Publikationer

Organisationens roll i stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning - Intervjuer med personal och chefer. Björne, P och Runesson, I. (2022:1).

Att lära av det som fungerar – En studie av rapporter om avvikelser från förväntad kvalitet. Björne, P och Runesson, I. (2021:1).

Jag trodde det låg på mig…en studie av anhörigas situation vid omfattande omsorg och vård i hemmet. Takter, M. och Andersson, M. (2019:1).

Uppföljning av implementering av Malmö stads rutiner för handläggning, dokumentation och uppföljning av ärenden som gäller missbruk/beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel. Hajny, M. (2015:1).

Åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar – en litteraturöversikt.
Fäldth, F. och Krantz, O. (2014:1).

I transit – ensamkommande barn berättar. Malmsten, J. (2012:1).

Att dra gränser — upplevs etnicitet vara viktigt i arbetet med missbruk och beroende? Nordling, V. (2011:2).

Utvärdering av Malmös MI-satsning — en implementeringsstudie inom missbruks och beroendevården. Laanemets, L och Sjölander J. (2011:1).

FoU Malmö 10 år. Forskning och utveckling inom välfärdsområdet. Jubileumsskrift. Red. Malmsten, J och Pfannenstill, A. (2010:1).

Migrationens utmaningar inom hälsa, omsorg och vård. Malmsten, J. (2010:2).

Att organisera eftervård — lärdomar från Eftervårdsprojektet i Malmö. Nordling, V. (2010:1).

Vikten av mat i hemtjänsten. Stefanovic Andersson, K., Brandt, E., Lindberg, B., Wester, T. och Lintrup, M. (2008:3).

Är hemtjänsten en rosengård? En intervjustudie om den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten. Hansen, L (2008:2).

Havsuttern - ett seniorboende för trygghet och gemenskap. Ekvall, G. (2008:1).

Drömmen om dagcentralen - omsorgsformer och språk bland utlandsfödda äldre i Malmö. Magnusson, F., Löfgren, T., Hjelm, K. (2007:2).

Gör vi vad vi vet? Vet vi vad vi gör? En litteraturstudie om fallskador bland äldre i eget boende. Hansen, L. (2007:1).

Gång med framgång. Att förebygga fallskador bland äldre i Malmö. Rogowski P. (2005:3).

Utan hiss - mera hemtjänst? Om sambandet mellan äldre malmöbors nyttjande av hemtjänst och tillgänglighet i boendet. Ekvall, G. (2005:2).

"Jag förstår inte vad dom säger" - äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg. Linné, S. (2005:1).

Mellan balans och gränsdragning - äldreomsorgspersonal resonerar om etniska relationer. Lill, L. (2004:3).

Kost- och nutritionsrutiner inom äldreomsorgen i Malmö. Persson, M., Stefanovic-Andersson, K., Ulander, K. (2004:2).

Föreningsaktiviteter för äldre invandrare i Malmö. Johansson, C. (2004:1).

Särskilda team i hemtjänsten - bättre än vanlig hemtjänst? Åhsberg, E., Ingvad, B., Elmståhl, S., Ohlsson, A. (2003:5).

Kulturanpassad vård i livets slutskede. Gebru, K. (2003:4).

Rutiner vid medicinsk behovsbedömning. Wallenstein Axelsson, M. (2003:3).

Äldre Malmöbors upplevelse av vårdkedjan från slutenvård till vård- och omsorg i hemmet. Ekvall, G. (2003:2).

Tydlighet i biståndsbeslut. En granskning av beslut om hjälp i hemmet för äldre i Malmö. Halonen, J. (2003:1).

Anhörigas behov av stöd när de vårdar en äldre närstående i hemmet.
Stoltz, P., Nilsson, R. och Willman, A. (2001:7).

Vården kring äldre människor i livets slut. Guedj, G. (2001:6).

Beslut och rutiner för palliativ vård. Gladoic Kostevski, D. (2001:5).

Äldres smärta och ångest vid livets slut. Hanner, S. (2001:4).

