Invigning av Malmö stads nya minnesskyltar

Under maj sätts elva nya minnesskyltar upp runt om i Malmö. Skyltarna lyfter historiska byggnader, personer och händelser med målet att väcka nyfikenhet för stadens historia. Två av minnesskyltarna invigdes under eftermiddagen på Borgarskolan av Roko Kursar.

Genom samverkan mellan Malmö stad och Malmö Förskönings- och Planteringsförening har nya minnesskyltar tagits fram som nu sätts upp på flera platser runt om i staden. Under onsdagseftermiddagen invigdes två av skyltarna av Roko Kursar, vice ordförande i kommunstyrelsen. Skyltarna är placerade på Borgarskolan, den ena berättar om när Borgarskolan fungerade som reservsjukhus åt över 1000 personer, bland dem var många överlevande från tyska koncentrationsläger. Den andra ger en inblick i Borgarskolans historia, från 1874 och framåt.

Skyltarna på Borgarskolan blir ett tydligt och handfast sätt att lyfta viktiga delar av Malmös historia, bland annat Malmö som en hoppets hamn för människor på flykt. Under slutet av andra världskriget kom cirka 20 000 flyktingar, många överlevanden från tyska koncentrationsläger, till Skåne. För att Malmö även i fortsättningen ska vara en öppen och välkomnande stad är det viktigt med kunskap om vår historia, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, ordförande i kommunstyrelsen.

Skyltarna berättar om byggnader, personer och händelser kopplade till bestämda platser i Malmö och ska väcka nyfikenhet att ta reda på mer om stadens historia.

– Många Malmöbor kan sin historia utan och innan, och har också en egen stark relation till stadens historia. Men det finns också många som är intresserade av Malmös historia, men som kanske inte själva söker upp historiska platser eller berättelser. Med de nya minnesskyltarna kan Malmöbor som varje dag går förbi, antingen vid Borgarskolan, eller någon av de andra nio platserna får en glimt av Malmöhistorien i sin vardag, säger Pernilla Conde Hellman, kulturdirektör i Malmö stad

Malmöborna kan påverka

För att ta fram skyltarna har en redaktion bildats med representanter från Malmö Museer, Malmö Stadsarkiv, Stadsbiblioteket i Malmö, Institutet för studier i Malmös historia vid Malmö universitet och Malmö Förskönings och Planteringsförening. För att öka möjligheten till dialog finns möjlighet för Malmöborna att själva skicka in förslag på nya skyltar direkt till redaktionen. Förslagen skickas in via Malmö stads hemsida och behandlas på redaktionens möte, som hålls två gånger per år. Målsättningen är att sätta upp 10 till 15 nya minnesskyltar per år.

Elva nya minnesskyltar

På plats 12 maj

Malmö Borgarskola

Skolan startade 1874 som en påbyggnad på den allmänna folkskolan med en övervägande praktisk inriktning mot arbeten inom handel och industri. 1919 öppnades skolan även för flickor med handelslinje och en hushållslinje. 1936 flyttade skolan in i de nuvarande lokalerna vid Regementsgatan och blev 1952 praktisk realskola. 1962–1969 var Borgarskolan grundskola och från 1970 enbart gymnasieskola.

Placering: Borgarskolan

Flyktingmottagningen 1945

I Andra världskrigets slutskede kom omkring 20 000 flyktingar till Skåne. Bland dessa var många överlevande från tyska koncentrationsläger. I Malmö ställdes skolor, idrottshallar och andra offentliga lokaler hastigt om till förläggningar och sjukhus för flyktingarna. Borgarskolan fungerade från den 26 april till den 10 augusti 1945 som reservsjukhus och här vårdades över 1000 personer.

Placering: Borgarskolan

Elna Hansson (1814–1891)

Elna Hansson var femte generationen i en släkt av så kallade ”benbrottsläkare”, kvinnor som utan att ha akademisk utbildning kunde behandla brutna ben, vrickningar, sår och andra yttre skador. Elna öppnade 1833 en egen praktik i Malmö och 1850 inrättade hon på Stora Nygatan 30 ett sjukhus med plats för sju patienter. Elnas dotterdotter Hedda Andersson (1861–1950) fick möjlighet att studera och blev den andra kvinnliga studenten i Lund och Sveriges andra kvinnliga läkare.

Placering: huset där hon hade sin praktik, Stora Nygatan 30

Malmö Stadsteater – Hipp

Byggnaden invigdes 1899 som cirkusbyggnaden ”Hippodromen” efter ritningar av arkitekten Hans Fredrik Wåhlin och innehöll även restaurang, café, biljard och festsal. 1922 blev Hipp teater där det spelades operett, revy och lustspel men även dramatisk teater. Teaterchef var under många år Oscar Winge med skådespelare som Edvard Persson, Nils Poppe och Jan Malmsjö. 1950 tog Elimkyrkan över lokalerna. Från 1994 är Hipp åter teater, sedan 2008 som Malmö Stadsteater. Byggnadsminne.

