Hela Sorgenfri växer

Marken i kvarteret Degeln är idag i privat ägo förutom fastigheten Degeln 5, som tillhör Malmö stad. I den västra delen av kvarteret finns rester av en gammal trädgård med äldre fruktträd, som i framtiden kan omvandlas till en offentlig park.

Den aktuella fastigheten ligger direkt öster om Södra kyrkogården och kan bli en del av det gröna stråk som leder genom kyrkogårdarna till Föreningsgatan och St Pauli kyrka. Längre fram i tiden kan detta gröna stråk komma att sträcka sig ännu längre österut mot Östra kyrkogården på andra sidan kontinentalbanan. Denna gröna koppling kan utformas på olika sätt och antingen gå genom kvarteret eller längs gatorna, så länge dagens verksamheter finns kvar.

Kvarteret Degeln var länge obebyggt förutom gården Agneslund, som låg i dess nordvästra hörn. Genom kvarteret gick, i nordsydlig riktning, ett stickspår ner till renhållningsverket söder om Sorgenfrivägen. Agneslundsgårdens byggnader fanns kvar till 1970-talet. I kvarterets östra del byggdes en farmaceutisk industri upp på 1970-talet. Det var Ferrosan som expanderade eller eventuellt flyttade sin verksamhet hit från kvarteret Smedjan. Idag är det företagen QPharma och Magle Chemoswed AB som är verksamma här.
Utmed Sorgenfrivägen i södra delen av kvarteret byggde MKB 1972 ett parkeringsdäck. Den farmaceutiska industrin i kvarterets östra del är uppförd från 1970-talet och framåt i tegel, plåt och betong.

All mark i kvarteret Grytan ägs av privata fastighetsägare, utom Grytan 4 som upplåts med tomträtt av Malmö stad.

Kvartet Grytan Här finns idag ett bostadshus med lägenheter och verksamhetslokaler integrerat, såkallade bokaler. I kvarteret huserar även en grundskola och gymnasieskola i både nybyggda och äldre lokaler.

En av de tidigaste industrierna i Norra Sorgenfri var en kvarnstens- och slipskivefabrik i nordvästra hörnet av nuvarande kvarteret Grytan. Vid Östra Farmvägen etablerades 1929 G. A. Wangels färgeri & kemiska tvättanstalt, som var i bruk åtminstone fram till 1960-talet. En långvarig verksamhet i kvarteret Grytan var korvskinnstillverkaren AB Tripasin som grundades 1937 och lade ner 2005. Maskinerna som torkade korvskinnen var 75 meter långa - därav fabriksbyggnadens långsträckta form. På tomten öster om AB Tripasin, vid Industrigatan låg telegrafverkets förråd från 1930-talet.

All mark inom kvarteret Spiralen ägs av privata fastighetsägare Spiralen har länge varit en plats där konstnärskollektiv och kulturföreningar har huserat. Idag finns bland annat ett studieförbund i det gamla industrikvarteret.

Här låg tidigare räknemaskinstillverkaren Addo som till stora delar präglat området. Det gamla Addohuset är karaktärsskapande i kvarteret och bör införlivas i ny bebyggelse på ett omsorgsfullt sätt. Innergården i Addo, närmast Industrigatan, kan i framtiden utvecklas till en offentlig miljö med småskaliga verksamheter i form av handel, caféer eller dylikt. Resterna av det gamla järnvägsspåret genom kvarteret utvecklas till ett grönt allmänt stråk som ska ansluta till en ny större park mot Industrigatan.

Malmöföretaget AB Addo tillverkade mekaniska räkneapparater och grundades 1918 av kusinerna Hugo Agrell och Oscar Printz. Då låg lokalerna på Skolgatan, men 1933 flyttade man till verksamheten till kvarteret Spiralen, i den före detta äggcentralen. På 1940-talet var Addo Malmös tredje största företag, och 1970 var det stadens näst största arbetsplats med 1600 anställda. De äldsta byggnaderna i kvarteret Spiralen, som Addo flyttade till 1933, ligger utmed Östra Farmvägen.

Under 1940-50-talen expanderade Addo kontinuerligt med ny bebyggelse i kvarteret. I början av 1960-talet fördubblade de sin produktionsyta med en ny stor byggnad i kvarteret Tangenten. I övriga lokaler på gamla Addos fastighet finns bland annat bilverkstäder, grossistfirmor och hantverksverkstäder.

I norra delen av kvarteret Spiralen, invid Celsiusgatan, etablerades i slutet av 1930- talet madrassfabriken Dux AB. Bergbom & Co AB, som bland annat tillverkade glassmaskiner, var också verksamma i området. Dux AB:s byggnad används idag av APL som på fastigheten intill har en stor anläggning uppförd på 1980-talet.

