$left
$middle

Efter upploppen i påskas, när deras egna klassrum på Rosengårdsskolan eldhärjades, fick Yusra Abdikadir Mohamed, klasskompisen Said Akel och deras lärare Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson i 1B avsluta vårterminen på nedlagda Segevångsskolan. Foto: Miriam Preis

Rätten till en röst tar plats i skolbänken

På Rosengårdsskolan liksom alla andra skolor i Sverige får eleverna lära sig vad det innebär att vara del av ett demokratiskt samhälle. Efter upploppen i påskas, då en del av skolan brändes ner, blev diskussionerna om yttrandefrihet mer angelägna på skolan än någonsin.

Text: Tobias Christoffersson, Vårt Malmö

Demokrati är färskvara. Hur det demokratiska samhället fungerar och vad dess grundläggande principer innebär, är kunskap som ständigt måste hållas levande och förmedlas till varje ny generation, varje ny årskull. Att göra det är en av grundskolans allra viktigaste uppgifter.

– Lär om demokrati gör vi i ämnet samhällskunskap. Lära hur man beter sig i det demokratiska samhället gör vi varje dag i skolan, från förskoleklass till nian: att kunna föra ett samtal, att lära sig uttrycka egna åsikter och lyssna på andras utan att det blir bråk eller tråkig stämning, berättar Cecilia Ståhl-Larsson, rektor på Rosengårdsskolan.

Skollokaler brann ner

– Vi vill lära eleverna att i en demokrati har du rätt att göra din röst hörd och möjlighet att påverka, om du gör det på rätt sätt. Våld är inte rätt sätt, att ställa till med kaos är inte rätt sätt, säger lågstadieläraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson.
Eller som en av hennes elever, Yusra Abdikadir Mohamed i 1B, formulerar saken:
– Man kan inte göra vad som helst bara för att man är arg.

Hon får medhåll av sin klasskamrat Said Akel. Han och Yusra är två av de 200 elever i årskurs 0–2 som har fått avsluta vårterminen i tillfälliga lokaler på nedlagda Segevångsskolan – eftersom deras skollokaler brann ner under påskens upplopp i området.

En svår situation

Alldeles efter upploppen var diskussionerna intensiva på Rosengårdsskolan, framför allt bland de äldre eleverna.

– Det fanns de som tyckte det var fel att Rasmus Paludan tilläts bränna Koranen och därmed rätt åt polisen att få sten kastad på sig, säger Cecilia Ståhl-Larsson.

– Men när vi tillsammans talade om hur yttrandefrihet fungerar i en demokrati, och att det här är en väldigt svår situation, höll alla med om att polisen bara gör sitt jobb.

Hur gör man då om man vill bli lyssnad på?
– Det har vi också talat om efter upploppen. Den som bränner bilar blir inte lyssnad på. Om man vill påverka på riktigt måste man kunna tala för sin sak.

Elever fick gehör

Skolans elever får regelbundet träna på att diskutera och skriva argumenterande texter, till exempel tidningsinsändare.
Då kan det också hända att det dimper ner ett brev till skolledningen.

– För ett tag sedan skrev en grupp högstadieelever och förklarade varför de ville få lov att lämna skolans område på rasterna, något som inte var tillåtet tidigare, berättar rektor Cecilia Ståhl-Larsson.

– De hade goda argument och dessutom förslag på regler och konsekvenser om man bröt mot dem. Jag och skolledningen hade inga invändningar: eleverna fick igenom sitt förslag.

80

procent av årets niondeklassare på Rosengårdsskolan har gick på sommarlov med behörighet till gymnasiet. Stadens prognos för skolan var 60 procent. I stället blev utfallet snäppet högre än genomsnittet för samtliga nior på Malmös kommunala grundskolor i år – 79,4 procent.

sv
sv