José Leonilson och verket "Fira Alla hjärtans dag ensam". Private collection, São Paulo. Foto: Eduardo Ortega

Det personliga och politiska är ett hos José Leonilson

Leonilsons poetiska, autobiografiska konstnärskap anses vara ett av de viktigaste som uppstod ur den brasilianska diktaturens fall 1985. Nu presenterar Malmö Konsthall den första stora utställningen i Europa av konstnären, som avled i AIDS år 1993. Öppning för publik lördagen den 19 juni.

 

Genom ett uttryck som påminner om dagbokens nakenhet skildrar han homosexualitet, könsstereotyper, klasskillnader och känslan av utanförskap i ett brett spektrum av uttrycksformer och stilar.

José Leonilson (1957–1993) skapade sin personliga och poetiska vision under en tid av politisk och social omvälvning i sitt hemland Brasilien. Utställningen Leonilson – Drawn: 1975–1993 är den första stora retrospektiva utställningen av hans verk i Europa. Utställningen presenterar 250 verk från hans tidiga måleri fram till de intima broderier som han gjorde under de sista åren av sitt liv, efter att han diagnostiserats med AIDS.

– I en produktion som är förvånansvärt omfattande, med tanke på konstnärens alltför tidiga bortgång i sviterna av AIDS, konfronterar Leonilsons unika verksamhet det inre känslolivet och frågor som rör den mänskliga kroppen. Genom utställningen kan Malmö Konsthall fungera som en internationell utblickspunkt där publiken får ta del av politiska och historiska skeenden genom en konstnärs verksamhet, säger Mats Stjernstedt, chef för Malmö Konsthall.

I Leonilsons skapande sammanfogas det personliga och det politiska. Han växte upp i en religiös familj i den fattiga nordöstra regionen i Brasilien och upplevde kränkningar på grund av sin hudfärg och sin sexuella läggning. I sina verk skildrar han upplevelsen av utanförskap, homosexualitet och minoritetstillhörighet och porträtterade individer ur marginaliserade grupper, med vilka han kände gemenskap. Flera av hans verk förmedlar kritik mot traditionella könskonstruktioner, könsstereotyper och den stora klyftan mellan fattiga och välbeställda i det brasilianska samhället. Samtidigt är de poetiska, sårbara och intima, fyllda med känslor och dubbeltydigheter, ofta med textelement. ”Jag uttrycker mig inte genom våld eller makt. Jag tror att små, tysta ting kan genomborra dig lika skarpt som en kula i huvudet”, lyder ett citat av konstnären.

När Leonilson diagnostiserades med AIDS år 1991 förändrades hans visuella språk markant. Mellan 1991 och 1993, då han går bort i sviterna av sjukdomen, vittnar arbetet likt en dagbok om hur hans hälsa försämras. Mot slutet av livet arbetar han mest i små format med nål, tråd och tyg på grund av sjukdomens fysiska påfrestningar, och för att han inte längre kunde uthärda lukten av färg.

2020 ställdes världen inför det okända viruset Covid-19. Utan att dra alltför stora paralleller är det intressant att se ur ett socialt perspektiv: på 1980-talet hölls homosexuella ansvariga för HIV, under pandemins framfart uppenbaras i Sveriges samhällsklyftor då det bland annat är människor som marginaliseras av klasskillnader och rasism som drabbats hårdast ekonomiskt, fysiskt och socialt. Under utställningsperioden kommer Malmö Konsthall, med paralleller till samtiden, att belysa hur AIDS drabbade Malmö och Sverige, bland annat genom samarbete med Positiva Gruppen Syd i Malmö. Utställningen visas på Malmö Konsthall som en del av World Pride 2021 i Malmö och Köpenhamn.

Utställningen öppnar med en livesänd vernissage (Facebook Live) fredagen den 18 juni kl 18–18.30, dagen innan utställningen öppnar för publik.

Läs mer

Utställningen är en del av Öppna Malmö, Malmö stads satsning för att lyfta frågor om diskriminering och rasism 2020–2022.