Placering: Hipp, Kalendegatan

På plats under vecka 19 eller 20

Gamla Folkets hus

Byggnaden uppfördes 1893 efter ritningar av Johan V. Nordborg. Det var det första Folkets hus i Sverige som uppfördes speciellt för detta ändamål. Till bygget bidrog stadens fackföreningsanslutna arbetare genom bidrag i form av pengar och eget arbete. I huset fanns tidningen Arbetets redaktion, en festsal där Folketshusteatern spelade, samlingssalar, bibliotek och restaurang. 1947 invigdes ett nytt Folkets hus vid Nobeltorget. Här finns idag Ungdomens hus med olika kulturaktiviteter.

Placering: Ungdomens hus, Skolgatan

Rosengård

Herrgården uppfördes 1817 och köptes 1848 av släkten Kockum. Det var en av de största gårdarna i området med omfattande jordbruk och boskapsskötsel. Från 1906 drevs gården av systrarna Ida och Hilda Kockum. Efter Hildas död 1959 såldes marken till Malmö stad för att bebyggas med bostäder. 1990 startade kulturverksamhet för barn och unga i huset, idag under namnet Drömmarnas hus.

Placering: Drömmarnas hus

Jörgen Kocks hus

Byggnaden uppfördes 1523–1525 som bostad och kontor för Jörgen Kock (1487–1556), myntmästare och borgmästare i Malmö. Det för sin tid mycket påkostade huset är byggt efter förebilder från Nederländerna. Jörgen Kock var en av de drivande krafterna bakom byggandet av rådhuset och anläggningen av Stortorget på 1540-talet. Den svenske kungen Gustav Vasa bodde i huset under sitt besök i Malmö 1524. Efter en omfattande restaurering av huset öppnade en restaurang i källarvalven 1967. Byggnadsminne.

Placering: mot Frans Suellsgatan.

På plats i maj

Katrine Hattemagers hus

Huset är uppfört 1528–1529 av Katrine Hattemager, änka efter Lauritz Hattemager som var klädeshandlare. Efter makens död drev hon affärsverksamheten vidare och lät bygga ett praktfullt stenhus som finns delvis bevarat inbyggt i det nuvarande huset från 1800-talet. Skulpturen i form av ett lejon satt ursprungligen över huvudingången. Inskriptionen lyder ”Anno Domini MDXXXII”, på svenska I Herrens år 1532. Texten flankeras av två vapensköldar, till vänster med Lauritz Hattemagers bomärke och till höger med signaturen D A efter David Albrektsen som var Katrines andre make.

Placering: mot Adelgatan

Anna Stenberg (1867–1956)

Anna Stenberg flyttade till Malmö i slutet av 1880-talet och ingick i kretsen som år 1900 bildade Malmö socialdemokratiska kvinnoklubb. 1910 valdes hon som första kvinna in i stadsfullmäktige i Malmö, ett uppdrag hon innehade under tretton år. Anna Stenberg blev känd för sitt sociala engagemang och kämpande för bättre villkor för kvinnor och barn och satt i styrelserna för flera sociala institutioner. Hon arbetade senare som osthandlare i Södra Saluhallen vid Föreningsgatan.

Placering: Södra saluhallen vid Stadshuset.

Latinskolan

Den 15 februari 1406 utfärdade påven Innocentius VII ett brev som gav tillstånd att grunda en skola i Malmö. Skolan har varit i oavbruten verksamhet sedan dess och från 1959 med namnet Malmö Latinskola. Den första skolbyggnaden uppfördes på 1400-talet och låg ytterst på Petri kyrkas kyrkogård i hörnet av Mäster Nilsgatan och Själbodgatan. Byggnaden var ett enkelt stenhus i två våningar med trappgavlar. 1827 inköpte staden Dringenbergska gården vid Västergatan som nytt skolhus och 1879 flyttade skolan till den nuvarande platsen vid Amiralsgatan.

Placering: vid S:t Petri kyrka,

På plats senare i vår

Wienska palatset

Byggnaden uppfördes som bonings- och affärshus 1896 av byggmästaren Per Dahlgren på uppdrag av vinfirman Wiens, Sederholm & Co efter ritningar av arkitekten Alfred Arwidius. De ståtliga knektarna som vaktar huset ovanför porten, är utförda i zink på Meyers konstgjuteri i Stockholm och renoverade på Nationalmuseum i Köpenhamn 2019 med bidrag från

Malmö Förskönings- och Planteringsförening.

Placering: Östergatan 27