$left
$middle

Illustration

Kalla Faktas avsnitt om Sorgenfriskolan

I måndags sändes ett avsnitt som handlade om Sorgenfriskolans hantering av elevers rätt till stöd, särskilda undervisningsgrupper och att skolan har fått kritik av Skolinspektionen. Om någon av Malmö stads elever lämnar grundskolan utan att ha uppnått målen eller med upplevelsen att de inte har fått den undervisning de har rätt till och att de inte har fått rätt stöd så är det ett misslyckande från skolans sida. Vårt mål är att alla elever ska lyckas.

Skolans lokaler och undervisning

I programmet framstår det som om skolan systematiskt har lyft ut elever som stör från klasserna och placerat dem i särskilda undervisningsgrupper på fjärde våningen. Lokalerna som eleverna har haft undervisning i har varit vanliga klassrum med fönster och tillhörande grupprum där elever har kunnat sitta enskilt vid behov.

Eleverna har inte varit placerade i särskild undervisningsgrupp på heltid. De har deltagit i sina vanliga klasser efter behov och förmåga. Enligt rektor har utbildade pedagoger lett undervisningen eller handlett annan personal att undervisa. Rektor har inte fått kännedom om att undervisningen har varit undermålig.

Så arbetar skolorna med särskilt stöd

Om undervisande lärare upptäcker att en elev behöver stöd, kontaktas skolans elevhälsoteam som gör en pedagogisk kartläggning av vilken problematik och vilka styrkor eleven har. Utifrån den kan extra anpassningar i klassrummet sättas in för att stötta eleven. Efter att anpassningarna har varit på plats en tid görs en utvärdering. Visar utvärderingen att eleven behöver ytterligare stöd upprättar skolan ett åtgärdsprogram för eleven. I ett sådant åtgärdsprogram kan placering i särskild undervisningsgrupp vara en av åtgärderna. Ett sådant beslut görs alltid i samråd mellan rektor, undervisande lärare, specialpedagog och kurator. Det diskuteras också med eleven och dennes vårdnadshavare.

Grundskoleförvaltningen har sedan ett par år tillbaka satsat stort på att stötta skolorna i elevhälsoarbetet för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid. Förvaltningen ställer nu högre krav på skolorna än vad Skolinspektionen och skollagen kräver.

Läs mer om extra anpassningar och särskilt stöd i grundskolan

Skolinspektionens kritik

Det stämmer att Sorgenfriskolan har fått kritik från Skolinspektionen ett antal gånger under en tioårsperiod. Det är inte ovanligt att Skolinspektionen granskar delar eller hela verksamheten på en skola. Det är heller inte ovanligt att skolor kritiseras. Grundskoleförvaltningen ser positivt på dessa granskningar då dessa ger ett bra underlag och är ett komplement till skolans förbättringsarbete. När det gäller Sorgenfriskolan har kritiken framför allt handlat om att utredningarna och åtgärdsplanerna inte har tagits fram skyndsamt och att dokumentationen har varit bristfällig.

Sorgenfriskolan har under de senaste åren utarbetat mycket bättre rutiner kring dokumentation och hantering av elever i behov av särskilt stöd. Även Skolinspektionen har konstaterat att bristerna är åtgärdade.

Rättsfallet

I Kalla Faktas program nämns ett rättsfall där organisationen Malmö mot diskriminering (MMD) stämde Malmö stad och där Malmö stad valde att överklaga. Fallet rörde en elev på Sorgenfriskolan som hade fått särskilt stöd. MMD stämde Malmö stad för diskriminering på grund av bristande tillgänglighet med anledning av det MMD såg som brister i skolans arbete med det särskilda stödet. Diskrimineringsformen bristande tillgänglighet infördes som ny diskrimineringsgrund i lagen den 1 januari 2015.

Malmö mot diskriminering fick rätt i tingsrätten och eftersom frågan om skolans arbete med särskilt stöd kopplat till bristande tillgänglighet inte prövats rättsligt tidigare, valde Malmö stad att överklaga för att få en vägledande dom från högre instans.

Det är viktigt att understryka att det alltså inte var stödet till eleven som Malmö stad överklagade.

Vad innebär bristande tillgänglighet?

Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Mer information om olika former av diskriminering