De jobbar för att äldre ska få leva i trygghet
Äldre är en grupp som löper större risk att utsättas för våld och försummelse i nära relationer. I dag får därför de som jobbar i Malmös kommunala verksam-heter utbildning och stöd i att uppmärksamma när äldre far illa i sin egen miljö.
Text: Katarina Löfgren, Vårt Malmö
När det gäller våld i nära relationer är äldre en grupp som är särskilt utsatt.
– Som äldre är man ofta mer isolerad och har kanske levt med det här våldet i väldigt många år. Man ser det inte som det våld som det faktiskt är. Dessutom är äldre också mer sårbara då de är beroende av de få kontakter som finns kvar. Som kvinna är det svårare att lämna en relation då ekonomin kan vara ett hinder och framför allt om man tillhör den äldre generationen som lever i dag, säger Ann-Helen Westerdahl, utvecklingssamordnare, funktionsstödsförvaltningen, i Malmö Stad.
I somras tilldelades hon Ribbingska stiftelsens äldrepris för sitt arbete med att förhindra våld mot äldre och för att hon i decennier arbetat för att äldre ska leva i trygghet.
Tillsammans med Agneta Lundström, aktivitetsledare, och Pia Wirentoft Lindberg, projektledare särskilt boende, båda två i förvaltningen för hälsa, vård och omsorg, jobbar Ann-Helen Westerdahl på olika sätt för att synliggöra och förhindra våld mot äldre i kommunen.
Synliggöra olika typer av våld
Deras uppdrag är bland annat att vara stöd och kontaktpersoner till chefer och medarbetare ute i förvaltningarna när situationer med våld i nära relationer kan uppstå.
– Det handlar mycket om att lyfta kunskapen, diskutera och
synliggöra vad våld är för något. För har man väl börjat att se och uppmärksamma det här, så ser man det överallt, säger Ann- Helen Westerdahl.
Våld mot äldre är liksom våld i nära relationer mer än bara fysiskt och psykiskt.
– Våld kan vara ekonomiskt, materiellt, sexuellt och ibland ren försummelse. Många gånger lever äldre personer i en beroendeställning till en nära anhörig och många känner en oerhörd skam över att bli utsatta för våld. Skammen kan också bli förstärkt av att man vill skydda sitt barn eller barnbarn, den som kanske är förövaren och utsätter en för försummelse, säger Pia Wirentoft Lindberg.
Förändringsprocess
Just försummelse är något de alla tre återkommer till. Det kan bland annat handla om att man inte får tillräckligt med mat varje dag, att man inte får de medicinerna man behöver eller att någon nära anhörig lägger beslag på pensionen när den kommer.
– Jag har träffat flera äldre kvinnor som sover på tvåsitssoffan ute i vardagsrummet, medan det vuxna barnet eller barnbarnet helt enkelt har flyttat in och lagt beslag på sovrummet i lägenheten, säger Ann-Helen Westerdahl.
Arbetet att synliggöra våld mot äldre är en förändringsprocess som kräver tid och tålamod. Det är något Agneta Lundström har erfarenhet av när hon som stöd- och kontaktperson träffar chefer och medarbetare ute i verksamheterna.
– När personalen väl blir upplyst om hur mycket våld som ligger i benämningen våld, har de många gånger egna erfarenheter som de behöver få prata om. Det kan vara tidigare upplevda situationer där de inte alltid vetat hur de skulle agera.
– Men det känns skönt att de öppnar upp och börjar se det här med andra ögon. Det är inte lätt och det tar tid att förändra. Jag brukar säga att det viktiga är att vi ser det, tar tag i det, pratar om det och dokumenterar, säger Agneta Lundström.
Fakta
Det här kan du göra om du upplever att någon äldre är utsatt:
- Gör en orosanmälan till Malmö stads kontaktcenter på telefon 040-34 10 00.
- Har den äldre insatser från förvaltningen för hälsa, vård och omsorg, kan du vända dig dit.
Våga ställa frågan, även om det ibland känns svårt. Det kan så ett frö till förändring: Hur har du det?
På Malmö stads hemsida finns mer information om vad våld i nära relationer innebär och var man kan vända sig för att få stöd:
malmo.se/Fri-fran-vald
Är det akut? Ring alltid 112.
