Malmös äldsta industriområde

När Sorgenfri för mer än 100 år sedan började användas till industrier låg området i stadens utkant. Under mitten av 1900-talet arbete många Malmöbor i områdets olika industrier. Idag är Sorgenfri en del av centrala Malmö och här finns flera byggnader med ett kulturhistoriskt värde som ska bevaras.

Gammalt svartfit flygfoto över Sorgenfri.

Detalj från en fastighet på Celciusgatan där läkemedelsföretaget Ferrosan huserade. Foto: Caroline Franzén

Sorgenfris historia som industriområde tog sin början i slutet av 1800-talet. Kontinentalbanan, som drogs 1898, var en viktig faktor när industrier etablerades. 1903 angavs området som "fabriksområde" och i detta sammanhang fick Industrigatan sitt namn. En stor del av marken i ägdes av staden, vilket resulterade i att flera allmänna institutioner etablerades i området, istället för att bebyggas med tät kvartersstad som i andra lika centralt belägna områden. Staden anlade bland annat ett gasverk i nuvarande kvarteret Verket och i början av 1900-talet anlades spårvägsstationen i kvarteret Spårvägen.

Cigarrlådor, korvskinn och räknemaskiner

Under 1910-talet etablerades många privata industrier i området, exempelvis Läderfabriken Skania och Per Fricks fabriker som tillverkade cigarrlådor. Under 1930- och 40-talen utvidgades företagen samtidigt som nya tillkom, så som korvskinnsfabriken AB Tripasin och räknemaskinstillverkaren Addo, som kom att bli en av Malmös största industrier. I slutet av 1940-talet var Norra Sorgenfri ett synnerligen aktivt och viktigt verksamhetsområde där många Malmöbor tillbringade sina arbetsdagar.

Ritning från 1932 över den äldsta delen av det förra bussgaraget, Båghallarna.

Ritning över den äldsta delen av bussgaraget, Båghallarna, i kvarteret Spårvägen. Frans Ewers 1932.

Byggnader värda att bevara

Efter 1990 har omfattande rivningar gjorts i området, men en del av den äldre industribebyggelsen finns kvar. Dessa byggnader karaktäriseras av omsorg i den arkitektoniska utformningen och att man ofta använde rött tegel som byggnadsmaterial. Åtskilliga byggnader i området har ett bevarandevärde ur kulturhistorisk och arkitektonisk synpunkt.

Text baserad på och bild hämtad från Byggnadsantikvarisk utredning Norra Sorgenfri gjord av Olga Schlyter på Malmö Kulturmiljö.