Om samverkan kring äldre Malmöbor vid livets slut. Ekvall, G. (2001:3).

Sjukvård och omsorg under sista levnadsåret. En registerstudie av utvecklingen i Malmö under 1990-talet. Östman, O. och Elmståhl, S. (2001:2).

Vård och omsorg samt sjukvård det sista levnadsåret. Nilsson, R. (2001:1).

Välfärdsteknik för äldre personer med psykisk ohälsa. En studie i kommunal vård och omsorg. Hyllinge Eriksson, C. (2022:3).

ADDIE-modellen på svenska - i teori och praktik för kompetensutvecklande insatser. Ekblad, J. & Nemeth, G. (2022:2).

Inte bara sprita händer och kavla upp ärmarna… Erfarenheter från arbetet med att minska smittspridning under andra vågen av covid-19-pandemin.
Andersson, M. (2022:1).

Praktiknära ledarskap i funktionshinderverksamheter. Arvidsson, P. och Björne P. (2021:1).

Öppenvårdshuset Gustav - ett öppenvårdshus för alla. Björne, P., Edvardsson, A., Elmskog, M., Lincoln, M. och De Luca-Nielsen, R. (2018:1).

Varför gör vi på detta viset? Att tänka nytt i förändringsarbete inom äldreomsorgen med fokus på innovationskultur och kunskapsbildning. Andersson, M., Christensen, J. och Hillgren P-A. (2017:1).

På vägen mot självförsörjning. Socialsekreterare och brukare om arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad. Regnell, M. (2014:1).

Som man frågar får man svar - om stöd till anhöriga. Takter, M. (2013).

Trygghetshotellet i Malmö. En utvärdering 2013. Ekvall, G. (2013:2).

Förstärkt hemtjänst – en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal. Condelius, A. och Ekblad, J. (2013:1).

Hjälper hjälpmedel? Om vardagsteknik och kognitiva hjälpmedel för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Koch, I-L. (2012:5).

Brukarundersökning inom missbruks- och beroendevården 2011. Noble, P., Wesser, E. (2012:4).

Skolverksamhet för ensamkommande barn i Malmö stad – en intervjustudie. Eliasson, J. (2012:3).

Utmanande beteende. Utmanade verksamheter. Björne, P., Andersson, I., Björne, M., Olsson, M., Pagmert, S. (2012:2).

Trygghetshotellet i Malmö – utvärdering. Ekvall, G. (2011:3).

Socialsekreterare om missbruksvården i Malmö. Runersten, K. (2011:2).

Att införliva barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sementsova, O. (2011:1).

Den existentiella sidan av åldrandet – inifrån. Rosenberg, C. (2010:6).

Tid för en guldstund. En beskrivning och utvärdering av projektet Guldstunder i de äldres vardag. Lindblad, J. & Gunnefur, L. (2010:5).

Kartläggning av kvalitetsindikatorer i Nationella Kvalitetsregister med relevans för kommunal rehabilitering. Rogowski, P. (2010:4).

Att utnyttja drivkrafter – barnperspektiv i socialtjänstens arbete med föräldrar med missbruksproblem. Hult, B. (2010:3).

Barnperspektiv i ekonomiskt bistånd - att se med barnets ögon. Stridh, J. (2010:2).

Öppenvårdsbehandling för ungdomar i Malmö stad - interna och externa insatser. Gleisner, P. (2010:1).

Teckenspråkig hemtjänst - en intervjustudie med personal och vårdtagare om upplevelser, kommunikation och samarbete. Gunnefur, L. (2009).

Det uppsökande arbetet – vad är det, hur gör vi? Malmsten, J. (2009).

Vem beviljas korttidsplats på Kommunens Rehabiliterings Avdelning (KRA)?
Gulenius, M. (2009).

Pilotprojektet Näktergalen senior - mötet mellan senior och student. Ekblad, J. (2008).