Var uppmärksam på:
- Att man som äldre har ett blåmärke kan också handla om våld i nära relation.
- Om den äldre plötsligt börjat isolera sig och tackar nej till kontakt.
- Om du märker en plötslig förändring – ställ en fråga om vad som har hänt, istället för att utgå från att det är en del av åldrandet.
Malmörapport visar på komplex utsatthet
Personer med funktionsnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp för våld i nära relationer, enligt en färsk Malmö-
rapport.
I en ny rapport granskar Malmö stads ”Forum för demokrati och mänskliga rättigheter” utsatthet i nära relationer. Utsatta kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning, hedersproblematik och utsatta personer för hatbrott är grupper som forumet har valt att fokusera på hittills.
Den senaste rapporten dokumenterar samtalen i forumet med personer som utsatts för våld i nära relationer samt personer som arbetar inom dessa områden.
– Syftet med rapporten är att för de medverkande politikerna synliggöra de problem som finns med utsatthet. Rapporten pekar sedan på verkliga problem ute i samhället, säger Thomas Bull, trygghetsutvecklare och samordnare.
Beroende av andra
Bland annat visar rapporten att gruppen personer med funktionsnedsättning och psykisk funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relationer. Gruppen har också mindre förmåga att påtala att de är utsatta.
– Eftersom funktionsnedsättning ofta innebär att man är beroende av andra för att klara av sin vardag, blir man ju också extra sårbar om man till exempel inte kan påtala för andra vad som händer, säger Thomas Bull.
– Ibland kanske man inte ens förstår att man är utsatt för våld. Om det sedan har pågått under en längre tid, kan det också ha blivit till något som man uppfattar som normalt.
Hörs inte i debatten
Thomas Bull, som har tidigare erfarenhet av brottsbekämpning inom polisen, tycker också att rapporten ger ett svar på varför den här gruppen inte har uppmärksammats och därför är särskilt utsatt.
– Min erfarenhet säger mig att den här gruppen inte syns i inflödet av anmälningar och hörs inte i debatten. Under samtalen har det framkommit att gärningspersonen många gånger finns i den utsattes närhet, säger Thomas Bull.
Läs rapporten här: malmo.se/forumfordemokrati
Våld i nära relationer ökar i helgtider
Det behöver inte handla om att bli slagen eller ens att bli hotad om det.
Våld i nära relationer, för stora som små, kan handla om att friheten blir mindre, orden hårdare och vardagen svårare. Och det kan vara minst lika förgörande som fysiskt våld.
Här kan du få hjälp
Är du eller någon i din närhet i akut fara? Ring alltid 112.
Malmö stad har flera samlade stödfunktioner här:
malmo.se/kriscentrum
- Du som är utsatt, anhörig eller orolig för någon, kan ringa
dygnet runt till journummer
040–29 09 99.
Direktlänkar med kontakter till kvinnojourerna i Malmö:
malmo.se/kvinnojourer
Malmö Kvinnojour når du så här:
- Telefon stödlinje 040–30 11 13
- info@malmokvinnojour.se
- Chatta via hemsidan:
malmokvinnojour.se
Kvinnojouren Öresund & Ungdomsjouren Öresund i Malmö når du här:
- Telefon 040-12 55 86
- info@kvinnojourenoresund.se
- info@ungdomsjourenoresund.se
- Chatta via hemsidorna:
kvinnojourenoresund.se
ungdomsjourenoresund.se
FemCenter kvinnojour i Malmö når du så här:
- Telefon stödlinje 020-55 55 25
- Kontaktvägar via hemsidan:
femcenter.se
- Kvinnofridslinjen har öppet dygnet runt och nås på telefon
020-50 50 50.
- Stödtelefon (även sms) för unga som lever med hedersförtryck:
0723-71 22 49.
- RFSL Rådgivningen Skåne nås på 040-611 99 50.
Här finns länkar till fler ideella kvinno-, tjej- och ungdomsjourer:
Tips, råd och kontakt om du tror att någon blir illa behandlad:
huskurage.se
Du som är under 18 år kan ringa Bris på telefon 116 11.
