Malmö stad
$left
$middle

Gamla Dockan

Malmös äldsta torrdocka från 1857 är en spännande rest från Kockums varvsindustri. Nu förvandlas den tidigare fartygsdockan till en levande mötesplats med nya funktioner, samtidigt som den blir ett minnesmärke över en lång epok i Malmös historia.

Ett stycke varvshistoria

Gamla Dockan, ”Docka 1” eller ”Lilla Dockan” som arbetarna på Kockums skeppsvarv sade, genomgår just nu en förvandling – från övergiven torrdocka till mötesplats för dagens Malmöbor och besökare. Dockan är från 1857 och rymmer flera olika tidslager samt mycket malmöitisk varvshistoria.

Dockan kompletteras med trappor, sittplatser och nya räcken. De befintliga metalltrapporna från 2012 får sällskap av fler trappor och leder nedför en glacis (stensatt sluttning) till sittbänkar på den breda dockvallen. Framför dem blir det nya räcken mot torrdockans branta gradänger och botten.

Träd och annan grönska

På vardera långsida om dockan planteras träd, 12 stycken grönskande lövträd i form av berlineral och korstörne samt ett stort, grönt cederträd. Mellan dockans stora stenblock finns numer växtlighet som sått och rotat sig själv och ofta blommar, ett fint komplement i en miljö som i övrigt mest består av sten. Att låta den spontana växtligheten få bre ut sig på platsen är ett medvetet val från stadens sida. Viss skötsel och röjning kommer emellanåt att ske.

Enkel ritning över området kring torrdockan med de nya träden utmarkerade.

Planritning över torrdockan, med dockporten mot varvsbassängen till höger. Det gamla pumphuset står kvar i mitten av dockans södra sida. Här syns också var de nya träden planteras: berlineral (ljusgrön), korstörne (gul) och ceder (blågrön).

Gammalt pumphus och ny passage

Konstruktionen över dockporten är från 1960-talet. Här anläggs en ny, säker passage för gående som gör att stråket längs Varvskanalen mellan Pråmkajen och Ångfärjekajen förtydligas och förbättras. När den nya bron är på plats blir passagen tillgänglig för allmänheten.

Det före detta pumphuset på dockans södra sida, en liten byggnad från mitten av 1800-talet, genomgår nu en kulturhistorisk renovering. Pumphuset kommer att återställas till ursprungligt skick med linoljemålat trä och andra detaljer. Det fyller dock inte längre samma viktiga funktion som tidigare, när dockan och dockporten behövde tömmas på vatten eller fyllas på nytt när arbetet avslutats och fartygen var redo att gå av stapeln, ut i havet.

Svartvit arkivbild av exteriörer kring Lilla Dockan som visar delar av torrdockan, Kockums maskinverkstad och den spetsiga skyddsrumsbyggnaden "Toppen".

Området kring Lilla Dockan 1944. Bilden visar delar av torrdockan, Kockums maskinverkstad och den spetsiga skyddsrumsbyggnaden "Toppen". Foto: Kockums Mekaniska Verkstads AB, Malmö stadsarkiv.

Tidplan

Arbetet med att färdigställa dockan, pumphuset och marken runtomkring beräknas vara klart våren 2025. Den nya bron anläggs senare under året, träden planteras hösten 2025.

Varför gör vi detta?

Genom färdigställandet av den gamla torrdockan och marken runtomkring får Malmöborna en ny mötesplats, med möjlighet att ta del av både den unika miljön och platsens historia.

Den nya bebyggelsen i Varvsstaden med bostäder, kontor och serveringar söder om torrdockan blir tillgänglig även norrifrån. Mötesplatser, stadsliv och aktiviteter är ett viktigt mål inom detta projekt, som även ska tillgodose en god stadsmiljö och en förstärkt Malmöidentitet utifrån den lokala varvshistorien.

Svartvit arkivbild av en blåval i torrdocka, omgiven av nyfikna människor. På bilden finns handskriven text med datum, plats och vad det är för slags val.

Inte bara fartyg. Under en vecka i januari 1932 visades i Lilla Dockan en ilandfluten blåval upp inför nyfikna människor. Foto: Hamndirektionen i Malmö, Malmö Stadsarkiv.

Sidan senast uppdaterad:

sv