Vi har återställt vattendjupet i Södra varvsbassängen och kapslat in gamla föroreningar så att växter, fiskar och andra vattenlevande djur kan trivas här. En grundare bassäng innebär också en tryggare miljö för alla som vistas i området.
Malmö fick en hamn i slutet av 1700-talet. Då grävdes hamnbassänger och kanaler ut och vattenfylldes så att fartyg och varor kunde komma närmare staden. Södra varvsbassängen och Varvskanalen med sina kajer är ett arv från 1870-talet och intimt förknippat med Kockumsvarvet. Här skulle större fartyg kunna byggas och sjöättas, vilket ställde krav på rejäla vattendjup. Oftast 8 meter, med en variation mellan 6 och 11 meters djup. När varvet lades ner i slutet av 1900-talet var vattnet i bassängen kolsvart, dels på grund av djupet, dels av virvlande bottensediment som dessutom var kraftigt förorenat. Solljuset nådde inte ner till botten, vilket är en förutsättning för liv.
På båda sidor om Södra varvsbassängen har bostäder och verksamheter ersatt tidigare industrier och upplagsområden. Uppgrundningen av bassängen har gjorts för att höja kvaliteten på vattnet och att öka den biologiska mångfalden under ytan, men också för att det ska vara säkrare att vistas i området kring vattnet.
Södra varvsbassängen. Foto: Michael Palmgren
Arbetet med att grunda upp Södra varvsbassängen startade 2022 och var klart ett år senare, hösten 2023. Nu är vattnet betydligt klarare än innan och det går att se ner till sandbotten från kajkanterna.
Södra varvsbassängen. Foto: Michael Palmgren
tNyinflyttad abborre i Södra varvsbassängen. Foto: Michael Palmgren
Efter uppgrundningen är vattnet i Södra varvsbassängen och Varvskanalen 4 meter djupt. Från kajkanten syns sandbotten med ålgräs och steniga rev där tång, fiskar, musslor, krabbor och andra vattenlevande djur och växter kan trivas. Varvsbassängen är nu en plats för livet ovanför och under vattenytan.
Sidan senast uppdaterad:
Malmös äldsta torrdocka från 1857 är en spännande rest från Kockums varvsindustri. Den tidigare fartygsdockan förvandlas till en levande mötesplats med nya funktioner, samtidigt som den blir ett minnesmärke över en lång epok i Malmös historia.
I den historiska miljön på Universitetsholmen ska en ny byggnad ta plats mellan Neptunigatan och Bassängkajen, bredvid universitetsbyggnaden Niagara. I Amphitrite ska delar av Malmö Universitets verksamhet flytta in.
Vi har byggt en bro tvärs över Södra Varvsbassängen. Via Styrmansbron kan du som cyklar, går och åker buss lättare ta dig till och från Västra Hamnen. Mer Malmö åt alla!
Efter några somrar med tillfälliga planteringar får Masttorget permanenta träd och buskar. Masttorget ska bli ett mer levande torg, med mer grönska och krontäckning, samt bättre hantering av dagvatten vid regn.
På Ångfärjekajen i den östra delen av Varvsstaden blir det mer plats vid vattnet, för fler. Kajen har fått ny markbeläggning, pollare samt nya bänkar av H-balkar och solitt ekträ. Kajstråket ska kompletteras med träd och andra planteringar.
Våren 2025 börjar vi plantera en urban skog vid den gamla färjeterminalen i Nyhamnen. Här kommer vi testa metoder för framtidens urbana grönska, samtidigt som kajen blir en grön oas för både människor och djur.