All mark i kvarteret Tangenten ägs av privata fastighetsägare. I dagsläget utreds det vad kvarteret ska inrymma i framtiden.

Kvarteret kan framöver kompletteras med ny bebyggelse med bostäder. Den äldre kontors- och industribebyggelsen utmed Kontinentalbanan kan utvecklas med kontorslokaler, kreativa verksamheter och parkeringshus.

När räknemaskinstillverkaren Addo i början på sextiotalet växte ur kvarteret Spiralen köpte man marken i det intilliggande kvarteret Tangenten. Det var en obebyggd, kilformad yta mellan kontinentalbanan och ett stickspår från järnvägen in i industriområdet. Här byggdes ett stort fabrikskomplex, som formar sig efter tangenten som stickspåret bildade. Byggnaden är i rött tegel med ett klassiskt sågtandat tak på den lägre verkstadsdelen. Kontorsbyggnaden är också typisk för tiden med sina längsgående fönsterband. Förutom kontor och verkstäder fanns här också lagerutrymmen.

Fastigheten Ugnen 6 ägs av Malmö stad, men är upplåten med tomträtt. Övrig mark är privat. I dagsläget utreds det vad tomten ska användas till, om det ska byggas bostäder eller annat.

Planpgrogrammet föreslår att dessa fastigheter utvecklas till
fritidsfunktioner, park och andra ytor för reaktion.

I västra delen av kvarteret Ugnen låg från 1930-talet och fram till åtminstone 1960-talet skrotfirman Blecher & Co. Den bebyggelsen är idag riven. Den byggnad som ligger i kvarterets östra del, utmed järnvägen, är uppförd på 1960-talet som lager åt Plyfa AB, som annars hade verksamhet i kvarteret Brännaren. Plyfas lagerbyggnad från 1966 är den enda nuvarande byggnaden i kvarteret.

All mark inom kvarteret Verket ägs av Eon. Idag består kvarteret av några stora fastigheter, som kommer att behöva omvandlas till mindre enheter.

St Pauli mellersta kyrkogård och de grönytor som finns där är en stor tillgång för kvarteret Verket. Kopplingen till kyrkogården bör förstärkas genom nya passager. Mitt i storkvarteret anläggs en park eller en lummig lekplats. Platsen kombinerar grönyta med offentliga verksamheter i bottenplan på kringliggande byggnader. En av de bevarade, gamla gasklockorna är ett udda, karaktärsskapande inslag och en påminnelse om kvarterets historia, som skulle kunna ges en ny offentlig funktion. Bebyggelsen trappas ner i höjd mot kyrkogården i söder. Mot Industrigatan anläggs en mindre plats mellan de gamla tegelbyggnaderna.

I slutet av 1890-talet flyttade Malmös gasverk till Sankt Knuts väg från sitt gamla läge vid Stora Nygatan. Nya byggnader i fantasifull och historisk stil uppfördes efter ritningar av arkitekten Alfred Arwidius.

Vid Sankt Knuts väg uppfördes 1932 en personalbyggnad i rött tegel som innehöll bland annat omklädningsrum och matsal. Kvarterets östra del var länge obebyggt, men 1989-91 uppfördes en stor kontorsbyggnad för Malmö Energi, som sedermera blev Sydkraft och numera Eon.

Det tidigare sjukhusområdet skulle kunna vidareutvecklas med bland annat bostäder, skolor och grönytor. MKB är en aktör som byggt nya bostäder i området och här finns även Malmös största studentboende.

Kvarteret Rönnen ligger mellan pågående arbeten med den fördjupade översiktsplanen för Kirseberg i norr och omvandlingen av industriområdet Sorgenfri i söder. Det finns stora möjligheter att skapa en mer sammanhängande stadsstruktur, framförallt med gång- och cykelstråk genom kvarteret Rönnen. Det finns också en potential att skapa en mer småskalig och intim karaktär i området, som idag är relativt storskalig.

En av de främsta kvaliteterna i kvarteret är grönytorna och framförallt de stora träden på området. En del av dessa grönytor är dock starkt bullerutsatta från Nobelvägen och Sallerupsvägen.

Från att tidigare varit jordbruksmark, började området exploateras som institutionsområde kort före sekelskiftet. Från början för fattigvård, men i mitten av 1950-talet blev det istället ett långvårdssjukhus. Utbyggnad en skedde nu mer storskaligt med en nio våningar hög byggnad mitt i kvarteret (1962) och en över 160 m lång byggnad i sex våningar (1973).

Efter att sjukhuset flyttade i början av 2000-talet har området omvandlats och innehåller idag bostäder, skola, förskola, idrottshall och kontor. En stor del av infrastrukturen från sjukhustiden finns kvar med bland annat stora parkeringsytor