$left
$middle

Pia Wirentoft Lindberg, Ann-Helen Westerdahl och Agneta Lundström har som uppdrag att ge stöd till chefer i hemtjänst och grupp- och äldreboende när situationer med våld i nära relationer uppstår. Foto: Miriam Preis

De jobbar för att äldre ska få leva i trygghet

Äldre är en grupp som löper större risk att utsättas för våld och försummelse i nära relationer. I dag får därför de som jobbar i Malmös kommunala verksam-heter utbildning och stöd i att uppmärksamma när äldre far illa i sin egen miljö.

Text: Katarina Löfgren, Vårt Malmö

När det gäller våld i nära relationer är äldre en grupp som är särskilt utsatt.
– Som äldre är man ofta mer isolerad och har kanske levt med det här våldet i väldigt många år. Man ser det inte som det våld som det faktiskt är. Dessutom är äldre också mer sårbara då de är beroende av de få kontakter som finns kvar. Som kvinna är det svårare att lämna en relation då ekonomin kan vara ett hinder och framför allt om man tillhör den äldre generationen som lever i dag, säger Ann-Helen Westerdahl, utvecklingssamordnare, funktionsstödsförvaltningen, i Malmö Stad.

I somras tilldelades hon Ribbingska stiftelsens äldrepris för sitt arbete med att förhindra våld mot äldre och för att hon i decennier arbetat för att äldre ska leva i trygghet.

Tillsammans med Agneta Lundström, aktivitetsledare, och Pia Wirentoft Lindberg, projektledare särskilt boende, båda två i förvaltningen för hälsa, vård och omsorg, jobbar Ann-Helen Westerdahl på olika sätt för att synliggöra och förhindra våld mot äldre i kommunen.

Synliggöra olika typer av våld

Deras uppdrag är bland annat att vara stöd och kontaktpersoner till chefer och medarbetare ute i förvaltningarna när situationer med våld i nära relationer kan uppstå.
– Det handlar mycket om att lyfta kunskapen, diskutera och
synliggöra vad våld är för något. För har man väl börjat att se och uppmärksamma det här, så ser man det överallt, säger Ann- Helen Westerdahl.

Våld mot äldre är liksom våld i nära relationer mer än bara fysiskt och psykiskt.
– Våld kan vara ekonomiskt, materiellt, sexuellt och ibland ren försummelse. Många gånger lever äldre personer i en beroendeställning till en nära anhörig och många känner en oerhörd skam över att bli utsatta för våld. Skammen kan också bli förstärkt av att man vill skydda sitt barn eller barnbarn, den som kanske är förövaren och utsätter en för försummelse, säger Pia Wirentoft Lindberg.

Förändringsprocess

Just försummelse är något de alla tre återkommer till. Det kan bland annat handla om att man inte får tillräckligt med mat varje dag, att man inte får de medicinerna man behöver eller att någon nära anhörig lägger beslag på pensionen när den kommer.
– Jag har träffat flera äldre kvinnor som sover på tvåsitssoffan ute i vardagsrummet, medan det vuxna barnet eller barnbarnet helt enkelt har flyttat in och lagt beslag på sovrummet i lägenheten, säger Ann-Helen Westerdahl.

Arbetet att synliggöra våld mot äldre är en förändringsprocess som kräver tid och tålamod. Det är något Agneta Lundström har erfarenhet av när hon som stöd- och kontaktperson träffar chefer och medarbetare ute i verksamheterna.

– När personalen väl blir upplyst om hur mycket våld som ligger i benämningen våld, har de många gånger egna erfarenheter som de behöver få prata om. Det kan vara tidigare upplevda situationer där de inte alltid vetat hur de skulle agera.

– Men det känns skönt att de öppnar upp och börjar se det här med andra ögon. Det är inte lätt och det tar tid att förändra. Jag brukar säga att det viktiga är att vi ser det, tar tag i det, pratar om det och dokumenterar, säger Agneta Lundström.

Våld i nära relationer ökar i helgtider
Det behöver inte handla om att bli slagen eller ens att bli hotad om det.
Våld i nära relationer, för stora som små, kan handla om att friheten blir mindre, orden hårdare och vardagen svårare. Och det kan vara minst lika förgörande som fysiskt våld.