Miljöplan

Projektets ytor delas upp utifrån levande mark och steril mark.

Med levande mark menas mark där organismer kan leva. En stensatt yta är steril mark.

Grön kvantitetsfaktor redovisas som andel levande yta av totalytan exklusive byggnader utan gröna tak.

Andelen grönyta för ett projekt ska som minst bibehållas.

Den gröna kvalitetsfaktorn (biologisk mångfald) beräknas genom att värdera kvalitén på grönytorna. Detta kan mätas i nya biotoper och biotoper som sparas inom arbetsområdet. Ett område med flera biotoper och som är ytmässigt likstora är att föredra.

Biotoperna ska också värderas utifrån de biotoper som finns runt arbetsområdet. Om projektområdet ligger omgivet av skog är en skogsbiotop mindre värdefull jämfört med om den ligger intill ängsmark.

Antalet nya och befintliga, bevarade biotoper i projektet ska redovisas.

Antal träd som bevaras eller nyplanteras i projektet dokumenteras.

Storleken på träd som bevaras och planteras ska redovisas (stamomfång och kronyta). Även träd som tas bort ska redovisas med storlek (stamomfång och kronyta).

Krontäckningsgrad innan och efter planerad ombyggnad ska redovisas. Målet för krontäckning i Malmö är 30% enligt 3-30-300.

De olika sätten att avvattna ytan rangordnas från:

1. avvattning från hårdgjord yta till dagvattenbrunn
2. avvattning genom fördröjning till brunn
3. genomsläpplig yta
4. synligt vatten
5. regnbädd till levande vatten

Med levande vatten menas vatten där organismer kan leva.

Synligt vatten kan vara en betongkanal eller en plaskdamm där vattnet har ett mer gestaltningsmässigt än ekologiskt värde.

Dagvattenfaktorn redovisas genom att beskriva hur dagvattnet hanteras i projektet.

Miljöbelastningsfaktorn avgränsas till de material och produkter som används i projektet.

Absolut baskrav är material som uppfyller Malmö Stads etiska krav vad gäller arbetsvillkor med mera samt att materialen inte finns med på röda listan.

Huvudsakliga materialgrupper redovisas med en kort motivering.

Material med höga utsläpp ska redovisas med mängd och klimatpåverkan baserat på Trafikverkets schabloner: Stål och betong.

De olika sätten att sköta ytan värderas utifrån parametrar som:

• buller
• transporter
• maskinanvändning
• energiåtgång

Kan man minska skötselintensiteten genom val av ytor, exempelvis äng istället för klippt gräs. Skötselfaktorn redovisas genom beskrivning av skötseln av olika delar av anläggningen.

Koppling till målbeskrivningsplan.

Samordning med Avdelningen för offentlig miljö/Park och gatumiljöenheten.