Hållplatser

Denna sida i teknisk handbok syftar till att skapa en god och enhetlig standard på busshållplatserna i Malmö. Detta för att göra det enkelt och tydligt för våra medborgare att åka kollektivt. Denna sida syftar även till att tydliggöra och underlätta genomförandet av projekt.

Ändringar av befintliga och nyanlagda busshållplatser

Alla ändringar av befintliga eller nyanlagda busshållplatser ska skickas till GIS som ändrar i kartunderlaget ritning.fgk@malmo.se.

Krav

Om avsteg från handboken ska tas

Om avsteg sker mot kraven ska det ske i samråd med fastighets- och gatukontorets trafikplaneringssektion, kollektivtrafikansvarig inom aktuellt projekt, Skånetrafiken och projektets styrgrupp.

Avstegen ska konsekvensredogöras.

Utformning

Busshållplatser som är för Malmöexpresslinjer (MEX) ska byggas enligt de utformningsriktlinjer och typritningar för MEX-standard som är framtagna inom Storstadspaketet (dokumentet kommer under våren 2023).

Busshållplatser som inte är för MEX-linjer ska byggas enligt Skånetrafikens typritningar om inget annat anges i Teknisk handbok.

Utrustning

Utrustningen på busshållplatser som är för MEX-linjer ska följa typritningarna som är framtagna inom Storstadspaketet (dokumentet kommer under våren 2023).

Utrustningen på busshållplatser som inte är för MEX-linjer ska följa kravställningen i Skånetrafikens varumärkesmanual, om inget annat anges i Teknisk handbok.

Vid avsteg ska dialog föras med kollektivtrafikansvarig inom aktuellt projekt och med Skånetrafiken.

Tillgänglighetsanpassning

Illustration över tillgänglighetskrav vid en busshållplats.

Illustration över tillgänglighetskrav vid en busshållplats.

Busshållplatsen ska vara tillgänglighetsanpassad enligt Skånetrafikens tillgänglighetskrav:

Markbeläggning

Den övriga beläggningen på busshållplatsen ska vara grå betongmarkplattor med måtten 350x350 millimeter (som gångytor i staden). Plattorna ska dimensioneras för Trafikklass 1. Endast hel- och halvplattor får användas.

Alla ytor mellan busshållplatsen och kringliggande gång- och cykelbanor ska vara hårdgjorda.

Överbyggnad

Ingående dimensionerande faktorer

Ingående dimensionerande faktorer är bland annat vägutformning och antal bussar som trafikerar busshållplatsen. Överbyggnaden ska dimensioneras för minst Trafikklass 5 vid trafikering med mer än en busslinje.

Förstärkningsåtgärder

Förstärkningsåtgärder skall övervägas och avgörs i samråd med beläggningsansvariga på fastighets- och gatukontorets avdelning för offentlig miljö. Exempel på förstärkningsåtgärder är cementstabiliserad asfalt, platsgjuten betong eller motsvarande.

Förstärkningens längsgående utbredning varierar beroende på plats och busstyper som angör busshållplatsen. Vid busshållplatser gäller att förstärkningens utbredning generellt ska vara 15 meter före hållplatsen och 5 meter efter hållplatsen.

Avvattning

Rännstenbrunnar

Rännstenbrunnar ska undvikas i hela den förstärkta ytan i körbanan.

Anläggande av linjeavvattning

Anläggande av linjeavvattning ska undvikas vid hållplatsläget. Om längdfallet är problematiskt ska beläggningsansvarig på fastighets- och gatukontorets avdelning för offentlig miljö, driftsektion centrum, kontaktas.

Öppna asfaltbetongytor

I öppna asfaltbetongytor (ABÖ) som stabiliseras med cementprodukt ska brunnar med fasta betäckningar användas.

Ränndalssten

Ränndalssten ska undvikas i samband med förstärkning med cementstabiliserad asfalt. Vid höjning av kantsten (med befintlig ränndalssten) så ska både kantsten och ränndalssten tas bort/justeras och båda återsättas i fabriksbetong.