Att bryta fysisk inaktivitet för äldre personer i hemmet – ett steg mot bättre mående. En litteraturstudie om prevention och träningsupplägg ur ett kommunalt perspektiv. Ackermann, K. 2024, nr 64.

Faktorer som påverkar patientsäkerhet i läkemedelsprocessen i kommunal hälso- och sjukvård. Jongmans, K. 2023, nr 63.

Tillitsbaserad styrning och ledning. Fördjupad förståelse är en möjlighet till förändring. Popova, E. 2023 nr 62.

Naturen i vardagen. Betydelser av naturbaserade aktiviteter för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nilson, A. 2023 nr 61.

Digitalt utanförskap. Möjligheter och hinder för äldre personers digitala användning. Sörhede, B. 2022 nr 60.

Vårdplaneringsmötet - en komplex företeelse. Olsson, A. 2022 nr 59.

Ledsagning för att bryta social isolering och bidra till brukares hälsa. Salih, R. 2022 nr 58.

Vi gör så mycket - men hur vi att vi gör rätt? En litteraturstudie om livskvalitet bland äldre personer på särskilt boende. Naxin, S. 2022 nr 57.

Funktionsnedsättning är inte för amatörer. Att vända perspektiven kring fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nordström, M. 2021, nr 56.

Möjligheter och hinder för ett hållbart arbetsliv i hemtjänsten. Huang, I. 2020, nr 55.

Barn har rätt att göra sin röst hörd! Lindfors, E. 2020, nr 54.

Ja visst gör det ont när det brister - självskadebeteende inom PK1 och hur vi arbetar förebyggande. Persson, J. 2020, nr 53.

Hälsointerventioner för att åldras och må bra. Sjöberg, C. 2020, nr 52.

Från daglig verksamhet till arbete. Oredsson, F. 2019, nr 51.

Korttidsvistelse. Löfstedt, A. 2019, nr 50.

Flerspråkighet. Hayden, J. 2019, nr 49.

Personlig assistans. Ydrefelt, S. 2019, nr 48.

Att stärka anpassning vid värmeböljor. Jakobsson, E. 2019, nr 47.

Detta vet vi, men hur gör vi? Ett arbete kring implementering av BPSD-registret. Grundström, M. 2019, nr 46.

Tvärprofessionella vårdplaneringsteam i kommunal verksamhet. Feuk, B. 2018, nr 45.

AKK stärker självbestämmandet. Rabal, N. 2017, nr 44.

Psykisk funktionsnedsättning i vardagen. Kondoudios, K. 2017, nr 43.

Aspekter av trygghet. Larsén, G. 2016, nr. 42.

Berättandets kraft. Björne, M. 2016, nr. 41.

Relationer som redskap för stöd och service. Warnerbring, J. 2016, nr 40.

Den sociala aktivitetens betydelse vid demenssjukdom. Kongo, H. 2016, nr 39.

Kommunikationsfaktorer inom äldreomsorgen. Roslund, R. 2016, nr 38.

Miljö, hemlikt och hemkänsla i särskilt boende. Dahlbacka, I. 2016, nr 37.

Vilka är vi som har inflytande över brukarnas liv? Hermansson, H. 2015, nr 36.

Afasi - när orden tryter. Olsson, M. 2015, nr 35.

En kommunikativ miljö - en förutsättning för delaktighet och självbestämmande hos personer med omfattande intellektuell funktionsnedsättning. Thulin, K. 2015, nr 34.

KASAM i LSS - en möjlighet för brukaren att vara huvudperson i sitt eget liv. Åkesson, A. 2015, nr 33.

Active Support - en modell för att öka brukarens engagemang i vardagen. Johansson, P. 2014, nr 32.

Åldrande och demens hos personer med utvecklingsstörning. Appelgren, M. 2014, nr 31.

Effekten av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Svedman, A. 2014, nr 30.

Från fattighus till LSS. Andkvist, J. 2014, nr 29.

Min eller din verklighet – hur uppfattar vi världen? Sinnesupplevelser inom autismspektrum. Johansson, M. 2013, nr 28.

