Communities That Care (CTC), Malmös systematiska trygghetsarbete med att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för barn och unga visar positiva resultat.

Tillsammans för goda uppväxtvillkor

”Tillsammans för goda uppväxtvillkor” är grundtanken i CTC som sedan år 2018 infördes i fem av Malmös områden. CTC är ett vetenskapligt baserat, systematiskt arbete som hämtats från USA och under fem år har anpassats till Malmös förutsättningar. I kort handlar det om att arbeta lokalt med alla de aktörer som har betydelse för barn och unga, från massor av föreningsaktiva vuxna till lärare fritidsledare och skolvaktmästare. Tillsammans arbetar aktörerna i områdesteamen med att stärka identifierade skyddsfaktorer och minska riskfaktorer i området. Hur dessa faktorer ser ut i ett område kan skilja sig helt från ett annat och då görs också helt andra insatser. Insatser som är evidensbaserade enligt den forskning som finns inom CTC.

– Ju fler riskfaktorer ett barn växer upp med desto större är risken att problem utvecklas, exempelvis alkohol-, tobak- och narkotikabruk, våld, ungdomsbrottslighet, psykisk ohälsa och ofullständig skolgång. Ju högre riskfaktorerna är i ett område desto fler barn påverkas av dem och risken att utveckla problem ökar. Höga skyddsfaktorer minskar risken. Genom CTC-arbetet har våra fem områdesteam möjlighet att mäta risk- och skyddsfaktorer, jobba för att förändra dem och följa upp med nya mätningar, säger Per-Erik Ebbeståhl, hållbarhetsdirektör på stadskontoret.

Arbetet ger resultat

En utgångspunkt för arbetet i de olika lokalområdena är mätningar av vilka risk- respektive skyddsfaktorer som finns i området. Risk- och skyddsfaktorer bidrar till en profilbild för området, som uppdateras regelbundet för att aktörerna ska veta om deras insatser ger önskvärt resultat.

Hösten 2021 gjordes en uppföljande mätning med hjälp av cirka 16 000 elever som besvarade en enkät. Den hade 82% svarsfrekvens och analysen av den är nu klar.

– Vi ser en positiv utveckling. Av de risk- och skyddsfaktorer som de fem områdesteamen prioriterat i arbetet har de flesta förändrats i positiv riktning. Det är ett bra resultat. Sedan förra mätningen för två år sedan så har pandemin fört med sig ändrade förutsättningar för samverkan, arbetsmöten och aktiviteter. Att vi trots detta kan se positiva förändringar är bra, säger Per-Erik Ebbeståhl.

Områdesteamen har formulerat totalt 23 mätbara mål för hur de vill förändra de risk- och skyddsfaktorer som de prioriterat i arbetet. Av dessa 23 mål har 14 en positiv utveckling i riktning mot målet. Dessa är lägre, bättre helt enkelt och tre är oförändrade.

– Speciellt i ett av områdena som består av Hermodsdal, Nydala, Augustenborg m.fl. har 18 av 24 riskfaktorer sänkts. Det innebär att den samlade risken att utveckla problem har minskat för barnen i området, förklarar Per-Erik Ebbeståhl.

Nästa steg

– Det är ett långsiktigt utvecklingsarbete och mycket arbete återstår i våra områden. Alla områdesteam behåller sina prioriteringar och nu har de uppdaterat sina handlingsplaner. Dessa sträcker sig över tio år och uppdateras vartannat år. Men vi är glada för att resultatet av mätningen ger en positiv bekräftelse på det arbete som vi påbörjat. Det visar att det går i den riktning vi önskar. avslutar Per-Erik Ebbeståhl.