjligheter till transport som järnvägen innebar, ledde till att en stor del av stadens livsmedelshantering  placerades i Nyhamnen.

1904 invigdes stadens offentliga slakthus i Nyhamnen, för att underlätta exporten av kött från hamnen. Under 1930-talet uppfördes den så kallade Smörkontrollen på Ångbåtsbron, en kontrollstation för ägg och mejerivaror. Båda byggnaderna, Smörkontrollen och Slagthuset, finns kvar än idag men har byggts om och fått andra funktioner och innehåll.

Järnvägen

Järnvägen kom till Malmö 1856, då järnvägssträckan mellan Malmö och Lund invigdes. 1864 stod hela den södra stambanan klar. Under 1800-talets senare del och 1900-talets början var Malmös järnvägsverksamhet tätt knuten till hamnverksamheten. Än idag finns några av de stickspår som band samman hamnen med järnvägen bevarade i Nyhamnen. Stickspåren har också lämnat avtryck i form av anpassade gatusträckningar och utformning av kvarter.

Färjetrafik

Färjetrafiken har varit starkt knuten till Nyhamnen. I slutet av 1800-talet byggdes ett ångfärjeläge i området och SJ uppförde en tågfärjestation för färjor till och från Köpenhamn. 1986 ersattes den trafiken av en färjeförbindelse till Travemünde i Tyskland. Färjetrafiken har idag flyttat till Norra Hamnen och längs Grimsbygatans norra sida lägger kryssningsfartyg till.

Köpenhamnsbåtar

Efter andra världskriget kom den officiella trafiken i sundet igång på nytt. Passagerartrafiken mellan Malmö och Köpenhamn ökade snabbt. Bland resenärerna fanns många prismedvetna svenska husmödrar, som i den danska huvudstaden kunde köpa livsmedel till betydligt lägre priser än hemma.

Flygbåtarna började trafikera sundet år 1965. Plötsligt gick det dubbelt så fort som innan att resa mellan Malmö och Köpenhamn. Båtarna avgick från och angjorde Skeppsbron i Malmö. I slutet av 1980-talet hade Flygbåtarna över en miljon passagerare om året.

Från 1984 till 1994 trafikerade flygbolaget SAS sträckan Malmö – Kastrup med bullrande men snabba svävare. Flygresenärer slapp då ta omvägen via centrala Köpenhamn eller Dragör och kunde checka in direkt i svävarterminalen på Ångbåtsbron i Malmö.

Med Öresundsbron försvann behovet av reguljär passagerartrafik mellan Malmö och Köpenhamn. Flygbåtarna gjorde sin sista resa över Öresund hösten år 2000.

Badkultur

I Nyhamnen har det funnits både varm- och kallbadhus. Badhusen
hade separata avdelningar för kvinnor och män och här fanns också simskola. 1867 invigde Malmö Badhusaktiebolag områdets första kallbadhus. Det var ett stort och ståtligt badhus på pelare en bit ut i vattnet, intill vad som idag är Hans Michelsensgatan. Här kostade det 25 öre att bada.

Strandpaviljongen

När Nyhamnen anlades i början av 1900-talet, behövde kallbadhuset flytta. Ett nytt kallbadhus blev klart 1897. Det låg på en konstgjord ö utanför hamninloppet.

I samband med att det nya kallbadhuset byggdes, uppfördes
också en ny Strandpaviljong med restaurang. Det nya kallbadhuset användes fram till krigsutbrottet 1939. År 1946 revs byggnaden efter en svår vinterstorm.