Minnesskyltar

Erskinehuset och Bo01

Huset ritades av den engelsk-svenske arkitekten Ralph Erskine och hans yngre kompanjon Johannes Tovatt till bomässan Bo01. Byggnaden är med sin formrika lekfullhet och starka färger en god representant för Erskines arkitektur.

Bo01-området uppfördes 2001 till bomässan med temat ”Framtidsstaden i det ekologiskt hållbara informations- och välfärdssamhället”. Stadsdelen har en variationsrik arkitektur och byggdes med höga miljömässiga ambitioner.

Placering: Scaniaplatsen 1.

Tintomara och 4:an

Här startades 1978 gayklubben Tintomara. Lokalen hade tidigare huserat en porrklubb och inredningen dominerades av röd plysch.

Namnet hämtades från karaktären Tintomara i CJL Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Klubben bytte senare namn till 4:an, vilket var klubbens gatuadress.

Placering: Snapperupsgatan 4.

Malmös första stadsbibliotek

Den 12 december 1905 öppnades här Malmös första stadsbibliotek i en av stadens äldsta fastigheter, hotell Tunneln på Adelgatan 4. Sju rum hyrdes på andra våningen, varav två öppnades för allmänheten.

Biblioteket skulle höja bildningen i staden, men även främja nykterheten. Biblioteket kom att dela byggnad med hotell Tunneln och en av Malmös mest frekventerade krogar. Innanför porten fick besökarna välja – biblioteket eller krogen?

Placering: Adelgatan 4.

Arbetethuset och Malmö stadsarkiv

Tidningen Arbetet grundades 1887 av Axel Danielsson och var en av landets ledande arbetartidningar fram tills den 2000 lades ner. Huset på Bergsgatan 20 ritades av arkitekten CA Stoltz och uppfördes 1939 särskilt för tidningens verksamhet.

Sedan 2014 huserar Malmö stadsarkiv i delar av fastigheten. Stadsarkivet bildades 1903 och är unikt i Sverige med sitt breda bestånd av både statliga, kommunala och enskilda arkiv. Här går det också att läsa tidningen Arbetet.

Placering: Bergsgatan 20.

Stadsbiblioteket – Slottet

Byggt som museum 1901, ritat av arkitekterna John Smedberg och Johan Fredrik Sundbärg. Byggnaden, i renässansstil, efterliknar en skånsk-fynsk herrgård från 1400–1500-talet. Förebilderna var Torups slott och Egeskov slott på Fyn.

1937 flyttade museet till Malmöhus slott och arkitekterna Ernst Grönwall och Olle Zetterberg ritade om byggnaden till ett bibliotek. Under Andra världskriget användes den som förläggning åt luftvärnstrupper och 1946 flyttade biblioteket in i lokalerna.

Placering: Malmö stadsbibliotek, Kung Oskars väg 11.

Indigo

I denna byggnad, som förut tillhörde Eisers Trikåfabriker, fanns 1992 till 2008 klubben Indigo på tredje våningen. Klubben drevs av RFSL Malmö (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter).

Många minns tjejfesterna, diskoteket Nostalgica, dragshower med Cabaret Moulin, ungdomskaféet Qpido på söndagarna och transklubben Switch.

Placering: Monbijougatan 15.

Malmö Borgarskola

Skolan startade 1874 som en påbyggnad på den allmänna folkskolan med en övervägande praktisk inriktning mot arbeten inom handel och industri. 1919 öppnades skolan även för flickor med handelslinje och en hushållslinje.

1936 flyttade skolan in i de nuvarande lokalerna vid Regementsgatan och blev 1952 praktisk realskola. 1962–1969 var Borgarskolan grundskola och från 1970 enbart gymnasieskola.

Placering: Borgarskolan.

Flyktingmottagningen 1945

I Andra världskrigets slutskede kom omkring 20 000 flyktingar till Skåne. Bland dessa var många överlevande från tyska koncentrationsläger. I Malmö ställdes skolor, idrottshallar och andra offentliga lokaler hastigt om till förläggningar och sjukhus för flyktingarna.

Borgarskolan fungerade från den 26 april till den 10 augusti 1945 som reservsjukhus och här vårdades över 1000 personer.

Placering: Borgarskolan.

Elna Hansson (1814–1891)

Elna Hansson var femte generationen i en släkt av så kallade ”benbrottsläkare”, kvinnor som utan att ha akademisk utbildning kunde behandla brutna ben, vrickningar, sår och andra yttre skador. Elna öppnade 1833 en egen praktik i Malmö och 1850 inrättade hon på Stora Nygatan 30 ett sjukhus med plats för sju patienter.

Elnas dotterdotter Hedda Andersson (1861–1950) fick möjlighet att studera och blev den andra kvinnliga studenten i Lund och Sveriges andra kvinnliga läkare.

Placering: huset där hon hade sin praktik, Stora Nygatan 30.

