Gunilla Andersson, miljöstrateg i Malmö stadSå arbetar Malmö för ett hållbart matsystem med god eftersmak
Mat påverkar långt mer än vad vi lägger på tallriken. Genom hållbara måltider, smarta inköp, skydd av jordbruksmark och ökad kunskap arbetar Malmö stad för ett matsystem som håller både idag och i framtiden.
Bakom varje måltid finns ett system som sträcker sig långt bortom köket
Mat är något av det mest vardagliga vi har. Det är inte ofta vi tänker på var den kommer ifrån eller vad som krävs för att den ska hamna på våra tallrikar. Bakom maten finns ett nätverk av människor, resurser och processer som påverkar allt från biologisk mångfald och klimat till hälsa, beredskap och livsmedelsproduktion. Det är det systemet Malmö stad vill vara med och utveckla. För ett hållbart matsystem handlar inte bara om vad vi äter i dag. Det handlar också om att framtidens Malmöbor ska kunna odla, producera och njuta av mat även i morgon.
”Mat berör alla. Alla äter varje dag och alla har en relation till mat. Det gör frågan både personlig och samhällsviktig”, säger Gunilla Andersson, miljöstrateg på Malmö stad.
Malmö är en hungrig stad och serverar 60 000 måltider om dagen
När man pratar om livsmedelssystem är det lätt att tänka på lantbruk, livsmedelsindustri eller matbutiker. Men Malmö stad är själv en av de största aktörerna i systemet.
Varje dag serveras omkring 60 000 måltider i förskolor, skolor, äldreboenden och LSS-verksamheter. Det innebär att de beslut som fattas kring menyer, råvaror och inköp får stor betydelse långt utanför kommunens egna verksamheter. Genom upphandlingar och måltidsverksamhet kan Malmö stad påverka både vilka livsmedel som produceras och hur de produceras. Varje inköp blir en signal till marknaden om vilken typ av mat som efterfrågas.
”När vi som kommun köper in så stora volymer får vi också möjlighet att påverka utvecklingen. Det handlar inte bara om vad vi serverar utan också om vilka värden vi vill stödja genom våra inköp”, säger Gunilla Andersson.
Från klimatmål till ett gott mål på tallriken
Maten är en viktig del av klimatutmaningen. Globalt står livsmedelssystemet för en betydande del av världens utsläpp, och även på lokal nivå spelar maten en viktig roll i klimatarbetet. Därför har Malmö stad under lång tid arbetat med att minska klimatpåverkan från den offentliga måltidsverksamheten.
Resultaten är tydliga. Mellan 2002 och 2020 minskade klimatavtrycket från maten som serveras i Malmö stads verksamheter med omkring 30 procent.
Insatser vid matborden som gett tydliga resultat
Det minskade klimatavtrycket från maten i Malmö stads verksamheter beror inte på en enskild åtgärd utan en kombination av flera insatser.
- Matsvinnet har reducerats.
- Växtbaserade alternativ har fått större plats på menyerna.
- Andelen rött kött har minskat.
- Kockar, pedagoger och vårdpersonal har fått stöd och utbildning för att utveckla nya arbetssätt.
Det handlar inte om att kompromissa med matupplevelsen. Tvärtom.
”Om maten inte är god spelar det ingen roll hur hållbar den är. Ska förändringen hålla över tid måste människor vilja äta maten också”, säger Gunilla Andersson.
Det är en viktig princip i Malmö stads arbete: hållbarhet måste fungera i praktiken, i varje måltid och för varje matgäst.
Jordbruksmarken i centrum när Malmö växer
Malmö är en växande stad. Fler människor behöver bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Samtidigt ligger staden mitt i ett av Sveriges mest produktiva jordbrukslandskap.
Här uppstår en av de mest långsiktiga målkonflikterna i arbetet för ett hållbart matsystem. Kommunen förfogar över tusentals hektar jordbruksmark. Marken producerar mat i dag, men är också attraktiv för framtida stadsutveckling. När staden växer behöver varje beslut vägas noggrant.
