Kriskommunikation i sociala medier
Vid olika oönskade händelser och krissituationer är Malmöbornas behov av information stort. Sociala medier är viktiga kanaler för att nå ut med korrekt information och för att minska risken för att felaktig information sprids.
Studier visar att vi människor har svårt att hantera brist på information. Vid oönskade händelser är informationsbehovet stort och det är lätt att ett informationsvakuum uppstår. I ett sådant vakuum är vi mer benägna att ta till oss felaktig information hellre än att ha ingen information. Det är i informationsvakuumet som rykten och felaktigheter uppstår – ibland av den enkla anledning att i brist på information försöker personer skapa en egen förståelse och bild av det som hänt eller händer. Men det är också i vakuumet som krafter som medvetet vill sprida desinformation har en fördel och möjlighet att göra detta framgångsrikt.
Felaktig information är därför alltid vanligt vid kriser oavsett om den är spridd med goda avsikter eller medvetet vilseledande.
Foto: MSB Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörning
Så kommunicerar du i sociala medier vid en kris
Börja med kriskommunikation redan vid den initiala bedömningen av en händelse för att det informationsvakuum som ofta uppstår vid samhällsstörningar ska bli så litet som möjligt. När man kommunicerar tidigt konkurrerar man med färre motbilder. Då kan man ägna tid åt att kommunicera om situationen istället för att hantera rykten och vilseledande information.
Gör ett inlägg i relevanta kanaler där du:
- Berättar vad vi vet
- Hänvisar till bekräftad information från relevanta myndigheter
- Uppmanar människor att vara källkritiska
- Uppmanar människor att inte sprida vidare obekräftade uppgifter
- Uppmanar människor att inte sprida bilder på drabbade
Uppdatera i samma inlägg när ny information kommer, då risken är att inlägg med gammal information fortsätter spridas om du gör ett nytt.