Malmö Stadsteater – Hipp

Byggnaden invigdes 1899 som cirkusbyggnaden ”Hippodromen” efter ritningar av arkitekten Hans Fredrik Wåhlin och innehöll även restaurang, café, biljard och festsal. 1922 blev Hipp teater där det spelades operett, revy och lustspel men även dramatisk teater.

Teaterchef var under många år Oscar Winge med skådespelare som Edvard Persson, Nils Poppe och Jan Malmsjö. 1950 tog Elimkyrkan över lokalerna. Från 1994 är Hipp åter teater, sedan 2008 som Malmö Stadsteater. Byggnadsminne.

Placering: Hipp, Kalendegatan.

Gamla Folkets hus

Byggnaden uppfördes 1893 efter ritningar av Johan V. Nordborg. Det var det första Folkets hus i Sverige som uppfördes speciellt för detta ändamål. Till bygget bidrog stadens fackföreningsanslutna arbetare genom bidrag i form av pengar och eget arbete.

I huset fanns tidningen Arbetets redaktion, en festsal där Folketshusteatern spelade, samlingssalar, bibliotek och restaurang. 1947 invigdes ett nytt Folkets hus vid Nobeltorget. Här finns idag Ungdomens hus med olika kulturaktiviteter.

Placering: Ungdomens hus, Skolgatan.

Rosengård

Herrgården uppfördes 1817 och köptes 1848 av släkten Kockum. Det var en av de största gårdarna i området med omfattande jordbruk och boskapsskötsel. Från 1906 drevs gården av systrarna Ida och Hilda Kockum. Efter Hildas död 1959 såldes marken till Malmö stad för att bebyggas med bostäder.

1990 startade kulturverksamhet för barn och unga i huset, idag under namnet Drömmarnas hus.

Placering: Drömmarnas hus.

Jörgen Kocks hus

Byggnaden uppfördes 1523–1525 som bostad och kontor för Jörgen Kock (1487–1556), myntmästare och borgmästare i Malmö. Det för sin tid mycket påkostade huset är byggt efter förebilder från Nederländerna. Jörgen Kock var en av de drivande krafterna bakom byggandet av rådhuset och anläggningen av Stortorget på 1540-talet.

Den svenske kungen Gustav Vasa bodde i huset under sitt besök i Malmö 1524. Efter en omfattande restaurering av huset öppnade en restaurang i källarvalven 1967. Byggnadsminne.

Placering: mot Frans Suellsgatan.

Katrine Hattemagers hus

Huset är uppfört 1528–1529 av Katrine Hattemager, änka efter Lauritz Hattemager som var klädeshandlare. Efter makens död drev hon affärsverksamheten vidare och lät bygga ett praktfullt stenhus som finns delvis bevarat inbyggt i det nuvarande huset från 1800-talet. Skulpturen i form av ett lejon satt ursprungligen över huvudingången.

Inskriptionen lyder ”Anno Domini MDXXXII”, på svenska I Herrens år 1532. Texten flankeras av två vapensköldar, till vänster med Lauritz Hattemagers bomärke och till höger med signaturen D A efter David Albrektsen som var Katrines andre make.

Placering: mot Adelgatan.

Anna Stenberg (1867–1956)

Anna Stenberg flyttade till Malmö i slutet av 1880-talet och ingick i kretsen som år 1900 bildade Malmö socialdemokratiska kvinnoklubb. 1910 valdes hon som första kvinna in i stadsfullmäktige i Malmö, ett uppdrag hon innehade under tretton år.

Anna Stenberg blev känd för sitt sociala engagemang och kämpande för bättre villkor för kvinnor och barn och satt i styrelserna för flera sociala institutioner. Hon arbetade senare som osthandlare i Södra Saluhallen vid Föreningsgatan.

Placering: Södra saluhallen vid Stadshuset.

Latinskolan

Den 15 februari 1406 utfärdade påven Innocentius VII ett brev som gav tillstånd att grunda en skola i Malmö. Skolan har varit i oavbruten verksamhet sedan dess och från 1959 med namnet Malmö Latinskola.

Den första skolbyggnaden uppfördes på 1400-talet och låg ytterst på Petri kyrkas kyrkogård i hörnet av Mäster Nilsgatan och Själbodgatan. Byggnaden var ett enkelt stenhus i två våningar med trappgavlar.

1827 inköpte staden Dringenbergska gården vid Västergatan som nytt skolhus och 1879 flyttade skolan till den nuvarande platsen vid Amiralsgatan.

Placering: vid S:t Petri kyrka.

Wienska palatset

Byggnaden uppfördes som bonings- och affärshus 1896 av byggmästaren Per Dahlgren på uppdrag av vinfirman Wiens, Sederholm & Co efter ritningar av arkitekten Alfred Arwidius.

De ståtliga knektarna som vaktar huset ovanför porten, är utförda i zink på Meyers konstgjuteri i Stockholm och renoverade på Nationalmuseum i Köpenhamn 2019 med bidrag från Malmö Förskönings- och Planteringsförening.

Placering: Östergatan 27.