Återhämtning från psykisk ohälsa. Isaksson, L. 2013, nr 27.

Sexualitet och personer med utvecklingsstörning. Kunskap, attityder, möjligheter och makt. Bahrmark, I. 2013, nr 26.

Lex Sarah… vad händer? Stråth, A. 2013, nr 25.

Kultur och hälsa i hemvården. Martinsson, E. 2012, nr 24.

Effekter av fysisk träning hos personer med demenssjukdom. Jeglertz, K. 2012, nr 23.

Komplext - ADHD, depression och stress hos barn/ungdomar inom autismspektrum. Stark, J. 2012, nr 22.

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Hallgren-Lindgren, N. 2012, nr 21.

Allting har ett samband. Kommunikation, stress, kompetens och bemötande. Andersson, I. 2011, nr 20.

Bostad med särskild service enligt LSS. Din arbetsplats eller min bostad? Hansson, N-E. 2011, nr 19.

Mötet mellan anhöriga och personal inom LSS. Walter, A. 2011, nr 18.

Diskriminering som vardagsföreteelse för brukare med funktionsnedsättning enligt LSS. Nilsson, V. 2010, nr 17.

Kommunikationsstöd för personer med autism. Stalbohm, P. 2010, nr 16.

HBT och åldrande. Kärvemo, D. 2010, nr 15.

Meningsfull sysselsättning. Om normalisering, delaktighet och identitetsskapande för personer med funktionsnedsättning. Lagerstedt, O. 2010, nr 14.

Rollen som biståndshandläggare. Fröjdlund-Göransson, L. 2009, nr 13.

Sensorisk integration — en grund för meningsfull aktivitet för personer med omfattande utvecklingsstörning? Hansson, S. 2009, nr 12.

Livskvalitet för brukare inom LSS - finns det? Magnusson Skjöndal, L. 2009, nr 11.

Språkhinder i sjukvården. Torrillas, M. 2009, nr 10.

Äldres tankar kring social samvaro. Ståhlberg, M. 2009, nr 9.

Det ska va' gott att leva - hälsofrämjande dagverksamheter. Benediktson, E. 2009, nr 8.

Livets sista tid – om brytpunktssamtal i äldrevården. Hylén, L. 2008, nr 7.

Kundval inom äldreomsorgen. Hansson, V. 2008, nr 6.

Kvalitet i vården med fokus på äldre invandrare. Strand, M. 2007, nr 5.

Flerspråkig hemtjänst. Hedlund, M. 2007, nr 4.

Det goda ledarskapet - de senaste årens forskning om äldreomsorgens ledarskap för första linjens chefer. Klang Vänerklint, E. 2007, nr 3.

Venösa bensår – hur kan de förebyggas och behandlas. Salehpour, S. 2007, nr 2.

Hur ser vården ut idag för individer med psykisk ohälsa och funktionshinder? Kan den bli bättre? Holmgren, J. 2007, nr 1.

Trygga barnet - tidiga samordnade insatser för barn som kan hamna i kriminalitet. Mallén, A, Basic, G och Burcar Alm, V. Lund: Media-Tryck. (2023). Brås webbplats.

Barns delaktighet och aktörskap i mötet med socialtjänstens öppenvård. Markström. A. (2024). Malmö universitets webbplats

Utvärdering av en utbildningsinsats om våld på familjecentraler.
Fäldtman. A. och Björkhagen Turesson, A. (2021:2).

How are children’s rights to housing, safety and protection implemented in practice in Malmö? Björkhagen Turesson A. Staaf, A. (2021).

Passing laws is not enough to change staff practice: The case of legally mandated “incident” reporting in Sweden. Björne, P. (2021).

As if living like others: An idealisation of life in group homes for people with intellectual disability. Björne, P. (2020).

Hemlösa barns vardagsliv i Malmö - utifrån ett barnperspektiv. Björkhagen, A. (2019:4).

Från policy till praktik – en studie av organisering inom funktionshinderområdet. Arvidsson, P. (2019:3), Malmö universitet.