Till lokal navigering Gå direkt till innehållet

Urban skog

En grön oas har växt fram runt den gamla färjeterminalen i Nyhamnen, på en plats där det tidigare bara fanns asfalt och betong. Här testar vi metoder för framtidens urbana grönska. Projektet är en del av Malmö Urbana Landskapslabb.

Färjeterminalen i Nyhamnen, även känd som Euroterminalen, har under många år stått tom. Nu väcks platsen åter till liv. I väntan på att Nyhamnen ska omvandlas till Malmös nya bostads- och kontorsområde får tillfälliga projekt breda ut sig utanför den gamla terminalen.

2025 anlade vi en urban skog med träd och växter. Här ska finnas plats för aktiviteter, odlingsprojekt och att bara vara.

Från asfalt till grönskande bäddar

Den urbana skogen består av växtbäddar med jord som placerats på marken. Bäddarna är hem åt en mängd olika växtarter, bland annat vilda blommor och en grupp barrträd. Att plantera på detta sätt är en ny innovation som testas i Malmö för första gången.

För att efterlikna hur naturen faktiskt ser ut har vi delat upp den urbana skogen i olika grupper. Närmast kajkanten och havet står träd som ska tåla vatten och vind och som ser krumma och krokiga ut. Därefter följer träd som även de är lite lägre, men desto frodigare, och ju längre in mot Hans Michelsengatan man kommer desto frodigare och tätare blir träden.

Fem naturtyper

Den urbana skogens växtbäddar är uppdelade i fem olika naturtyper, så kallade biotoper.

Kust

Kustmiljön rymmer arter från sandiga marker som tallhedar, floddalar, bergsöknar och soliga stäpper. Här testar vi växter som klarar torra förhållanden och stark sol – egenskaper som blir viktiga i framtidens klimat.

Växtlista

Tabell med växtarter i naturtypen kust. Tabellen visar arternas svenska namn och ursprung.
Växtart (latin)	Svenskt namn	Ursprung
Cupressus arizonica 'Glauca'	Arizonacypress	Norra Mexico
Elaeagnus angustifolia	Smalbladig silverbuske	Asien (västra), Europa (södra)
Pinus banksiana	Banksianatall	Kanada, USA (nordöstra)
Pinus monophylla	Enbarrig pinyontall (ej officiellt svenskt namn)	USA (sydvästra)
Pinus mugo var. Pumilio	Balkanbergtall	Europa (central)
Tamarix ramosissima 'Pink Cascade'	Hösttamarisk	Europa, Asien

Bryn

Brynet är en övergångszon mellan öppna landskap och skog, som kännetecknas av att vara ljus, skyddad och varm. Här växer arter från områden med medelhavsklimat – till exempel Kalifornien – som ger variation och skugga i stadsmiljön.

Växtlista

Tabell med växtarter i naturtypen bryn. Tabellen visar arternas svenska namn och ursprung.
Växtart (latin)	Svenskt namn	Ursprung
Celtis australis	Europeisk bäralm	Medelhavsområdet
Juniperus drupacea	Druv-en	Libanon, Syrien, Turkiet
Pinus aristata	Rävsvanstall	USA (Colorado, New Mexico)
Pinus bungeana	Vitbarkig kinesisk tall	Kina (centrala-nordöstra)
Pinus heldreichii	Ormskinnstall	Balkan
Prunus x Persicoides 'Ferskenmandel'	Persikomandel	Centralasien x Kina (hybrid)

Strandskog

Strandskogen skyddas av den intilliggande naturtypen Brynet som har lite djupare jordlager, vilket ger jämnare fukt i både luften och marken. Här växer arter från likande platser som Brynets medelhavsklimat, men med svalare somrar, blötare vintrar och färre soltimmar (även kallat sub-medelhavsklimat).

Växtlista

Tabell med växtarter i naturtypen strandskog. Tabellen visar arternas svenska namn och ursprung.
Växtart	Svenskt namn	Ursprung
Arbutus unedo ’Rubra’	Smultronträd	Medelhavsområdet
Cupressus funebris	Tårcypress	Kina (södra), Vietnam (norra)
Pinus halepensis	Aleppotall	Medelhavsområdet
Platycladus orientalis	Orientalisk tuja	Kina (norra), Korea
Quercus ilex	Stenek	Medelhavsområdet
Zanthoxylum simulans	Sischuanpeppar	Kina, Korea

Klippskog

Klippskogen är hem för växter som tål torka och värme. Här växer arter som trivs i torra och väldränerade miljöer, som soliga sluttningar eller klippor. Jorden är oftast sandig och kalkrik, utan stillastående vatten.

