Östra kyrkogården

Östra kyrkogården är Malmös största kyrkogård, ritad av arkitekten Sigurd Lewerentz. Kyrkogården har särskilda områden för olika trosinriktningar.

En ny kyrkogård planeras

Malmöborna blev successivt fler och fler. Nyårsafton år 1900 fanns det 60 857 invånare i staden. Exakt tjugo år senare 113 553 personer. Det behövdes en ny begravningsplats utöver de redan befintliga och den skulle ligga utanför den centrala staden. 1915 bestämde stadsfullmäktige att stadsingenjören Anders Nilssons förslag till stadsplan skulle användas och en tävling gällande den nya kyrkogården utlystes. Ett av kraven var att man skulle använda sig av den natur som redan fanns. Den gamla Hohögsåsens naturliga höjdskillnader skulle utnyttjas genom hela anläggningen.

Arkitekten Sigurd Lewerentz vann tävlingen

27 förslag kom in. De som tävlade skulle göra upp en plan för området, med vägar i olika storlek, plats för huvudentrén, gravkapell, likhall, krematorium och administrationsbyggnader. Dessutom skulle portvakt, trädgårdsmästare och kyrkogårdsvaktmästare kunna ha sina bostäder i området. Det skulle också finnas växthus och trädgårdsland. Första pris tilldelades arkitekten Sigurd Lewerentz från Stockholm med bidraget Ås och han fick i uppdrag av kommittén att fortsätta att vidareutveckla sitt tävlingsbidrag.

Spårvagn på kyrkogården

Sigurd Lewerentz var noga med att uttrycka att han inte ville att området intill kyrkogården skulle bebyggas med fabriker eller lokaler där människor skulle roa sig. Det var viktigt med fri och ro, menade han. Dessutom skulle man kunna ta spårvagnen ända in på kyrkogården! Spårvagnen blev aldrig verklighet, men lokalbuss kom att trafikera området.

Biskopen invigde kyrkogården

Invigningen hölls 6 november 1921. 5000 personer fanns på plats och man tågade i procession till det nyresta krucifixet. Så sjöng församlingen två verser av psalm 452 och därefter höll biskopen i Lunds stift Gottfrid Billing sitt invigningstal. Det fanns ännu inga kapell på platsen. Det första, Birgittakapellet, uppfördes 1927 som ett romerskt tempel med pelare i granit och sandsten som byggdes in i åsen.

Allén är kyrkogårdens smycke

1923 planterades i kvarter 3 en lindallé som är sammanympad hela vägen i tre våningar och bildar symmetri. Träden är knuthamlade vilket betyder att grenarna klipps på samma ställe varje gång och det bildas då knutor som blir större över tid. De 96 trädens stammar har ledningskontakt hela vägen och allén är Europas längsta.

En trädgårdsmästare anställdes

Helt nytt var att man nu anställde en trädgårdsmästare som skulle se över kyrkogården. Valet föll på Birger Myllenberg. Hans efterträdare på posten, Gustaf Valfrid Wahlberg som var kyrkogårdsarkitekt, flyttade in i Villa Hohög och hade därifrån utsikt över begravningsplatsen. Wahlberg var den som verkligen satte sin prägel på kyrkogården under sin anställning 1925–56. Upplägget var stramt, med grusade gångar som avskildes av häckar. Bokplanteringar utgjorde de yttre gränserna och växtligheten var i detalj bestämd. Idag har kyrkogårdsförvaltningen sitt kontor i Villa Hohög.

Fler kapell byggs

S:ta Gertruds och S:t Knuts kapell uppfördes 1943, då det ursprungliga kapellet ansågs för litet. De båda kapellen rymmer vars 140 personer. Inuti är de rymliga och storslagna i sin enkelhet. Fönstren sitter högt. Murarna är invändigt klädda med tegel från Lomma. På utsidan har man använt marmorspill från Gropptorp i Södermanland. Samma år byggdes också det mindre Hoppets kapell, som finns i anslutning. De som inte är medlemmar i något trossamfund har rätt till borgerlig begravning och har då möjlighet att vid begravningarna använda sig av de olika kapell som finns.

Sveriges äldsta minneslund

Minneslunden anlades först som en öppen ceremoniplats. Då den inte användes så ofta gjorde man 1959 om den till Sveriges första minneslund, vilken togs i bruk 1960. Här gravsätts 24 askurnor åt gången och varje sektor är indelad i ett numrerat rutmönster. Askan sätts i en liten pappurna för att man ska ha den samlad och begravs helt anonymt.

Blomsterkiosken

Sigurd Lewerentz fortsatte att vara engagerad i sitt verk, även efter att själva kyrkogården stod klar. Den arkitektoniskt berömda blomsterkiosken från 1969 blev hans sista stora uppdrag, men en personalbyggnad från 1971 blev hans sista verk på Östra kyrkogården.

Olika trosinriktningar samsas

Östra kyrkogården omfattar idag 500 000 kvadratmeter och är en av Sveriges tre största kyrkogårdar. Det finns flera alternativ till traditionella gravplatser i form av minneslund, askgravplatser och kistlundar. På Östra kyrkogården finns det första området i Sverige som uppläts som gravplats åt muslimer redan 1968. Det tog flera år av planering innan man kunde börja begrava här 1974. Det finns också en ny judisk begravningsplats. Dessutom har katoliker och ortodoxa egna kvarter.