Initiativtagarna, numera föreningen Antirasistiskt monument, tillsammans med projektledarna för Antirasistiskt monument från Malmö stad. Från vänster: Nicolas Lunabba, Showan Shattak, Rena Baledi, Manal Masri, Daniel Diaz och Anna Wahlstedt.

Arbetet kring antirasistiskt monument tar form i höst

2023 – det är året då Malmö stads nya offentliga konstverk förväntas stå klart. Fram till dess kan Malmöborna ta del av ett publikt program och tillfälliga offentliga konstverk inom ramen för projektet Antirasistiska monument, som kommer att utforska vad ett antirasistiskt monument kan vara.

Projektet Antirasistiskt monument utgår ifrån behovet av en gemensam plats i staden som gestaltar Malmöbornas erfarenheter av rasism. Antirasistiskt monument kommer att skapa förutsättningar för diskussioner om strukturell rasism och erbjuda en gemensam bearbetning av att ha levt i Malmö mellan 2003 och 2010, då staden utsattes av en rasistisk seriemördare.

– För oss innebär ett monument en möjlighet att minnas och ge rasismens offer upprättelse. Vi Malmöbor behöver en plats där vi i mörka tider kan samlas och finna styrka i varandra, en offentlig plats för att tala om våra erfarenheter av rasism, säger Showan Shattak, en av initiativtagarna till ett antirasistiskt monument.

Redan i höst får Malmöborna ta del av projektets publika delar. Då inbjuds allmänheten att vara delaktig i processen genom bland annat filmvisningar, samtal, erfarenhetsutbyte och informationsinsatser.

Under hösten kommer även konstnärerna Hanni Kamaly, Salad Hilowle, Ikram Abdulkadir, Simon Ferner och Amfi, som är en plattform för ny dramatik, påbörja arbetet med en serie tillfälliga offentliga konstverk. Verken kommer visas för Malmöborna från och med sommaren 2022. Projektet Antirasistiskt monument vill öppna upp för en djupgående diskussion om rasism och ställa frågor som: vilka historier blir en del av vår historia, vilka minnen gestaltas, vilka röster blir nedskrivna och vilka erfarenheter blir bevarade? Vilka och vems ord bildar berättelsen om Malmö, och i förlängningen Sverige? Därför har konstnärerna fått enskilda uppdrag som på olika sätt kommer att förhålla sig det offentliga rummets sociala-, politiska-, och historiska dimensioner.

Ett initiativ från civilsamhället

Idén om ett permanent antirasistiskt monument väcktes år 2019, då Malmöborna Showan Shattak, Manal Masri, Daniel Diaz, Nicolas Lunabba och Robert Nilsson Mohammadi skrev ett upprop i Sydsvenskan. Malmö stads politiska ledning engagerade sig i frågan och nu drivs projektet av kulturförvaltningen i Malmö stad tillsammans med initiativtagarna, genom föreningen Antirasistiskt monument. Arbetet med antirasistiskt monument är ett nytt sätt för Malmö stad att arbeta med konstprojekt initierat från civilsamhället.

Hur det permanenta verket kommer att se ut eller var det kommer att uppföras är inte bestämt, utan kulturnämnden ska behandla frågan i höst. Om kulturnämnden ger ett positivt beslut om ett permanent verk kommer en designtävling att utlysas i slutet av 2021. Förhoppningen är att en invigning av verket kan genomföras 2023.

– Offentliga konstverk av olika slag brukar ge en fingervisning om vilka erfarenheter och berättelser som blir synliggjorda, och i förlängningen om vilka erfarenheter som ges utrymme att behandlas, bevaras och bli till allmänhetens intresse. Därför blir det här ett viktigt projekt som visar hur erfarenhetsbaserad kunskap och konstnärliga processer kan säga något om Malmös historia, samtid och framtid, säger Rena Baledi och Anna Wahlstedt, projektledarna för Antirasistiskt monument från Malmö stad.

Initiativtagarna, numera föreningen Antirasistiskt monument, tillsammans med projektledarna för Antirasistiskt monument från Malmö stad. Från vänster: Nicolas Lunabba, Showan Shattak, Rena Baledi, Manal Masri, Daniel Diaz och Anna Wahlstedt.