Facebook och Instagram är digitala mötesplatser. För att de ska bli härliga och bra mötesplatser krävs aktiv moderering. Det vill säga, du som är ansvarig för en Facebooksida och/eller Instagramkonto ska ta bort kommentarer som strider mot Malmö stads riktlinjer, samt vara aktiv i att svara och bemöta kommentarer, m.m.
Emojier är en naturlig del av sociala medier men använd dem med försiktighet. Emojier får aldrig beskrivas med tecken, till exempel :-). De kan vara svåra både för människor och skärmläsare att tolka och förstå.
Förtroendekriser uppstår när ord och handling inte går ihop. Dvs. man uttrycker något eller agerar på ett sätt som inte stämmer överens med organisationens värderingar och varumärkeslöfte.
Så kallade hashtaggar (#) används framför ord för att kategorisera inlägg. Dessa används i de flesta sociala medier (Twitter, Instagram, TikTok + m.m.) och hashtaggarna blir automatiskt till länkar till andra inlägg med samma hashtag.
Många gånger i sociala medier handlar det lika mycket om att kunna bli nådd och vara tillgänglig som det handlar om att nå ut med sitt eget budskap. Sociala medier handlar mycket om att göra sig sökbar och tillgänglig, på rätt plats vid rätt tillfälle.
Det är positivt att Malmö stads medarbetare använder sociala medier, så väl i tjänsten som privatpersoner. Att vara en ambassadör i det här fallet innebär att du har ett personligt konto i sociala medier som du använder för att skriva om ditt jobb, din arbetsplats eller delar tankar, idéer och erfarenheter inom ditt expertisområde.
För en dialog, inte en monolog. Det är omöjligt att bygga relationer genom att bara informera om saker och ting.
Rättshaverister brukar ställa aggressiva och upprepade krav, komma med dramatiska anklagelser, ha en verklighetsuppfattning som skiljer sig från andras och har ofta svårt att förstå hur andra tänker.
Det har tyvärr gått lite inflation i användning av begreppet trollande eller trollning. Det används lite slarvigt om alla typer av rasistiska, provocerande eller kontroversiella inlägg eller för näthatare och nätmobbare. Men det är viktigt att inte blanda ihop dessa begrepp.
Vi som myndighet får finna oss i att människor blir besvikna, arga eller upprörda över hur vi gör vårt jobb. Här finns tips på hur du kan tänka när du möter negativ kritik.
När du väl har skapat ett konto är det dags att bygga nätverk för att få spridning på dina inlägg. Relationer är grunden i nätverk inom sociala medier. Läs gärna mer under avsnittet Relationer – var rädda om varandra .
När du väl har skapat ett konto är det dags att bygga nätverk för att få spridning på dina inlägg. Relationer är grunden i nätverk inom sociala medier. Läs gärna mer under avsnittet Relationer – var rädda om varandra .
Det händer att Malmö stads medarbetare blir uthängda, kränkta och/eller hotade i sociala medier på olika sätt. Det kan vara telefonsamtal som spelas in och läggs ut på sociala medier, mejl i tjänsten som skärmdumpas och publiceras i sociala medier, utdrag från tjänsteskrivningar eller inlägg i sociala medier som publiceras.
Tonaliteten skiljer sig något i sociala medier jämfört med traditionella informationskanaler. Detta är mycket för att ge förutsättningar för en dialog. Malmö stad vill ha en lättsam, positiv, varm och enkel tonalitet i sociala medier. Det ska kännas inbjudande att prata med oss i sociala medier.
Det är lätt att bli avskräckt när man som organisation får negativa kommentarer i sina sociala kanaler, framförallt de som också ligger i gråzonen och gränsar till hat, rasism eller sexism.