Tvärfallet i väntyta

Observera tvärfallet i väntyta för att undvika avrinning mot tomtgräns. Inmätning ska alltid göras om det finns risk för bakfall.

Återställning

Vid förändringar av busshållplatsen ska ytorna anpassas till omgivande ytor. Projektledaren bestämmer omfattningen av återställning av ytan.

Riktlinjer

Medfinansiering

Det är möjligt att söka statligt medfinansieringsbidrag för kollektivtrafiksatsningar, vilket kan göra att kostnaderna kan minska med 50%.

Åtgärder som kan sökas pengar för är bland annat:

  • Åtgärder med anledning av trafikförändringar.
  • Åtgärder för tillgänglighetsanpassning.
  • Åtgärder för ökad framkomlighet.
  • Kopplingar till kollektivtrafiken, till exempel pendlarparkering, cykelparkering, gång- och cykelanslutningar.
  • Åtgärder för komfort, till exempel väderskydd och annan hållplatsutrustning ur Skånetrafikens upphandlade sortiment.

Ansökan om statlig medfinansiering för kollektivtrafikåtgärder skickas in av fastighets- och gatukontorets trafikplaneringssektion till Skånetrafiken som samordnar ansökningarna till Trafikverket.

Observera datum för ansökningar år 1 respektive år 2.

Placering och utformning

Busshållplats i tätort


Illustration över placering av busshållplats i tätort.

Placering av busshållplats i tätort från VGU - Råd.

Busshållplatser bör placeras på raksträcka, normalt efter gatukorsning, väganslutning eller övergångsställe. Undantag från detta görs vid mittförlagda kollektivtrafikkörfält och vid bussgator. Busshållplatsen bör placeras minst 5 meter efter övergångsställe/korsning och minst 15 meter före.

Körbanehållplats och klackhållplats

Illustration över en körbanehållplats.

Körbanehållplats från VGU - Stödjande kunskap.

Busshållplatser bör, där det är möjligt, utformas som en rak hållplats utan särskild ficka (så kallad körbanehållplats). Detta ger bland annat bekväm in- och utkörning, kortare hållplatstid och lägre anläggnings- och driftkostnader.

Illustrationn över en klackhållplats.

Klackhållplats från VGU - Stödjande kunskap.

Om det finns parkerade bilar på sträckan bör busshållplatsen byggas ut till en så kallad klackhållplats så att en rak inkörning kan åstadkommas. Klackar vid busshållplats ska utformas med en vinkeländring på mindre eller lika med 45°.

Vilken hållpalts som är bäst lämpad i olika miljöer

Beroende på platsens förutsättningar kan andra utformningar än körbanehållplats och klackhållplats vara mer lämpliga.

Mer information om de olika hållplatstyperna finns i :

All utformning av kollektivtrafik, hållplatser och vägar bör följa Vägars och gators utformning (VGU).

Nedan listas vilka hållplatstyper som är aktuella i tätortsmiljö respektive i landsbygdsmiljö.

Gång- och cykelanslutningar

Cykelbana bakom busshållplats.

Cykelbana bakom busshållplats.

Cykelsymboler på marken

Cykelsymboler på cykelvägen

För att tydliggöra trafikmiljön för kollektivtrafikresenärerna kan vägmarkeringen M26 Cykel sättas ut på cykelbana som finns vid en busshållplats.

I regel placeras cykelsymbolen i färdvägens riktning på båda sidor busshållplatsen, eller på sätt lämpligt för den specifika platsen.

Vid utsättning av cykelsymboler ska du kontakta fastighets- och gatukontorets trafikreglering på avdelningen för offentlig miljö.

Realtidsinformation

Realtidsinformation används vid busshållplatser och terminaler med stort antal resande. Är busshållplatsen av sådan karaktär att realtidsskylt övervägs ska samråd ske med fastighets- och gatukontorets trafikplaneringssektion och Skånetrafiken. Skånetrafiken tillhandahåller realtidskylt och information till denna.

Realtidsinformationen kan antingen vara fristående eller fästas i väderskyddet.

Kontaktinformation

Pia Eriksdotter

Titel:
Trafikplanerare
sv