Jordbruksmarken – en resurs som lånas av framtiden
”Jordbruksmark är en ändlig resurs. Bygger vi på den är den i praktiken borta för mycket lång tid framöver”, säger Gunilla Andersson.
Till skillnad från många andra resurser går matjord inte att ersätta snabbt. Det kan ta hundratals eller tusentals år för ny jord att byggas upp naturligt. Därför handlar frågan inte bara om dagens behov utan också om framtida generationers möjligheter att producera livsmedel.
I Malmö blir jordbruksmarken på så sätt en fråga om långsiktigt ansvar. Hur mycket jordbruksmark behöver staden bevara för att kunna bidra till framtidens livsmedelsförsörjning? Och hur kan staden fortsätta växa utan att samtidigt bygga bort sina viktigaste produktionsresurser?
Ett hållbart matsystem är mer än en klimatfråga
Klimatet är en viktig del av omställningen, men Malmö stad ser hållbar mat som något större än utsläppsberäkningar.
Hur maten produceras påverkar markens bördighet, den biologiska mångfalden, vattenkvaliteten, djurens välfärd och människors arbetsvillkor. Ett livsmedel kan ha låg klimatpåverkan men samtidigt innebära andra hållbarhetsutmaningar. Därför försöker kommunen arbeta med flera perspektiv samtidigt.
”Om man bara tittar på klimatet riskerar man att missa andra viktiga värden. Ett hållbart matsystem måste fungera socialt, ekologiskt och ekonomiskt samtidigt”, säger Gunilla Andersson.
Det handlar också om att stärka kunskapen om matens hela värdekedja. Från jord till bord och tillbaka till jorden igen. Från produktion och transport till konsumtion, återbruk av näringsämnen och minskat avfall. När fler förstår sambanden blir det också lättare att göra val som bidrar till ett mer hållbart matsystem.
Mat som beredskap, kunskap och gemenskap
Frågan om mat har fått en ny betydelse de senaste åren. Krig, energikriser och klimatförändringar har tydliggjort hur beroende samhället är av fungerande livsmedelsförsörjning. Därför handlar ett hållbart matsystem inte bara om miljö och klimat. Det handlar också om beredskap. Men när Gunilla Andersson pratar om beredskap börjar hon inte med lagerhållning eller krisplaner. Hon börjar med människor. Om vi känner våra grannar. Om vi vet hur mat produceras. Om vi kan odla något tillsammans med våra grannar. Om lokalsamhället har kunskap och sammanhållning. Där finns en viktig del av motståndskraften.
”Beredskap handlar också om relationer. Om människor känner varandra och kan hjälpa varandra står vi starkare när något oväntat händer”, säger Gunilla Andersson.
Därför stödjer Malmö stad bland annat stadsodlingar och olika initiativ som stärker kunskapen om matproduktion. Det ger inte bara ekologiska vinster utan också sociala värden i form av möten, lärande och gemenskap.
Ett matsystem som håller för framtiden
Arbetet för ett hållbart matsystem sträcker sig över många områden samtidigt. Det handlar om klimatsmarta goda måltider, minskat matsvinn och hållbara inköp. Om att skydda jordbruksmark och stärka den biologiska mångfalden. Om bättre beredskap och ökad kunskap om maten, från var den kommer ifrån till vilken roll vi själva spelar i matsystemet.
Men ytterst handlar det om något ganska enkelt: att maten ska räcka även i framtiden. För människor som lever i Malmö i dag. Och för dem som kommer att leva här om femtio eller hundra år. Ett hållbart matsystem handlar därför inte bara om vad som ligger på tallriken nu. Det handlar om att skapa förutsättningar för framtidens måltider, framtidens odlingar och framtidens Malmö. Lyckas vi med det är allt gott.
Mer om jordbruk, beredskap och odling
Sidan senast uppdaterad: