Malmös äldsta torrdocka från 1857 är en spännande rest från Kockums varvsindustri. Den tidigare fartygsdockan förvandlas till en levande mötesplats med nya funktioner, samtidigt som den blir ett minnesmärke över en lång epok i Malmös historia.
Gamla Dockan, ”Docka 1” eller ”Lilla Dockan” som arbetarna på Kockums skeppsvarv sade, har förvandlats från övergiven torrdocka till en mötesplats för dagens Malmöbor och besökare. Dockan är från 1857 och rymmer flera olika tidslager samt inte minst mycket malmöitisk varvshistoria.
Dockan har kompletterats med trappor, sittplatser och nya räcken. Metalltrapporna från 2012 har fått sällskap av fler trappor nedför en glacis (stensatt sluttning) till sittbänkarna som står på dockvallen. Framför dem finns nya räcken mot torrdockans branta gradänger och botten.
Vid dockans långsidor finns nu 12 stycken lövträd, berlineral och korstörne, och norr om dockporten ett stort cederträd. Mellan de stora stenblock som utgör dockans gradänger finns växtlighet som sått och rotat sig själv och ofta blommar – ett fint komplement i en miljö som i övrigt mest består av sten. Att den spontana växtligheten har fått bre ut sig på platsen är ett medvetet val från stadens sida. Viss skötsel och röjning kommer emellanåt att ske.
Över dockporten läggs en helt ny gångbro som blir en viktig del av kajstråket längs med Södra varvsbassängen. Via bron går det alltså att passera Gamla Dockan närmast vattnet utan att behöva ta vägen runtom dockan. Den smörgula dockportsbron är 13 meter lång och 3 meter bred. Bron är tillverkad i stål och FRP, ett lätt och starkt kompositmaterial.
Det gamla pumphuset på dockans södra sida är en liten byggnad från mitten av 1800-talet som återställts till ursprungligt skick, med linoljemålat trä och andra detaljer. Pumphuset fyller dock inte längre samma viktiga funktion som tidigare, när dockan och dockporten behövde tömmas på vatten eller fyllas på nytt när arbetet avslutats och fartygen var redo att gå av stapeln, ut i havet.
Dockportsbron kom svävande i luften och lyftes på plats med hjälp av en kranbil.
Den nya dockportsbron ligger precis vid Södra varvsbassängen, med den röda fackverksbron Beijers bro i bakgrunden.
Arbetet med att färdigställa dockan, pumphuset och marken runtomkring, liksom plantering av alla träd är klart. Den nya bron över dockporten är på plats, nu återstår bland annat markarbeten och installation av belysning. Bron öppnar för allmänheten innan påskhelgen 2026.
Området kring Lilla Dockan 1944. Bilden visar delar av torrdockan, Kockums maskinverkstad och den spetsiga skyddsrumsbyggnaden "Toppen". Foto: Kockums Mekaniska Verkstads AB, Malmö stadsarkiv.
I Gamla Dockan får Malmöborna en ny mötesplats, en alldeles unik miljö med lång historia. Den nya bebyggelsen i Varvsstaden med bostäder, kontor och serveringar söder om torrdockan blir nu tillgänglig även norrifrån. Det är en stadsmiljö med mycket karaktär och en stark identitet hämtad från stadens långa varvshistoria.
Inte bara fartyg! Under en vecka i januari 1932 visades i Lilla Dockan en ilandfluten blåval upp inför nyfikna människor. Foto: Hamndirektionen i Malmö, Malmö Stadsarkiv.
Sidan senast uppdaterad:
Vi har återställt vattendjupet i Södra varvsbassängen och kapslat in gamla föroreningar så att växter, fiskar och andra vattenlevande djur kan trivas här. En grundare bassäng innebär också en tryggare miljö för alla som vistas i området.
Det tidigare varvsområdet ska omvandlas till en tät och livfull stadsdel med bostäder, kontor, service och gröna offentliga rum. Samtidigt tas platsens historia tillvara genom att byggnader med högt kulturhistoriskt värde bevaras och återbrukas.
Nu finns en ny stadsdelspark i Varvsstadens sydvästra del. Solhöjdsparken får sin karaktär från av en stor, återbrukad stålkonstruktion från Kockumstiden och innehåller bland annat en lekplats, gräsytor samt många träd och blommor.
Ett tätare Malmö innebär fler hårdgjorda ytor. Nu ser vi över möjligheten att minska dagvattenflödet i Risebergabäcken och på så sätt minska risken för översvämningar och förbättra vattenkvaliteten.
Området kring Malmö centralstation ska bli bättre anpassat för bussar och cyklister. Dessutom blir gatumiljön grönare och mer trivsam. Malmö C ska helt enkelt bli en ännu bättre knutpunkt för hållbart resande. Mer Malmö åt alla!
Stationsparken i Klagshamn har under det senaste året genomgått en förvandling med blomsterrabatter från sol till skugga och ny mötesplats med kulturhistoriska anor. Arbetet med parken blev klart sommaren 2024.