Växtlista

Tabell med växtarter i naturtypen klippskog. Tabellen visar arternas svenska namn och ursprung.
Växtart	Svenskt namn	Ursprung
Carpinus orientalis ’Perdika’	Orientalisk avenbok	Balkan, Italien, Kaukasus
Carpinus turczaninowii	Koreansk avenbok	Japan, Korea, Kina
Pinus muricata	Obispotall (ej officiellt svenskt namn)	Mexico (Baja), USA (Kalifornien)
Pinus pinaster	Terpentintall	Marocko, Portugal, Spanien
Prunus lusitanica ’Angustifolia’	Portugisisk lagerhägg	Portugal, Spanien, Marocko
Zelkova carpinifolia ’Verschaffeltii’	Kaukasisk zelkova	Kaukasus

Bergskog

Bergsskogen kommer från högt belägna områden där moln och dimma ger lite högre luftfuktighet. Marken är kuperad eller blockrik med varierande ljus och fuktförhållanden. Här växer arter som klarar både torka, temperatursvängningar och kalla vintrar – robusta växter för ett föränderligt klimat.

Växtlista

Tabell med växtarter i naturtypen bergskog. Tabellen visar arternas svenska namn och ursprung.
Växtart	Svenskt namn	Ursprung
Cupressocyparis notabilis ’Márta’	Ädelcypress	Nordamerika (hybrid)
Cupressus vietnamensis	Vietnamesisk guldcypress (ej officiellt svenskt namn)	Vietnam (norra)
Ostrya carpinifolia	Humlebok	Italien, Balkan, Kaukasus
Pinus ayacahuite	Mexikansk vittall (ej officiellt svenskt namn)	Mexico (södra)
Pinus nigra subsp. laricio	Korsikansk svarttall	Frankrike (Korsika)

Ett experiment i två delar

Urbana skogen ska i första hand vara något som är till för Malmöborna, en ny och grön plats de kan vara på och göra till sin. Men utöver det så finns det två olika saker som vi kan testa med hjälp av den urbana skogen. Den ena delen handlar om att se vilka typer av träd som skulle kunna trivas i Malmö. I den urbana skogen introduceras nya typer av trädet tall och då har vi valt tallar som aldrig odlats i Skandinavien tidigare. Genom att sätta små tallplantor och sen se hur de växer kan vi hitta ännu fler träd och växter som skulle kunna trivas i ett framtida Malmö.

Den andra delen handlar om det material som träden faktiskt växer i. Träden står i växtbäddar, som i sin tur är fyllda med biokol och olika typer av sten eller stenkross. Olika växtbäddar består av olika material och ibland har träd av samma art planterats i olika växtbäddar. På så sätt kan vi lära oss ännu mer om hur träden mår i olika typer av jord och vi kan sedan jämföra träden med varandra.

Så fungerar växtbäddarna

Växtbäddarna kommer att placeras ovanpå asfalten, utan att bryta upp den. Denna metod används eftersom det finns en risk för att marken, som består av fyllnadsmassor, skulle kunna innehålla giftiga föroreningar. Med växtbäddar kan vi testa framtidens metoder för att plantera mer träd och grönska i stadsmiljö, utan att först behöva sanera marken.

Projektet ska bidra till ett grönare Malmö i framtiden

Ett syfte med den urbana skogen är att undersöka vilka växter och jordblandningar som kommer kunna trivas i staden när klimatet förändras. Platsen för den urbana skogen är nämligen ovanligt hårt utsatt för väder och vind. Genom att testa hur väl olika växter, material och bevattningstekniker fungerar här får vi större kunskap om hur grönska kan planteras på ett hållbart sätt i Malmö och andra städer i framtiden.

Tidplan för den urbana skogen

Träden planterades på platsen som öppnades upp för besökare år 2025. Planen är att den urbana skogen ska finnas kvar i minst fem år, och hela tiden fortsätta utvecklas.

Den urbana skogen öppnar upp för besökare under september 2025.

Konstnärsgrupp har tolkat platsen

Idén om den urbana skogen kommer från arkitekt- och konstnärsgruppen Team Layered, som arbetat med platsen runt Färjeterminalen inom projektet Power of places, ett samarbete med ArkDes. Team Layered har skapat flera andra verk och objekt på platsen: bland annat en markmålning, sittmöbler och en amfiteater. På området kan du även uppleva ett vävt konstverk av gruppen MalmöVÄV.

Finansiering

Den urbana skogen är en del av projektet Malmö urbana landskapslabb som bedrivs på Färjeterminalen. Projektet har fått finansiering från Malmö förskönings- och planteringsförening samt av EU genom projektet Arcadia.

Urban skog